bild
Arkiv

Uppbördsverkets i Umeå stad arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1100063
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/leWVULRMvqQpVtkM728vf1
ExtraID1100063
Omfång
14,8 Hyllmeter  (-)
Datering
19461966(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F I:13/2008
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Uppbördsverket i Umeå stad (1946-1966)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)UPPBÖRDSVERKET I UMEÅ STAD (1946-1966)

I städerna ansvarade före år 1947 magistraten (stadens styrelse) för skattskrivningen och hade ofta en kronokassör som skötte mantalsskrivning och debitering av kronoskatt. Städernas innevånare beskattades för såväl statliga som kommunala ändamål. För att fastställa vilka som skulle betala skatt och vad var och en skulle betala, upprättades längder av olika slag över de skattskyldiga. Den viktigaste av dessa längder var mantalslängden som upprättades vid den årliga mantalsskrivningen. I mantalsskrivningsförordningen 1861 föreskrevs att mantalsskrivningen i stad skulle verkställas "under magistratens tillsyn". I förordning utfärdad 1894 föreskrevs att mantalsskrivningen skulle verkställas av den tjänsteman till vars befattning debiteringen av kronoutskylderna hörde. I städer där magistrat ej fanns skulle mantalsskrivningen verkställas av vederbörande häradsskrivare.

I och med uppbördsreformen 1945 upphörde magistratens ansvar för kronouppbörden (reformen genomfördes fr.o.m. den 1 juli 1946). Därmed bröts även arkivbildningen för de särskilda uppbördsförvaltningar som fanns i ett flertal magistratsstäder. Under perioden 1946-1966 fanns uppbördsverk i landets största städer, vilka var lokala skattemyndigheter med egen uppbördsförvaltning. Chef för städernas uppbördsverk var kronokamreraren (SFS 1946:122), som utsågs av staden och förordnades av länsstyrelsen. Arbetsuppgifterna var delvis de samma som för häradsskrivare varför förteckningsplanen för häradsskrivarearkiv (fastställd den 30 december 1958) legat till grund vid konstruktionen av förteckningsplanen för uppbördsverks i stad arkiv. Från och med den 1 januari 1967 då skatteväsendet helt förstatligades var alla städer och kommuner indelade i fögderier (SFS 1966:246). Det officiella namnet blev då Lokal skattemyndighet i respektive fögderi.

För Umeå stad torde uppbördsväsendets handlingar före år 1946 i ha ingått magistratens arkiv, vilket delvis har levererats till Landsarkivet i Härnösand. Enligt uppgift ska en kronokassör ha tillsatts av Umeå stad ganska tidigt och haft egen arkivbildning. Av inspektionsprotokoll från 1966 och 1967 framgår att vissa arkivalier tillhörande Umeå stads uppbördsverk före 1946 förvarades i Umeå stads rådhus. Mantalslängder för 1886-1934 ska ha förvarats i rådhusrättens arkiv i rådhusets källare medan mantalslängder, uppbördslängder och inkomstlängder för 1941-1945 av misstag ska ha överlämnats till Lokala skattemyndigheten i Umeå fögderi 1967. Mantalslängder och uppbördsböcker för perioden 1935-1941 ska ha förvarats på rådhusets vind tillsammans med olika räkenskaper för stadens kommunala förvaltning. Uppbördslängder och taxeringslängder för denna tid tycks dock saknas. Vid ett besök i uppbördsverkets lokaler i Umeå 1966 ska vidare handlingar före 1946 som ansågs tillhöra magistratens arkiv ha påträffats. Dessa handlingar torde förvaras vid Stadsarkivet i Umeå.

Kontroll

Om postens upprättande2008-02-20: Arkivförteckning F I:13/2008 ersätter arkivförteckning F II:115/2007. Arkivförteckningen omfattar leveranser 250/2007 och 2016:008. NW
2016-02-08: Nya förteckningsblad i serierna B I och C III a. NW
Skapad2007-12-13 00:00:00
Senast ändrad2021-05-07 13:10:13

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter