bild
Arkiv

Enköpings rådhusrätt och magistrat


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/10211
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sxj6bDX9rH6cxG02H087k3
ExtraID10211
Omfång
125,8 Hyllmeter 
Datering
15401962(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Enköpings rådhusrätt och magistrat (– 1962)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Ordning & strukturENKÖPINGS RÅDHUSRÄTTS OCH MAGISTRATS ARKIV (ULA 10211)
Allmän anmärkningRådhusrätt -1900 (bouppteckningar -1962).
Magistrat -1962.
Inledning (äldre form)Enköpings stads äldsta kända privilegier utfärdades 1413.
I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Enköpings rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1962. Staden överfördes då i judiciellt avseende till Uppsala läns södra domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns 1963-1964 en tillförordnad kommunalborgmästare i staden.
I Enköping fanns tidvis jämte rådhusrätten även kämnärsrätt, accisrätt samt hall- och manufakturrätt.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. I bl.a. Enköping fortfor länsstyrelsen att vara överexekutor, medan magistraten fungerade som utmätningsman. Beslutens verkställighet kunde av utmätningsmannen överlåtas på exekutionsbiträde eller särskild förrättningsman.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Enköping var stadsfiskalen polischef från den 1 januari 1938.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. Enköping införlivades då med Trögds fögderi (häradsskrivardistrikt).
Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter. Sedan Enköpings rådhusrätt upphört, var 1963-1966 en särskild inskrivningsdomare förordnad för Enköpings stad.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Enköping infördes stadsfullmäktige 1887.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol.

Enköpings rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar fr.o.m. år 1540 till omkr. år 1900. Magistratshandlingar finns till utgången av 1962, då rådhusrätten och magistraten upphörde. Arkivet innehåller även handlingar efter stadens allmänna rådstuga, kämnärsrätt, kronokassör och notarius publicus. Accisrättens, hall- och manufakturrättens samt auktionskammarens handlingar utgör egna arkiv.
Enstaka handlingar inkomna med rådhusrättens arkiv har proveniens från borgerskapets äldste, inskrivningsdomaren och kommunalborgmästaren. De har t.v. behållits i rådhusrättsarkivet. Se ser. Ö 1-Ö 3. Ytterligare handlingar härrör från enskilda arkivbildare. Se ser. Ö 4.
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier. Till serie F 2, Bouppteckningar och arvskiften, finns ett datoriserat register.
Uppbördsväsendet i Enköping överfördes som nämnts till Trögds fögderi den 1 juli 1946. Under huvudavdelning K redovisas dock vissa räkenskaper ang. skatteuppbörd även efter denna tidpunkt. Dessa räkenskaper härrör från magistraten i dess egenskap av utmätningsman och gäller alltså uteslutande restindrivningar.
Arkivet har ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av Erik Karlsson och Mats Molin under ledning av undertecknad.

Uppsala i landsarkivet den 17 december 1996

Björn Asker

Ämnesord

Ämnesord, ort
Uppsala län

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2020-12-17 08:21:19