bild
Arkiv

Skånska mejeriarkiv. Luggude Mejeriförening, ek. för.


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30628:143
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/mhBhB0nfCK2fwRZ0bH4od1
Datering
19281960(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Luggude Mejeriförening, ek. för. (1928 – 1959)
Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar (Mejeri)

Innehåll

Inledning (äldre form)Förteckning
över Luggude Mejeriförenings, ek. för.,
arkiv

1928 - 1959

Luggude Mejeriförening m.b.p.a. bildades ”med ändamål att övertaga och framdeles idka den mejerirörelse, som nu drives av Mjöhults och Norra Luggude härads mejeriföreningar” vid konstituerande sammanträde den 2/10 1928 i Mjöhult, med deltagare från de båda nämnda föreningarna. Andelsföreningen tillkom efter medlemsföretagens beslut s.å. att i Helsingborg sälja mjölk som undergått s.k. långtidspasteurisering i enlighet med stadens matvarustadga. Samarbete i en ny organisation möjliggjorde fördelning av investeringskostnaderna för den erforderliga apparaturen. Styrelsen hade sitt säte i Mjöhult, där också flertalet sammanträden avhölls. Från 1957 var firman Luggude Mejeriförening, ek. för.
Verksamheten bestod av drift av de övertagna tre mejerierna i Mjöhult, Kattarp och Höganäs, som alla främst var inriktade på smörtillverkning, samt butiksrörelserna med försäljning av mejeriprodukter. Den nya föreningen övertog medlemmarnas smörlager i jan. 1929 då även långtidspasteuriseringen började, i mejeriet i Kattarp.
Endast små kvantiteter smör avsattes för export (genom Skånska Smörexportföreningen till 1942; därefter genom SMR) medan den mera lönsamma lokalförsäljningen hade en betydande omfattning. Handel med smör, grädde, söt-, skum- och kärnmjölk drevs främst i Helsingborg (15 butiker) och i Höganäs (6 butiker) men varorna salufördes även genom återförsäljare i mindre orter (ca 15 st. nämns, bl.a. Strandbaden, Hasslarp, Ingelsträde, Kattarps kyrkby, Mölle) samt genom konditorier och ”sommarrestauranger”. Föreningen inköpte 1932 det nedlagda P. Bondessons ysteri i Kattarp där egen osttillverkning inleddes s.å., främst för att få avsättning för överskott av (skum)mjölk. Under senare år framställdes Port Salut- och herrgårdsost. Produkterna såldes huvudsakligen i Helsingborg. Försäljningen av filmjölk, som påbörjats i blygsam skala 1934, ökade kraftigt från 1948, särskilt under sommarmånaderna. I butikerna tillhandahölls även margarin från 1941 medan återförsäljning av bröd infördes 1945. Sortimentet utökades ytterligare på 1950-talet med konfektyrer, glass m.m.
Partiförsäljning av smör och mjölk förekom till en margarinfabrik i Helsingborg och av skummjölk till ysterier i Kattarp och Mjöhult. År 1930 blev även Koop. Föreningen Svea samt S:ta Maria Sjukhus i Helsingborg viktiga kunder till föreningen. Den levererade supplementärmjölk till Helsingborg (uppgifter 1943, 1952) och antog 1952 anbud om att förse Höganäs stads inrättningar med mejeriprodukter.
För att tillgodose en ökande efterfrågan inköptes mejerivaror från andra företag (under 1930 nämns Kullens och Åstorps mejeriföreningar; senare även Strövelstorps). Därtill levererades ”stora partier mjölk av föreningen utomstående personer” (avtal med Steglingegården nämns 1931 - 1942). Vidare behandlades grädden från Ekeby Mejeriförening vid Kattarpsmejeriet under perioden 1939 - 1946.
Föreningen samarbetade med Kullens Mejeriförening ang. marknadsandelar och skjutslinjer i Höganäsområdet från 1930 och avtalade också 1942 om butiker i orten.
På mejeriföreningens initiativ tillkom 1930 Luggude Mjölkbedömningsförening som även skulle ha Allerums och Kullens mejeriföreningar som medlemmar. Vidare anmodade man s.å. Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap att utreda förutsättningarna för ett mejeriförbund i nordvästra Skåne. Representanter för Luggudeföreningen deltog också i bildandet av Hälsingborgs Mjölkcentral 1931. Efter inträde s.å. i denna överlämnade föreningen sin minutförsäljning i staden till mjölkcentralen.
Bland övriga verksamheter kan nämnas samarbete från 1944 med Norra Luggude Seminförening (senare benämnd Nordvästra Skånes Seminförening), som hyrde lokal och utrustning för sitt kontorsarbete av mejeriföreningen. Denna bidrog också till förbättring av Mjöhults samhälles vattenförsörjning från 1952 genom försäljning av vatten via eget ledningsnät till några fastighetsägare i orten från mejeriets brunn och vattenreningsverk. Sedan kontrakt upprättats med kommunen övertog denna hela anläggningen 1958.
Som ett led i rationaliseringen av mejerirörelsen beslöts 1950 att smörtillverkningen i Höganäs skulle flyttas till mejeriet i Mjöhult. Även kärningen i Kattarp överfördes dit 1953. Under 1955 noterades en markant minskning av mjölkinvägningen vilket blev incitament till ytterligare effektivisering av organisationsformen. Enligt riktlinjerna i Nordvästra Skånes Mejerikommittés betänkande 1955 skulle mejeridriften koncentreras till Mjöhult, medan verksamheten i Kattarp och Höganäs skulle upphöra. Efter ombyggnad av Mjöhultsmejeriet för förpackning av filmjölk, grädde och mjölk, lades Kattarps mejeri ned 1956. Fastigheten uthyrdes (och såldes senare) till Nordvästra Skånes Mejeriförbund som där inrättade en smörcentral till vilken bl.a. Luggudeföreningen sände sin överloppsgrädde. Den egna tillverkningen av smör och ost upphörde då.
Samma år uppgick Kullens Mejeriförening u.p.a. genom fusion i Luggude Mejeriförening som från 1957, sedan Höganäsmejeriet uthyrts, drev de båda mejerierna i Mjöhult och Kullen. Då uppdelades även mjölktillförselområdet i två leverantörsdistrikt. Vid distrikts-mötena valdes fullmäktige till föreningens sammanträden. Man fortsatte även driften av det av Kullenföreningen startade fryshuset. Dess kapacitet ökades ”så att frysning kan utföras även till andra än medlemmar, d.v.s. i parti”.
År 1958 konstaterades att, trots en stegrad omsättning, ”genom att förpackade mejeriprodukter i ökad utsträckning försäljes i speceributikerna har bärigheten av de egna butikerna minskat”. Genom nedläggningar och inskränkning av öppettider samt ökning av varusortimentet sökte man förbättra lönsamheten av butiksrörelsen.
På grund av att de avtal som Hälsingborgs Mjölkcentral ingick 1931 med sina medlemmar ang. reglering av försäljningen i staden ansågs strida mot konkurrensbegränsningslagen från 1953 beslöt mjölkcentralen att uppsäga desamma och ersätta dem med fusioner med medlemsföretagen. Således uppgick Luggude Mejeriförening, ek. för., med tillträde den 1/1 1960, genom fusionering i Hälsingborgs Mjölkcentral, ek. för., vilket ”torde därjämte verksamt kunna bidraga till åstadkommande av rationalisering av mejeriförhållandena inom Hälsingborg”.


Ref.: O. S. Eriksson; Helsingborgs Mjölkcentrals, ek. för., arkiv; Mejeriförbundet Skånska Mjölkprodukters, ek. för., arkiv; Mjöhults Mejeriförenings, m.b.p.a., arkiv; Norra Luggude Härads Mejeriförenings, m.b.p.a., arkiv.


/BG
utskrift 2005-11-15

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2013-09-03 14:31:25

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter