Televerket Stockholms telefonstation, 4:e distriktet (med Telefonbyrån) 1891-1895

Grunddata

Referenskod SE/RA/420509/066 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/uqMNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 91,8 Hyllmeter  (-) Datering 1891 – 1965 (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Televerket Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Förteckning över 420509.066 Televerket 4:e distriktet, Stockholms telefonstation, med Telefonbyrån 1891-1965 Förteckning: Christina Hipfl, 1996 Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg Inledning (äldre form) 4:e distriktet. Stockholms telefonstation, med Telefonbyrån 1891 - 1965 Historik, organisation och verksamhet Under 1882 började Telegrafverket anlägga telefonledningar, i första hand mellan telegrafstationerna. I Stockholm fanns från detta år ett enskilt telefonnät, nämligen Bell-bolaget. Senare tillkom Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, som snabbt växte sig stort och som från 1888 hade aktiemajoriteten i Bell-bolaget (se även arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna av Televerket). År 1889 kunde allmänheten börja teckna telefonabonnemang hos Telegrafverket Stockholm. Under 1890 träffades en uppgörelse med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag om samtrafik. Därefter fortsatte man förnya avtalet om samtrafik fram till 1918, med undantag för tiden mellan den 1 juni 1903 till den 9 februari 1904. Stockholm fick en telefoninspektör under 1890, och året efter delades landet in i sex linjedistrikt med "telegrafbyggnads- och telefonbyrå" i bland annat Stockholm. Distriktet förestods av telefoninspektören. År 1891 öppnades Stockholms telefonstation. Från 1895 kallas telegrafbyggnads- och telefonbyråerna i stället för Distriktsbyråer. Så småningom blev posten som både distriktsingenjör och telefoninspektör i Stockholm för betungande för en person och man införde en tjänst som föreståndare för Stockholms centraltelefonstation med underlydande växeltelefonstationer. I samband med att anläggningsarbetena blev större började man anställa anläggningspersonal och så småningom blev det aktuellt att organisera om Telegrafverket. Detta gjordes 1902. För Stockholms del innebar omorganisationen att man bibehöll uppdelningen med en telegraf- och en telefonstation, med varsin direktör. Dessa fick också överta ansvaret för inspektionen. Den 14 juni 1915 började förmedlingsbyrån sin verksamhet. Tjänsterna man tillhandahöll var telefonvakt, förmedlande av meddelande, väckning samt tidgivning. År 1920 sker en omorganisation. För Stockholms del har man dock redan från 1918 tillsatt en överingenjör och chef för Stockholms telefonanläggningar på extra stat för att klara sammansmältningen av det nyinköpta nätet från Aktiebolaget Stockholmstelefon (se arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna av Televerket). I övrigt är organisationen: Rikstelefon med telefondirektören, överkontrollör och expeditionen. Abonnemangsbyrån och kassan med abonnemangs-, debiterings-, inkasserings- och samtalsräknings- ärenden. Lokalstationerna med kontrollör, personalbyrå, avlöningsbyrå, fördelningsstationen, parsnörestationen, trunkstationen, namnanropsstationen, klaffjackstationen, stadens station, samt reparatör. Dessutom ingår filialstationerna C B Norr, Droskstationen, Vasa station, och Östermalms station. Riksavdelningen. Landsavdelningen. Stockholmstelefon med egen organisation, i stort sett liknande Telefonstationens. År 1922 slutförs sammanslagningen av Telegrafverkets och Stockholmstelefons nät och organisation. Ungefär samtidigt slås Rikstelefon och Abonnemangsbyrån och kassan samman och bildar Rikstelefon- byrån. År 1927 byter Riks- och Landsavdelningarna namn till Interurban- och Landsstationerna. Ungefär 1930 bildas Avlönings- och personalbyrån genom att dessa personaladministrativa funktioner samlas från flera enheter. År 1937 delas Telefonstationen in i: Rikstelefonbyrån. Stationerna med Inturbanstationen, Landsstationen, Lokalstationen och automatstationerna samt Manuella stationerna. Avlönings- och personalbyrån. År 1941/1942 sker nästa stora omorganisation. Arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation delas in i tre trafiksektioner, nämligen: Lokal- och landsstationerna med lokal- och landstrafik. Riksstationen med rikstrafik, utlandstrafik och personalärenden. Telefonbyrån med abonnemangs- och uppbördsverksamhet. Se mer om Telefonbyrån nedan. Dessutom finns en linjesektion: Stockholms stationer (se Driftsektionens arkiv). År 1954 slås Lokal- och Landsstationerna och Riksstationen samman till Lokal- och riksavdelningen, som redan 1956 byter namn till Telefonstationen. Den 31 mars 1965 bildar Telefonstationen, tillsammans med Telegrafstationen, Teletjänstområdet. Se detta arkiv. Telefonbyrån Telefonbyrån bildades cirka 1922 och handhade kundkontakterna. Arbetsuppgifterna varierade lite i samband med utvecklingen av telefonin, men 1959 bestod Telefonbyrån av: Personal- och kansliavdelningen med personalfrågor, vaktmästeri och filialtelegrafstationer. Abonnemangs-, debiterings- och katalogavdelningen med abonnemangsavdelningarna för vanliga abonnnemang, manuella växlar och linjeväxlare med mera, automatiska växlar samt speciella abonnemang. Dessa handhar tecknandet av avtal, samt skriver arbetsorder för linjesektionerna. Dessutom finns debiteringsavdelning, med ansvar för debitering av engångsavgifter och fasta abonnenmang, statistikavdelning och katalogavdelning med expedition och redaktion. Expediti- onen tar emot kataloguppgifter från allmänheten, samt sköter redigering och taxering. Redaktionen iordningsställer manuskriptet och korrekturläser. Kassa- och faktueringsavdelningen består av olika sektioner. Kassan handhar inkassering kontant eller via postgiro, uppskov-, avbetalnings-, indrivnings- och reklamationsärenden, tömning av avgifts- bössor, samt order om avstängning vid utebliven betalning. Huvudkassan sköter den kassamässiga huvudbokföringen, för både telefonbyrån och telefonstationen och Redovisningen gör den månatliga medelsredovisningen. Samtalsmätningen tar hand om klagomål på samtalsmätningen från allmänheten. Hålkortscentral 1 tas i bruk 1953 och handhar den faktiska debiteringen av engångsavgifterna både för 4:e Distriktet och för 19 kringliggande centralstationsområden. Hålkortscentral 2 startades 1959 och sköter den faktiska debiteringen av fasta avgifter. Telefonbyrån upphör 31 mars 1965 och arbetsuppgifterna övertas av Försäljningsavdelningen. Arkivets struktur och överensstämmelse med verksamheten Arkivet har tidigare förtecknas av Televerkets centralarkiv i Farsta, men har omförtecknats av Cia Hipfl. I samband med omförteckningen fördes nyfunnet material in i arkivet. De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats. Personalhandlingarna i serie F 2 omfattas av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §. Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia AB, Bodelningsprojektet Stockholm.

Kontroll

Senast ändrad 2022-10-06 13:11:57

4:e distriktet. Stockholms telefonstation, med Telefonbyrån 1891 - 1965 Historik, organisation och verksamhet Under 1882 började Telegrafverket anlägga telefonledningar, i första hand mellan telegrafstationerna. I Stockholm fanns från detta år ett enskilt telefonnät, nämligen Bell-bolaget. Senare tillkom Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, som snabbt växte sig stort och som från 1888 hade aktiemajoriteten i Bell-bolaget (se även arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna av Televerket). År 1889 kunde allmänheten börja teckna telefonabonnemang hos Telegrafverket Stockholm. Under 1890 träffades en uppgörelse med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag om samtrafik. Därefter fortsatte man förnya avtalet om samtrafik fram till 1918, med undantag för tiden mellan den 1 juni 1903 till den 9 februari 1904. Stockholm fick en telefoninspektör under 1890, och året efter delades landet in i sex linjedistrikt med "telegrafbyggnads- och telefonbyrå" i bland annat Stockholm. Distriktet förestods av telefoninspektören. År 1891 öppnades Stockholms telefonstation. Från 1895 kallas telegrafbyggnads- och telefonbyråerna i stället för Distriktsbyråer. Så småningom blev posten som både distriktsingenjör och telefoninspektör i Stockholm för betungande för en person och man införde en tjänst som föreståndare för Stockholms centraltelefonstation med underlydande växeltelefonstationer. I samband med att anläggningsarbetena blev större började man anställa anläggningspersonal och så småningom blev det aktuellt att organisera om Telegrafverket. Detta gjordes 1902. För Stockholms del innebar omorganisationen att man bibehöll uppdelningen med en telegraf- och en telefonstation, med varsin direktör. Dessa fick också överta ansvaret för inspektionen. Den 14 juni 1915 började förmedlingsbyrån sin verksamhet. Tjänsterna man tillhandahöll var telefonvakt, förmedlande av meddelande, väckning samt tidgivning. År 1920 sker en omorganisation. För Stockholms del har man dock redan från 1918 tillsatt en överingenjör och chef för Stockholms telefonanläggningar på extra stat för att klara sammansmältningen av det nyinköpta nätet från Aktiebolaget Stockholmstelefon (se arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna av Televerket). I övrigt är organisationen: Rikstelefon med telefondirektören, överkontrollör och expeditionen. Abonnemangsbyrån och kassan med abonnemangs-, debiterings-, inkasserings- och samtalsräknings- ärenden. Lokalstationerna med kontrollör, personalbyrå, avlöningsbyrå, fördelningsstationen, parsnörestationen, trunkstationen, namnanropsstationen, klaffjackstationen, stadens station, samt reparatör. Dessutom ingår filialstationerna C B Norr, Droskstationen, Vasa station, och Östermalms station. Riksavdelningen. Landsavdelningen. Stockholmstelefon med egen organisation, i stort sett liknande Telefonstationens. År 1922 slutförs sammanslagningen av Telegrafverkets och Stockholmstelefons nät och organisation. Ungefär samtidigt slås Rikstelefon och Abonnemangsbyrån och kassan samman och bildar Rikstelefon- byrån. År 1927 byter Riks- och Landsavdelningarna namn till Interurban- och Landsstationerna. Ungefär 1930 bildas Avlönings- och personalbyrån genom att dessa personaladministrativa funktioner samlas från flera enheter. År 1937 delas Telefonstationen in i: Rikstelefonbyrån. Stationerna med Inturbanstationen, Landsstationen, Lokalstationen och automatstationerna samt Manuella stationerna. Avlönings- och personalbyrån. År 1941/1942 sker nästa stora omorganisation. Arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation delas in i tre trafiksektioner, nämligen: Lokal- och landsstationerna med lokal- och landstrafik. Riksstationen med rikstrafik, utlandstrafik och personalärenden. Telefonbyrån med abonnemangs- och uppbördsverksamhet. Se mer om Telefonbyrån nedan. Dessutom finns en linjesektion: Stockholms stationer (se Driftsektionens arkiv). År 1954 slås Lokal- och Landsstationerna och Riksstationen samman till Lokal- och riksavdelningen, som redan 1956 byter namn till Telefonstationen. Den 31 mars 1965 bildar Telefonstationen, tillsammans med Telegrafstationen, Teletjänstområdet. Se detta arkiv. Telefonbyrån Telefonbyrån bildades cirka 1922 och handhade kundkontakterna. Arbetsuppgifterna varierade lite i samband med utvecklingen av telefonin, men 1959 bestod Telefonbyrån av: Personal- och kansliavdelningen med personalfrågor, vaktmästeri och filialtelegrafstationer. Abonnemangs-, debiterings- och katalogavdelningen med abonnemangsavdelningarna för vanliga abonnnemang, manuella växlar och linjeväxlare med mera, automatiska växlar samt speciella abonnemang. Dessa handhar tecknandet av avtal, samt skriver arbetsorder för linjesektionerna. Dessutom finns debiteringsavdelning, med ansvar för debitering av engångsavgifter och fasta abonnenmang, statistikavdelning och katalogavdelning med expedition och redaktion. Expediti- onen tar emot kataloguppgifter från allmänheten, samt sköter redigering och taxering. Redaktionen iordningsställer manuskriptet och korrekturläser. Kassa- och faktueringsavdelningen består av olika sektioner. Kassan handhar inkassering kontant eller via postgiro, uppskov-, avbetalnings-, indrivnings- och reklamationsärenden, tömning av avgifts- bössor, samt order om avstängning vid utebliven betalning. Huvudkassan sköter den kassamässiga huvudbokföringen, för både telefonbyrån och telefonstationen och Redovisningen gör den månatliga medelsredovisningen. Samtalsmätningen tar hand om klagomål på samtalsmätningen från allmänheten. Hålkortscentral 1 tas i bruk 1953 och handhar den faktiska debiteringen av engångsavgifterna både för 4:e Distriktet och för 19 kringliggande centralstationsområden. Hålkortscentral 2 startades 1959 och sköter den faktiska debiteringen av fasta avgifter. Telefonbyrån upphör 31 mars 1965 och arbetsuppgifterna övertas av Försäljningsavdelningen. Arkivets struktur och överensstämmelse med verksamheten Arkivet har tidigare förtecknas av Televerkets centralarkiv i Farsta, men har omförtecknats av Cia Hipfl. I samband med omförteckningen fördes nyfunnet material in i arkivet. De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats. Personalhandlingarna i serie F 2 omfattas av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §. Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia AB, Bodelningsprojektet Stockholm.

 Serier (56 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A Protokoll Inga handlingar. Läsesal   B Utgående handlingar och koncept Läsesal   B 1 Kopieböcker Serien inbunden om inget annat anges. Arkivlagd kronologiskt.   B 2 Årsböcker Serien inbunden om inget annat anges. Utförlig redovisning av arbete, ekonomi och personal. Telefonvaktens uppgifter till årsboken finns i volym F 5:1.   C Diarier Läsesal   C 1 Diarier, huvudserie Serien inbunden om inget annat anges. Se även serie F 7.   C 2 Diarier över hemliga handlingar Serien i arkivkartong om inget annat anges.   D Liggare och register Läsesal   D 1 Arkivförteckningar   D 2 Liggare över abonnenter Läsesal   D 2 a Liggare över abonnenter i staden Serien inbunden om inget annat anges. Med avgifter kvartalsvis. I kontraktsnummerordning. Se även serie D 3. Med kopplingar med serie F 2 a.   D 2 b Liggare över abonnenter på landet Serien inbunden om inget annat anges. Med register. Abonnenter per växelstation. Med avgifter kvartalsvis. I kontraktsnummerordning. Viss korrespondens med serie F 2 a.   D 2 c Liggare över krav på abonnenter Serien inbunden om inget annat anges. Arkivlagd kronologiskt.   D 3 Liggare över arbeten Serien inbunden om inget annat anges. I nummerordning. I några volymer finns abonnentnummer uppgivet, vilket kopplar serien till serie F 2 aa, Telefonkontrakt. Se även serie D 2 a.   D 4 Journaler över tekniska fel Serien inbunden om inget annat anges. Kronologiskt uppställd.   D 5 Linjenummerförteckningar Serien inbunden om inget annat anges. Per abonnentnummer/kontraktnummer. Serien kopplad till serie F 2 aa, Telefonkontrakt.   D 6 Register över apparatflyttningar Serien inbunden om inget annat anges. Kronologiskt uppställd. Serien kopplad till serie F 2 aa, Telefonkontrakt.   D 7 Kabel-, kopplings- och gaturegister Serien inbunden om inget annat anges.   D 8 Dagjournaler (passagejournaler) Serien i arkivkartong om inget annat anges. Med händelser kronologiskt uppställda.   E Inkomna handlingar och korrespondens Läsesal   E 1 Inkomna handlingar Serien inbunden om inget annat anges. Diarieförda skrivelser. Ordnat i diarienummerordning. Diarier, se serie C 1. För åren 1891-1903 saknas diarium. Telefonbyråns skrivelser, se serie F 3.   F Handlingar ordnade efter ämne Läsesal   F 1 Personalhandlingar Läsesal   F 1 a Personaldossiéer   F 1 b Personalkort Läsesal   F 1 ba Alfabetiskt ordnade personalkort Serien i arkivkartong om inget annat anges. Arkivlagd alfabetiskt. Tidsangivelsen syftar på avställningsår.   F 1 bb Personalkort ordnade efter anställningsnummer Serien i arkivkartong om inget annat anges. Se även Teletjänstområdets arkiv. I serie F 2 i ovan nämnda arkiv finns även register. Tidsangivelsen syftar till avställningsår.   F 1 c Personalhandlingar för övriga ändamål Serien inbunden om inget annat anges. Se även serie F 4 för Personalbyråns handlingar.   F 2 Kontrakt över abonnemang med register samt över stationer Läsesal   F 2 a Kontrakt över abonnemang med register Läsesal   F 2 aa Telefonkontrakt Serien i arkivkartong om inget annat anges. Arkivlagd per kontraktsnummer/abonnentnummer. Register till serien finns i serie F 2 ab, F 2 ac och F 2 ad. Kopplingar till serien finns också i serie D 2 a, D 2 b, D 3, D 5 och D 6.   F 2 ab Liggare över centraltelefonstationens telefonkontrakt Serien inbunden om inget annat anges. Med register. I kontraktsnummerordning. Fungerar som register till serie F 2 aa.   F 2 ac Liggare över kontrakt sända till linjebyrån, samt nytecknade kontrakt Serien inbunden om inget annat anges. Register till F 2 aa. Arkivlagd kronologiskt per typ av liggare.   F 2 ad Kontrakt angående telefonförbindelser, centraltelefonstationen - växelstationer Serien inbunden om inget annat anges. Register till F 2 aa. Arkivlagd alfabetiskt.   F 2 ae Överlåtelser Serien i arkivkartong om inget annat anges. Serien är inte komplett.   F 2 b Kontrakt för skötsel av automatiserade växelstationer Serien i arkivkartong om inget annat anges. Arkivlagd alfabetiskt per station. Se även serie F 3.   F 3 Telefonbyråns ämnesordnade handlingar Serien i arkivkartong om inget annat anges. Handlingarna har ordnats om i ett tidigare ordningsarbete från alfabetisk till kronologisk ordning.   F 4 Personalbyråns handlingar Serien i arkivkartong om inget annat anges.   F 5 Riksavdelningens och telefonvaktens handlingar Serien i arkivkartong om inget annat anges.   F 6 Företagsnämndernas handlingar Serien i arkivkartong om inget annat anges.   F 7 Telefonstationens "Lilla svarta" Serien i arkivkartong om inget annat anges. Innehåller postlista/kronologiskt register till diarium, statistik av olika slag, personaldokumentation, m.m. Se även serie C 1 för diarier.   F 8 Handlingar rörande försvarets telekommunikationer och beredskap Serien i arkivkartong om inget annat anges. Vissa handlingar är sekretessbelagda enligt Sekretesslagen, 1980:100, 2 kap, 2 §).   F 9 Statistik Serien inbunden om inget annat anges. Se även serie F 3.   F 10 Handlingar rörande telex, rabatterade abonnemang, ritningar, samt förbindelsenät vid riksdagsval Serien i arkivkartong om inget annat anges.   F 11 Stockholms telefonstationer Serien inbunden i arkivkartong. Handlingar tillhörande Avlöningsbyrån. Innehåller handlingar rörande Personal, Rikstelefonbyrån, Interurbanavdelningen, Landsavdelningen, Lokalavdelningen, Nummerbyrån, Förmedlingsbyrån, Telefonkön, Droskstationen.   G Räkenskaper Läsesal   G 1 Redovisningsrapporter Serien i arkivkartong om inget annat anges. Huvudböcker samt redovisningsrapporter utöver nedan nämnda saknas.   G 2 Kassaböcker Serien inbunden om inget annat anges. Övriga kassaböcker saknas.   G 3 Avlöningsräkenskaper Serien inbunden om inget annat anges.   G 4 Avgiftsböcker Serien inbunden om inget annat anges.   H Statistik Inga handlingar. Läsesal   J Kartor och ritningar Inga handlingar. Läsesal   K Fotografier Inga handlingar. Läsesal   Ö Övriga handlingar Läsesal   Ö 1 Tidningsklipp Serien i arkivkartong om inget annat anges.   Ö 2 Handlingar från andra telefonbolag Serien inbunden om inget annat anges.