Militärhistorisk ordlista
A
Absens
Frånvarande.
Adelsryttare
En ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarkår.
Adjutant
Biträde åt högre officer.
Approbation
Godkännande av soldat eller häst.
Approbera
Anta, godkänna.
Approbitionsmönstring
En mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar.
Avsked
Avslutar på egen- eller försvarets begäran sin tjänst.
B
Barberare
Regementsfältskärens medhjälpare.
Bataljon
Är som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier.
Beväring
Manskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes.
Båtsmanshåll
Rotering av båtsmän.
C
Cassering
Avsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.
Cassactionsrulla
Förteckning över soldater som inte uppfyllde kraven vid generalmönstringen.
Cornett
Se Kornett.
D
Danneman
En hedersman bland allmogen.
Detachement
Mindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.
Distinktionskorpral
Underbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914.
Dragon
Soldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots.
Dragonförband
Ett beridet infanteriförband.
E
Enrolleringsrulla
Inskrivningsrulla.
Enrolleringskarl
Inskrivningsman inom det militära.
Enöreskassa
Avgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater.
Expectance
Avvaktande, t ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär.
F
Fana
Beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man.
Fanjunkare
Underofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering.
Femmänningsregemente
Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Friskytt
Skytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje.
Frälsegård
En gård som var skyldig att mot viss skattelättnad utrusta och hålla en soldat.
Furir
Underofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.
Fyrmänningsregemente
Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat.
Fältskär
Läkare som ingår i regementsstaben.
Fältväbel
Underofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete.
Fänika
Benämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana.
Fänrik
Lägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915
Förare
Lägsta underofficersgraden.
Förstärkningskarl
Styrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810.
Förtrav
En kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning.
G
Gardist
Beteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper.
Gatlopp
Bestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812.
Gefreiter
Ungefär Vice Korpral.
Generalmönstring
Mönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes.
Gratial
Pension, understöd.
Gratialist
En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig, kunde erhålla en liten summa pengar som pension.
Grenadjär
Soldat som hade till uppgift att kasta handgranat.
Grenadjärmössa
Speciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredhättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas.
Gouvernementsdrabant
Förvaltningsområdesdrabant.
H
Hakebösa
Eldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g.
Hakeskytt
Fotsoldat beväpnad med hakebössa.
Hejdridare
Underordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare.
Hemkall
Den ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall.
Hemmansbruk
Soldaten hade rättighet att få avsked "för hemmansbruk" om han ägde ett hemman som han brukade.
Husar
Från 1700-talet avses med husarer ett lätt kavalleri som kunde utföra överraskande förflyttningar och anfall. De svenska husarförbanden uppsattes 1757 i Pommern, efter preussisk förebild.
Hästhemman
Skulle hålla soldat med häst och rustning.
I
Infanteri
Fotfolk.
Insubordination
Olydnad.
Interim avsked
Av regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap.
J
Jägare
Soldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid.
K
Kantornering
Förläggning inom hus.
Kapten
Officersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani.
Kapten av 2:dra graden
Officersgrad infördes 1812 och försvann 1844.
Kaptenslöjtnant
Officersgrad mellan löjtnant och kapten.
Karbin
Kort handelvapen avsett för rytteriet.
Kassationsmönstring
En mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater.
Kavalleri
Förband som stred från och förflyttade sig med häst.
Knekt
Äldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armen.
Knektehållet
Ständiga knekthållet är Carl XI: s omdaning av krigsmakten.
Knektstuga
Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knektkontrakt
Kontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten.
Kommenderad
Beordrad att resa till en viss plats.
Kompani
Del av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man.
Kompaniofficer
Benämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik.
Kornett
Lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband.
Korpral
Underbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad.
Krigskollegium
Från 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till Arméförvaltningen från 1865.
Kronohemman
Hemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning.
Krontiondet
Avgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar.
Krutsjudare
Benämning på person som arbetar med krutframställning med saltpeter som råvara.
Kvartermästare
Benämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef.
Kyrassiärer
Benämning på bl.a. Lifregementet till hästs tre kårer efter 1792.
L
Landsknekt
Tyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet.
Lantvärn
Tidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten.
Lega
Soldatens kontanta lön.
Legokontrakt
Den nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten.
Likvidationsmöte
Årlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades.
Livmundering
Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen.
Löjtnant
Kompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:graden.
M
Major
Regementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef.
Manskap
Gemensam benämning för menig soldat och underbefäl.
Medicament-kista
De mediciner samt instrumet som fältskären hade med i fält.
Menig
Soldat som ej befordrats.
Midfaste
14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde.
Militieboställe
Kronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe.
Minderårig volontär
Minderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Mundering
Soldatens klädesutrustning.
Mönsterskrivare
Befattningshavare vid kompaniet som hade att sköta rullföringen och kassan.
Mönstring
Översyn av manskap, utrustning och hästar.
Mötespassevolans
Betalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar.
O
Officer
Militär chefsperson.
P
Passevolance
Avgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet.
Permitterad
Egen ansökan om ledighet vilken godkänts.
Pistolsmed
Hantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe.
Pikenerare
Fotsoldat utrustad med pik som vapen.
Pontonierbataljon
Ingenjörförband huvudsakligen för brobygge.
Premiärlöjtnant
Officersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad.
Profoss
Person som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben.
R
Regemente
Militärt förband.
Regementshovslagare
Män som gör skor till hästar. Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl.
Regementskommissarie
Person som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar.
Regementskvartermästare
Officer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef.
Regementsofficer
Benämning på överste, överstelöjtnant och major.
Regementsskrivare
Ansvarade för regementets kontakter med högre militära och civila myndigheter, räntor, pensioner m.m.
Regementstrumslagare
Person, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis.
Regementsväbel
Underofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff.
Rekryteringsmöten
Möten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny.
Remontera
Utrusta med häst.
Rote
Namn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman.
Roteringskarl
Förekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater.
Rote/Rusthållskontrakt
Avtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst.
Rote/Rusthållsvakansavgift
Avgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat.
Rotekista
Kista som förvarades hos rotehållaren vari soldaten hade sin utrustning.
Roten indragen
Rotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas.
Rulla
Förteckning av militär personal.
Rusthållare
Person som är huvudansvarig för en soldats hållande.
Rusthållshemman
Hemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst.
Rustkammare
Förrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades.
Rustmästare
Underofficer vid infanteri förband.
Rusttjänst
Benämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom.
Ryttare
Soldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist.
S
Sadelmakare
Hantverkare som tillhörde rytteriets stab.
Salpetersjudare
Benämning på person som arbetar med krutframställning med saltpeter som råvara.
Sappör
Ingenjörsoldat.
Sekundchef
Andre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett liv regemente.
Sergeant
Underofficersgrad.
Skarpskytt
De soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen.
Skattehemman
Hemman som betalade räntor till kronan.
Skvadron
Är samma som kompani inom kavalleri och husarregementen.
Sold
Officerslön.
Soldat
Benämning på menig soldat som stred till fots.
Soldatkontrakt
Kontrakt upprättat mellan soldaten och roten.
Soldatrote
Det hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat.
Soldattorp
Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Stabsofficer
Officersperson.
Stamhemman
Det hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten.
Ständiga knekthållet
Den organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket.
Subalternofficer
Gemensam benämning för fänrikar och löjtnanter.
Sventjänare
En person som gör krigstjänst i husbondens ställe.
Svärdsmedalj
Hederstecken för personal inom armén och flottan.
Syn
Besiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år.
T
Tillträdessyn
En syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde.
Timmerman
Specialutbildad soldat i snickeriarbeten.
Tremännings regemente
Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Tross
Beteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält.
U
Underbefäl
Samlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp.
Underhåll (dubbelt) (enkelt)
Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus.
Underhåll med expektance
Avvaktande underhåll.
Underlöjtnant
Kompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik.
Underofficer
Benämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare.
V
Vadstena Krigsmanshus
Inrättning som från 1647 utbetalade en ersättning till befäl och meniga i form av underhåll.
Vakansavgift
Avgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp.
Vanfrejd
Minskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m.
Vargering
Äldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet.
Vicekorpral
Lägsta underbefälsgraden.
Volontär
Militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Vårfrudag
Den dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars.
Väbel
Benämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen.
Ö
Överofficer
Äldre benämning på officerare.
Överste
Regementsofficersgrad vanligen regementschef.
Överstelöjtnant
Regementsofficersgrad närmast under överste.