Fångvårdsstyrelsen (1860 – 1964)

Myndighet (upphörd)

Kategori

Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Alternativa namn

Kungliga Fångvårdsstyrelsen

KFS

Historik

Fångvårdsstyrelsen inrättades den 1 januari 1860 och ersatte då Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket. Fångvårdsstyrelsen skulle ha ledningen av fångvården i riket, fängelser, arbetsinrättningar och fångtransporter samt förvalta de medel som anvisades för fångvårdens behov. Den skulle även ha tillsyn över stads- och häradshäkten. Styrelsen skulle genom inspektioner kontrollera att föreskrifterna för fångvården efterlevdes och föreslå förbättringar.
1860 organiserades myndigheten i två enheter, kanslidepartementet under vilket styrelsens kansli och byggnadskontor lydde, och kameraldepartementet, styrelsens kammarkontor. Kanslidepartementet hade hand om frågor om anläggning av nya fängelser och förändringar i redan befintliga, om fångars och kronoarbetskarlars användande i arbete, om ordning och disciplin, religions- och hälsovård vid fångvårdsinrättningarna samt personalfrågor med undantag för dem som gällde kammarkontorets tjänstemän och redogörarna. Kameraldepartementet hade hand om alla ärenden av ekonomisk natur samt personalfrågor angående kammarkontorets tjänstemän och redogörarna vid fångvårdsinrättningarna.
1878 organiserades Fångvårdsstyrelsen om. Departementscheferna blev byråchefer för kanslibyrån resp. kameralbyrån. Byggnadskontoret försvann och istället anställdes en arkitekt mot arvode som styrelsens biträde. 1907 inrättades en arbetsbyrå för ärenden rörande arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna. Arbetsbyrån ändrades till arbetskontoret och fördes till kameralbyrån. 1915 överfördes straffregistret från Justitiedepartementet till Fångvårdsstyrelsen. Straffregistret bildade en särskild avdelning inom kanslibyrån. Från 1922 skulle styrelsen vid behandlingen av vissa frågor förstärkas med två fångvårdsfullmäktige, den ena representant för den sociala, den andra för den statsfinansiella sakkunskapen. Vidare inrättades en särskild social avdelning inom kanslibyrån. Den skulle handlägga ärenden angående fångarnas etiska fostran och själavård, undervisningen vid anstalterna samt ärenden om tillsynen av villkorligt dömda, villkorligt frigivna och skyddsverksamheten för frigivna.
1927 överfördes vissa ärendegrupper från kanslibyrån till kameralbyrån. 1928 inrättades Interneringsnämnden och dess kansli knöts till sociala avdelningen. Fångvårdens revision, som skötts inom den kamerala avdelningen överflyttades till Riksräkenskapsverket 1935. Ungdomsfängelsenämnden började sin verksamhet 1938. Dess kansli var knutet till sociala avdelningen. 1938 inrättades det s.k. centrala fångregistret vid Fångvårdsstyrelsen. Det sorterade under sociala avdelningen.
I 1946 års instruktion för Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsanstalterna (SFS 1946:395) föreskrevs, att Fångvårdsstyrelsen hade att leda behandlingen av dem som intogs i fångvårdsanstalt och att öva tillsyn över eftervården av dem som frigivits eller utskrivits från sådan anstalt samt övervakningen av villkorligt dömda. Styrelsen skulle också öva tillsyn över verkställigheten av straff eller skyddsåtgärd.

Styrelsen skulle föra straffregistret och centrala fångregistret med därtill hörande register över villkorligt dömda. Den skulle vidare förvalta statens fångvårdsanstalter och ha tillsyn över stads- och häradsfängelser. Under styrelsen lydde fångvårdsanstalter, skyddskonsulenter och skyddsassistenter.
Styrelsen skulle utfärda arbetsordningar, föreskrifter och anvisningar, bestämma placeringen av befattningshavare samt genom inspektioner övervaka att gällande föreskrifter efterlevdes. Den hade också att leda och öva tillsyn över arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna samt undervisningen av de intagna och deras sysselsättning under fritid.
Fångvårdsstyrelsen utgjordes av överdirektören och cheferna för kanslibyrån, socialbyrån, kameralbyrån och arbetsbyrån.
Kanslibyrån handlade ärenden om fångvårdens allmänna organisation, ledningen och kontrollen av behandlingen av de intagna, hälso- och sjukvård, undervisning och fritidssysselsättning, läsning, brevskrivning, besök, permission och övriga förmåner, intagnas vistande i enrum eller gemenskap, rätten att disponera över arbetspremier och annan arbetsinkomst, straffregistret och personalärenden.
Socialbyrån hade hand om ärenden om verkställighet av straff eller skyddsåtgärd, de intagnas placering på anstalt och förflyttning mellan anstalterna, beräkning av strafftid, förundersökning och inställelser inför domstol eller annan myndighet, nåd och villkorlig frigivning, understöd, eftervård av villkorligt frigivna eller utskrivna och övervakning av villkorligt dömda, skyddsverksamheten i övrigt samt det centrala fångregistret.
Kameralbyrån handlade ärenden om den ekonomiska förvaltningen, anslagsäskanden, stater, upphandling, anläggning av fångvårdsanstalter samt byggnads- och underhållsarbeten vid anstalterna, befattningshavares placering i löneklass, anmärknings- och avskrivningsmål, uppbörd samt kassarörelsen för vissa anstalter.
Arbetsbyrån ansvarade för planering och organisation av arbetsdriften, frågor om arbetsersättning till de intagna och upphandling för arbetsdriften.
1949 genomfördes en mindre organisationsförändring. Kameralbyrån avskaffades och ersattes med en administrativ byrå, vilken delades på en personalsektion och en kameral sektion. 1960 utfärdades en provisorisk instruktion. Administrativa byrån upphörde och kanslibyrån övertog personalsektionen och kameralsektionen. Vidare tillkom en lag- och utredningsbyrå. Straffregistret utgjorde en egen enhet vid sidan av byråorganisationen.
Fångvårdsstyrelsen upphörde med utgången av 1964 och efterträddes av Kriminalvårdsstyrelsen (instruktion SFS 1964:622). Denna hade från början samma organisation som Fångvårdsstyrelsen men undergick 1969 en genomgripande omorganisation. Kanslibyrån, uppdelad på en personalsektion och en kameral sektion fungerade i oförändrade former 1960-1969.

Referenskod	SE/RA/327
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/CzoEb4LcweZ23O1eMvyUeB
Om postens upprättande	Riksarkivets beståndsöversikt, del 5