Barn och kvinnocentrum.Universitetssjukhuset i Linköping, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken (1930 – 2010)

Organisation

Kategori

Ej fastställd. Ospecificerad (Sjukhusklinik)

Alternativa namn

Barnsjukhuset, Barnkliniken, Barn- och Ungdomssjukhuset

OBS! Normalt sett endast medicinsk behandling. För övrig vård se respektive klinik (kirurg, ögon, öron, neurolog, neurokir, ortoped etc.)

HKH Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus

Herlitz, G. professor, Linköping

Historik

H I S T O R I K
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
Innan barnkliniken började sin verksamhet fanns viss sjukvård för barn på Garnisonssjukhuset, bl.a. läkaren Nils Herlitz. Journalerna från tiden före 1930 bör komma från den verksamheten, enligt upplysning från en medlem i Föreningen Östergötlands barn.
*********************************************
Barnkliniken, den sjunde i ordningen av landets barnkliniker, tillkom 1930 på enskilt initiativ som ett resultat av de förutseende och självuppoffrande krafter som verkade i FÖRENINGEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS BARN i slutet av 1920-talet under ledning av dåvarande ordföranden grevinnan Alice Trolle. På så sätt byggdes och utrustades barnsjukhuset enbart genom insamlingar och egna arbeten i föreningens alla lokala utposter. Strax före midsommar, den 20 juni 1930, kunde sjukhuset invigas och överlämnas till Landstinget.
Barnsjukhuset hade 24 vårdplatser för barn från spädaste ålder upp till 5 à 6 år, 2 sängar för barn upp till 12 år och 2 vårdplatser för exceptionellt små nyfödda. Det fanns 2 sjuksköterskor på varje avdelning på dagen och en på natten, dessutom tog man emot många elever. Till slutet av 30-talet hade man ammor på barnsjukhuset. De bodde på avdelningen och fick som ersättning mat och husrum. Den senaste amman lämnade upp till 5 liter mjölk per dygn.
Än idag pryds barnklinikens väggar av de häradsvapen som skänktes till kliniken vid invigningen och som påminner om de delföreningar av Östergötlands barn som stod för sängar och säng- utrustning. Dessutom har kliniken alltjämt i sin ägo det porträtt av grevinnan Trolle, som skänktes till barnsjukhuset av dr Hans Key-Åberg. På tavelramen kan man läsa följande rader: "Hon myllade i jorden ned ett frö, hon sådde det med händer, trofast mjuka. För våra barn, de lidande och sjuka".
På den tiden dominerade verkligen allvarliga sjukdomar, sjukdomar som nu praktiskt taget försvunnit från svensk horisont. T ex allvarliga former av kikhosta, mässling, scharlakansfeber, difteri, tuberkulos, polio, meningit, krupp, reumatisk feber o s v men också svältsjukdomar och vitaminbristtillstånd framförallt rachitis, var vanliga.
Efter andra världskriget kom utvecklingen inom barnmedicin igång på allvar. För barnsjukhusets del ledde detta till att huset visade sig inte räcka till. Tillbyggnader blev aktuella, det behövdes fler vårdplatser, fler isoleringsrum och framförallt en särskild avdelning att ta hand om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn som behövde kuvösvård. Det behövdes också bättre lokaler för sjukhusets öppna mottagning. Så byggdes det gamla huset ut med en flygel mot öster som samtidigt band ihop barnkliniken med de övriga lasarettsbyggnaderna.
Det gamla länslasarettet förvandlades till region- och universitetssjukhus och åren 1977-78 kunde barnkliniken flytta in i sina nuvarande lokaler i huvudblocket med mottagningen på plan 9, neonatalavdelningen (avd 15) på plan 11 och övriga vårdavdelningar (avd 16A och B) på plan 15. Här finns också en ännu inte öppnad avdelning (avd 17), lekterapin, sjukhusskolan, föräldraut- rymmen, klinikföreståndare, kuratorsexpedition, dietist, bibliotek och andra utrymmen för undervisning och forskning.
Barnkliniken har nu 48 vårdplatser och häri ingår även platser för barn med kirurgiska sjukdomar.
(Utdrag ur "Barnkliniken 50 år" utgiven 1980.)
Britt-Marie Fredriksson, arkivredogörare
***************************************************************************
1997 i november flyttade mottagningen till plan 15 där vårdavdelningarna redan fanns. Tanken var att samla all barnsjukvård på ett plan; vårdavdelningar (barnkirurgisk och barnortopedisk verksamhet, BAVA och BOND), mottagning, dagvård, PNUT-enheten, Barn-LAH, dietist, kurator, sjukhusskolan och lekterapi. Neonatalavdelningen, Neo IVA, finns på plan 16 och där har även vårdenhetschefen för Neo IVA sin expedition. På plan 16 finns även sjukgymnastikverksamheten. Vårdenhetscheferna för enheterna på plan 15 har sina expeditioner på samma plan. På plan 15 är journalarkivet också beläget samt postfack och informationsdisk. Verksamhetschef och läkare har sina expeditioner på plan 14.
OBS! Barnpatienter som låg på barnkliniken före 1997 kan ha journalanteckningar i MT-journaler, gamla kirurgjournaler eller ortopedjournaler beroende på typ av vård.
2004-09-17 beslutades att Landstingsarkivet skulle ta emot barnklinikens kuratorsjournaler då kuratorerna inte längre hade separat journal.
Patientjournalsystemet Cosmic infördes fr o m 2008-12-01 för 1 användare.
2010 bytte Barn- och ungdomsmedicinska kliniken namn till Barn- och ungdomssjukhuset.
På plan 08 hade barnkliniken sitt sekundärarkiv med journaler för patienter födda 1986 och senare som ej var aktuella. Dessa flyttades till Landstingsarkivet 2014.
Ny verksamhetschef 2017 för Barn- och ungdomssjukhuset på Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala blir Christina Karlsson.
NYTT NAMN: H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus
*********************************************************
Journalhandlingar 1990-1994 0,02 hm utan härledning, gallrades 2014-12-05 enligt LiÖ 2007-412.

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/E023/RO_12
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/hx66WqxzcYDTDgsGecAg24
Språk	Svenska
ExtraID	RO_12

Arkivbeskrivning

Barn och kvinnocentrum.Universitetssjukhuset i Linköping, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken (Regionarkivet i Östergötland)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Barn och kvinnocentrum.Universitetssjukhuset i Linköping, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken (1930 – 2010)

Nyheter