Arkiv

Rotemännens arkiv

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0032/03

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RvOLXR3t94AzyfzTfmzMF2

ExtraID

Datering

1878-01-01

–

1926-06-30

(Tidsomfång)

Övriga hänvisningar

Webbsida: Applikation "Rotemansarkivet" (aspx), Rotemännens arkiv i SE/SSA/0032/03 är delvis registrerat och digitalt sökbart i applikationen "Rotemansarkivet" (Södermalm, Gamla Stan, Kungsholmen samt delar av Norrmalm och Östermalm). Publicerad på Stadsarkivets webb, under "Hitta i arkiven".

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv

Innehåll

Arkivhistorik

Bokföringen av Stockholms stads befolkning sköttes av särskilda, av staden avlönade personer, dessa kallades rotemän och hade till uppgift att var för sig utöva sin verksamhet för ett särskilt område av Stockholm, kallad rote. Rotemansinstitutionen startades den 1 januari 1878 och bestod då av 16 rotar. När rotemansinstitutionen upphörde den 1 juli 1926 fanns det totalt 35 rotar. Två rotar, rote 2 och rote 3, hade då slagits ihop till en rote den 1 augusti 1916.
Efter rotemansinstitutionens upphörande fördelades rotemännens båda huvuduppgifter, mantalsskrivning och folkbokföring på två olika, men samarbetande organ. Mantalsskrivningen övergick till de under överståthållarämbetet för uppbördsärenden sorterande taxeringskommissiarierna. Den löpande civila folkbokföringen kom att handläggas av ett för hela staden gemensamt mantalskontor. Detta lydde under mantalsnämnden men var lokalt förbundet med uppbördsverket. Särskilda avdelningskontor för mottagande av flyttningsanmälningar inrättades.

Inledning (äldre form)

Delar av Rotemansarkivet (Södermalm, Gamla Stan, Kungsholmen samt delar av Norrmalm och Östermalm) finns registrerat och sökbart i applikationen "Rotemansarkivet" via Stadsarkivets webbplats. Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". Observera att hela Rotemansarkivet med 6,3 miljoner poster kan sökas digitalt i Stadsarkivets läsesalsdatorer.

Kontroll

Skapad	2013-06-03 10:34:28
Senast ändrad	2021-09-08 12:16:34

Arkiv (37 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
01	Rote 1 Storkyrkoroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 1 (Storkyrkoroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade Storkyrkoförsamlingen med Gamla Stan och Riddarholmen. Rotens expedition låg 1878-1879 på Prästgatan 46, 1879-1889 på Munkbrogatan 6 och 1889-1926 på Svartmannagatan 21-23. Som roteman fungerade 1877-1913 Gustaf E Hedström, 1914-1923 B Gustaf Johansson och 1923-1926 A Fritiof Gustafsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
02-03	Klararoten	1916-08-01 – 1926-06-30	Rote 2 och 3 (Klararoten) sammanslogs till en rote den 1 augusti 1916. Roten kom då att omfatta hela Klara församling. Rotens expedition låg på Slöjdgatan 9. Gustaf F H Öström var roteman mellan 1 augusti 1916-30 juni 1926 då roten upphörde.
02	Rote 2 Klara kyrkorote	1878-01-01 – 1916-07-31	Rote 2 (Klara kyrkorote) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade södra delarna av Klara församling. Den sammanslogs den 1 augusti 1916 med rote 3. Rotens expedition låg 1878-1880 på Clara Bergsgata 66, 1880-1881 på Clara Strandgata 1-3, 1881-1885 på Clara Strandgata 5, 1885-1887 på Mäster Samuelsgatan 60, 1887-1891 på Stora Vattugatan 12, 1891-1908 på Klara södra kyrkogata 7 och 1908-1917 på Klara södra kyrkogata 20. Som roteman fungerade 1877-1878 A Bernhard von der Burg, 1878-1902 Gustaf F Jacobsson och 1902-1916 Josef M Nyström. Roten upphörde den 31 juli 1916.
03	Rote 3 Hötorgsroten	1878-01-01 – 1916-07-31	Rote 3 (Hötorgsroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade norra delarna av Klara församling. Den sammanslogs med rote 2 den 1 augusti 1916. Rotens expedition låg 1878-1887 på Hötorgsgränd 1/Hötorgsgatan 1/Kungsgatan 1, 1887-1890 på Mäster Samuelsgatan 60 och 1890-1916 på Slöjdgatan 9. Som roteman fungerade 1877-1885 Axel W Hulting, 1886-1915 C C Iwo Zander och 1915-1916 Gustaf F H Örström. Roten upphörde den 31 juli1916.
04	Rote 4 Kungsbroroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 4 (Kungsbroroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade från början hela ön Kungsholmen. Den 12 februari 1885 kom rote 4 bara att omfatta de östra delarna av ön sedan rote 17 tillkommit. Det skulle den göra ända till roteindelningens upphörande den 1 juli 1926. Rotens expeditionen låg 1878-1879 på Hantverkargatan 18, 1879-1886 på Parmmätargatan 7-9, 1886-1890 på Hantverkargatan 23 A, 1890-1905 på Hantverkargatan 8 och 1905-1926 på Hantverkargatan 32/Agnegatan 2. Som roteman fungerade 1877-1914 J Fredrik A Lund och 1914-1926 Anton R Molin. Roten upphörde den 30 juni 1926.
05	Rote 5 Tegnérroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 5 (Tegnérroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade södra delen av Adolf Fredriks församling. Rotens expedition låg 1878-1880 på Sveavägen 19 (Stora Badstugatan), 1880-1891 på Sveavägen 23 (Stora Badstugatan), 1891-1892 på Tegnérlunden 10, 1892-1895 på Tegnérgatan 36, 1895-1899 på Wallingatan 14-16 och 1899-1926 på Wallingatan 42 (f.d. 30). Som roteman fungerade 1878-1879 Carl Fredrik Lagercrantz, 1880-1911 Knut Holm och 1911-1926 Sigurd Giertta. Roten upphörde den 30 juni 1926.
06	Rote 6 Observatorieroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 6 (Observatorieroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade den norra delen av Adolf Fredriks församling. Rotens expedition låg 1878-1879 på Norrtullsgatan 2, 1879-1883 på Norrtullsgatan 5, 1883-1886 på Observatoriegatan 3 (före 1885 Parisgränden 3), 1886 på Norrtullsgatan 1 B, 1886-1891 på Karlbergsvägen 12, 1891-1926 på Vegagatan 18. Följande rotemän tjänstgjorde i rote 6: 1878-1886 Anselm Bohman, 1887-1902 Josef Nyström, 1902-1923 Conrad Lennartsson och 1923-1926 Frans Bergman-Paul. Roten upphörde den 30 juni 1926.
07	Rote 7 Jakobsroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 7 (Jakobsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade Jakobs församling samt Skeppsholmen. Rotens expedition låg 1878 (t.o.m. september) på Mäster Samuelsgatan 19 B, 1878-1884 Norrlandsgatan 36, 1884-1886 Jakobsbergsgatan 19 A, 1886-1887 Malmskillnadsgatan 48 C, 1887-1890 Norrlandsgatan 9, 1890-1893 Mäster Samulesgatan 35, 1893-1895 Mäster Samulesgatan 17, 1895-1899 Jakobsbergsgatan 17, 1899-1915 Lästmakargatan 20 och 1915-1926 Jakobsgatan 4. Som roteman fungerade 1878-1887 Oscar Åkerhjelm, 1887-1908 Emil Lind och 1908-1926 Carl S. Alm. Roten upphörde den 30 juni 1926.
08	Rote 8 Roslagsroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 8 (Roslagsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade då hela norra delen av dåvarande Jakobs och Johannes församling, efter den 1 maj 1907 Johannes församling. Rotens expedition låg 1878-1881 på Johannes östra kyrkogata 3 och 1881-1926 på Regeringsgatan 74 B. Som roteman i rote 8 fungerade 1878-1889 Sten Gillberg, 1890-1923 Knut G. Sandstedt och 1923-1926 Harald Mqrtin. Roten upphörde den 30 juni 1926.
09	Rote 9 Humlegårdsroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 9 (Humlegårdsroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade de västra delarna av dåvarande Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslands församling). Från och med 1 maj 1906 kom rote 9 att omfatta den då nybildade Engelbrekts församling. Rotens expedition låg 1878-1881 på Södra Humlegårdsgatan 22, 1881-1882 Södra Humlegårdsgatan 28, 1882-188 på Östermalmsgatan 16, 1888-1905 på Sturegatan 62, 1905-1914 på Valhallavägen 37, 1914-1917 på Humlegårdsgatan 13 och 1917-1926 på Nybrogatan 15 C. som roteman fungerade 1877-1880 Nils A Ödman, 1881-1913 Caspar E Schröder och 1913-1926 L Ellis O Ekermann. Roten upphörde den 30 juni 1926.
10	Rote 10 Nybroroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 10 (Nybroroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslands församling). Rotens expedition låg 1878-1882 på Skeppargatan 30, 1882-1883 på Sibyllegatan 28, 1883-1892 på Sibyllegatan 25 och 1892-1926 på Nybrogatan 16. Som roteman fungerade 1877-1892 C Gustaf Holm, 1892-1920 Lars Paulsson, 1921-1925 F Theodor Wijkenstam och 1925-1926 Martin Dalborg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
11	Rote 11 Artilleriroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 11 (Artilleriroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Hedvig Eleonora församling. Rotens expedition låg 1878-1884 Nya Järnvågen , 1884-1885 Grevgatan 7 B, 1885-1895 Grevgatan 8 B, 1895-1903 Grevgatan 20, 1906-1916 Artillerigatan 48 A och 1916-1926 Kommendörsgatan 25. Som roteman fungerade 1877-1904 V August Jakobsson, 1905-1906 Oscar T Fogelström och 1906-1926 K Gösta Jakobsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
12	Rote 12 Danviksroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 12 (Danviksroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade de östra delarna av dåvarande Katarina församling. Från 1 maj 1917 kom roten att omfatta den då nybildade Sofia församling. Danviksrotens, senare Sofiaroten. Rotens expedition låg 1878-1881 på Tjärhovsgatan 75, 1881-1885 på Pilgatan 20 A, 1885-1887 på Folkungagatan 20 B, 1887-1907 på Borgmästargatan 1 och 1907-1926 på Fjällgatan 31. Som roteman fungerade 1877-1892 Lars Paulsson, 1892-1923 Herman Wahlberg och 1923-1926 B Gustaf Johansson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
13	Rote 13 Stadsgårdsroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 13 (Stadsgårdsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Katarina församling. Rotens expedition låg 1878 på Stadsträdgårdsgatan 15, 1878-1887 i Södra kasernen på Tjärhovsgatan 11, 1887-1891 på Svartensgatan 5, 1891-1892 på Högbergsgatan 27 B, 1892-1902 på Katarina östra kyrkogata 13 och 1902-1926 på Folkungagatan 77. Som roteman fungerade 1877-1880 L J Fritiof Ekelund, 1880-1888 C B Justinus Gartz, 1889-1899 Frans G Häggström, 1899-1908 C Hjalmar Lundbäck och 1908-1926 Carl A Lundberg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
14	Rote 14 Skanstullsroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 14 (Skanstullsroten/Katarina mellanrote) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Katarina församling. Den 1 maj 1917 övergick stora delar av rote 14 till den nybildade roten 36. Rotens expedition låg 1878-1881 på Götgatan 44, 1881-1889 Södermannagatan 9, 1889-1899 på Götgatan 73, 1899-1902 på Åsögatan 42 C och 1902-1926 på Katarina Bangata 9 A. Som roteman fungerade 1877-1898 Gustaf F Wessberg och 1898-1926 J Mauritz Ahlm, Roten upphörde den 30 juni 1926.
15	Rote 15 Maria kyrkorote	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 15 (Maria kyrkorote) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Maria Magdalena församling. Norra delen av rote 15 blev 1 januari 1887 rote 19. Rotens expedition låg 1878-1880 på S:t Paulsgatan 35, 1880-1887 på Maria Högbergsgatan 40, 1887-1890 på Skaraborgsgatan 12, 1880-1891 på Hornsgatan 9, 1891-1892 på Krukmakargatan 22, 1892-1894 på S:t Paulsgatan 6, 1894-1899 på S:t Paulsgatan 2 C, 1899-1904 på Hornsgatan 39, 1904-1912 på Högbergsgatan 60 B och 1912-1926 på Högbergsgatan 40. Som roteman fungerade 1877-1885 C C Iwo Zander, 1886-1903 F Gustaf W Folkesson, 1903-1908 Carl S Alm och 1908-1926 G Hugo W Jakobsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
16	Rote 16 Tantoroten	1878-01-01 – 1926-06-30	Rote 16 (Tantoroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade de västra delarna av dåvarande Maria Magdalena församling. Från och med den 1 maj 1925 ingick rote 16 i den då nybildade Högalids församling. De norra delarna av rote 16 bildade den 1 oktober 1911 rote 31. Rotens expedition låg 1878 på Hornskroken 2, 1878-1883 på Hornsgatan 64, 1883-1886 på Hornsgatan 66, 1886-1887 på Hornsgatan 87, 1887-1891 på Hornstullsgsgatan 6, 1891-1892 på Brännkyrkagatan 102 (Hornskroken), 1892-1902 på Hornsgatan 75 B, 1902-1926 på Krukmakargatan 22. Som roteman fungerade 1877-1886 August O L Nordwalll, 1887-1915 O Gustaf Söderberg, 1915-1925 F Edvin W Lindsköld och 1925-1926 John E A Bergqvist. Roten upphörde den 30 juni 1926.
17	Rote 17 Kronobergsroten	1885-02-12 – 1926-06-30	Rote 17 (Kronobergsroten) bildades den 12 februari 1885 ur rote 4 och omfattade de västra delarna av ön Kungsholmen. De västra delarna av rote 17 bildade den 1 oktober 1897 rote 23. Rotens expedition låg 1885 på Pilgatan 9, 1885-1897, på Fleminggatan 54 A, på 1897-1903 Fleminggatan 41 A, på Kungsholmsgatan 28, 1916-1917 i Polishuset på Agnegatan, 1917-1924 på S:t Eriksgatan 61 och 1924-1926 på Inedalsgatan 8. Som roteman fungerade 1885-1899 Claes T Beamesh, 1899-1919 Harald M Österdahl och 1919-1926 Magnus D Hjertstrand. Roten upphörde den 30 juni 1926.
18	Rote 18 Teknologroten	1887-01-01 – 1926-06-30	Rote 18 (Teknologroten) bildades den 1 januari 1887 ur rote 5 (Tegnérroten) och bildade då den norra delen av Adolf Fredriks församling. Rotens expedition låg 1887 på Obsevatoriegatan 3, 1887-1889 Dalagatan 28, 1889-1904 Upplandsgatan 25 (33 från år 1900), 1904-1905 Upplandsgatan 39, 1905-1923 Tegnérgatan 38, 1923-1926 Upplandsgatan 32. Följande rotemän tjänstgjorde i rote 18: 1887-1889 Anselm Bohman, 1889-1918 Leonard Zettergren och 1918-1926 Oscar Öhrström. Roten upphörde den 30 juni 1926.
19	Rote 19 Skinnarviksroten	1887-01-01 – 1926-06-30	Rote 19 (Skinnarviksroten) tillkom den 1 januari 1887 och kom att omfatta de norra delarna av dåvarande Maria Magdalena församling. Roten upphörde den 1 juli 1926. Rotens expedition låg 1887 på Hornsgatan 66, 1887-188 på Hornsgatan 46, 1888-1905 på Hornsgatan 26, 1905-1913 på Bellmansgatan 8 och 1913-1926 på Hornsgatan 68. Som rotemän fungerade 1887-1912 August O L Nordwall och 1912-1926 Svante E Hesselman. Roten upphörde den 30 juni 1926.
20	Rote 20 Narvaroten	1891-01-01 – 1926-06-30	Rote 20 (Narvaroten) bildades den 1 januari 1891 och omfattade de östra delarna av dåvarande Hedvig Eleonora församling samt Djurgården. Från den 1 maj 1906 kom den att utgöra de östra delarna av den då nybildade Oscars församling. Rotens expedition låg 1906-1922 Storgatan 34 och 1922-1926 Styrmansgatan 20. Som roteman fungerade 1891-1922 Ludvig G Ekermann och 1922-1926 dennes son Ebbe O L Ekermann. Roten upphörde den 30 juni1926. Narvarotens expedition låg 1907 på Storgatan 34 och från 1923 på Styrmansgatan 6.
21	Rote 21 Vanadisroten	1893-01-01 – 1926-06-30	Rote 21 (Vanadisroten) bildades den 1 januari 1893 ur rote 8 (Roslagsroten) och omfattade den nordligaste delen av Jakob och Johannes församling, fr.o.m. den 1 maj 1907 Johannes församling. Rotens expedition låg januari-april 1893 på Ingemarsgatan 10, maj 1893-1896 på Surbrunnsgatan 30, 1896-1915 på Surbrunnsgatan 35 och 1915-1926 på Surbrunnsgatan 21. Som roteman tjänstgjorde John Holm under hela perioden 1893-1926. Roten upphörde den 30 juni 1926.
22	Rote 22 Vasaroten	1897-10-01 – 1926-06-30	Rote 22 (Vasaroten) bildades den 1 oktober 1897 och bestod av de norra delarna av dåvarande Adolf Fredriks församling. Efter tillkomsten av rote 26 den 1 oktober 1905 kom rote 22 att från och med den 1 maj 1906 omfatta delar av den då nybildade Gustav Vasa församling. Rotens expedition låg 1897-1903 på Karlbergsvägen 8, 1903-1905 på Dalagatan 50 och 1905-1914 på Norrtullsgatan 21 och 1914-1926 på Norrtullsgatan 10 A. Som roteman fungerade under hela rotens tid Elof L Ohlsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
23	Rote 23 Karlsviksroten	1897-10-01 – 1926-06-30	Rote 23 (Stadshagsroten/Karlsviksroten) bildades den 1 oktober 1897 och omfattade de västra delarna av dåvarande Kungsholms församling. Efter tillkomsten av rote 29 den 1 oktober 1908 kom roten att flytta österut och omfattade från och med den 1 maj 1925 de östra delarna av den då nybildade S:t Görans församling. Rotens expedition låg 1897-1898 på Fleminggatan 54 B, 1898-1904 Hantverkargatan 40, 1904-1906 Hantverkargatan 88, 1906-1917 Drottningholmsvägen 12 B och 1917-1926 S:t Eriksgatan 19. Roten upphörde den 30 juni 1926.
24	Rote 24 Karlaroten	1899-10-01 – 1926-06-30	Rote 24 (Karlaroten) bildades den 1 oktober 1899 och omfattade delar av dåvarande Hedvig Eleonora församling. Från och med den 1 maj 1906 kom roten att omfatta de västra delarna av den då nybildade Oscars församling. Rotens expedition låg 1899 -1906 på Artillerigatan 48 A, 1906-1911 på Grevgatan 43 och 1911-1926 på Linnégatan 58. Som roteman fungerade 1899-1900 Frans G Häggström, 1901-1906 K Gösta Jakobsson och 1906-1926 Oscar T Fogelström. Roten upphörde den 30 juni 1926.
25	Rote 25 Barnängsroten	1899-10-01 – 1926-06-30	Rote 25 (Barnängsroten) bildades den 1 oktober 1899 och kom att omfatta delar av dåvarande Katarina församling. Den var vid bildandet större än vid upphörandet den 1 juli 1926. Stora delar av rote 25 verkar ha överförts till rote 12 i samband med Sofia församlings tillkomst den 1 maj 1917. Rotens expedition 1899-1904 på Södermannagatan 54, 1904-1913 på Skånegatan 55, 1913-1924 på Nytorget 6 och 1924-1926 på Nytorget 8. Som roteman fungerade 1899-1909 Karl M A L Steenmark, 1909-1913 Berndt Aminoff och 1913-1926 Tor G F Hellquist. Roten upphörde den 30 juni 1926.
26	Rote 26 Norrtullsroten	1905-10-01 – 1926-06-30	Rote 26 (Norrtullsroten) bildades den 1 oktober 1905 och omfattade norra delarna av dåvarande Adolf Fredriks församling. Från och med den 1 maj 1906 omfattade roten stora delar av den då nybildade Matteus församling. Rotens expedition låg 1905-1906 på Vanadisvägen 17 och 1912-1926 på Dalagatan 78 A. Som roteman fungerade 1905-1913 V Victor E Åberg och 1913-1926 Rolf J Lagergren. Roten upphörde den 30 juni 1926.
27	Rote 27 Karlbergsroten	1906-05-01 – 1926-06-30	Rote 27 (Karlbergsroten) tillkom den 1 maj 1906 och kom att omfatta de sydvästra delerna av den då nybildade Matteus församling. Den östra delen av roten bildade från och med den 1 oktober 1911 den nya roten 30. Rotens expedition låg 1906-1909 på Birkagatan 14, från 1909-1911 på Tomtebogatan 5, 1911-1923 på Rörstrandsgatan 56 B och 1923-1926 på Odengatan 70. Som roteman fungerade 1906-1911 Vilhelm O Bengtsson (som 1911-1926 var roteman i rote 30) och 1911-1926 Uno G W Jakobsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
28	Rote 28 Eriksbergsroten	1907-10-01 – 1926-06-30	Rote 28 (Eriksbergsroten) tillkom den 1 oktober 1907 genom delning av gamla roten 9 och kom att omfatta delar den nybildade Engelbrekts församling. Rotens expedition låg under hela perioden på Frejgatan 3. Som roteman fungerade 1907-1912 Axel V M Carlberg och 1912-1926 C J Axel Funck. Roten upphörde den 30 juni 1926.
29	Rote 29 Kristinebergsroten	1908-10-01 – 1926-06-30	Rote 29 (Kristinebergsroten) bildades den 1 oktober 1908 och omfattade de västra delarna av dåvarande Kungsholms församling, från och med den 1 maj 1925 S:t Görans församling. Den verkar ha tagit över det mesta av gamla rote 23:s territorium. Rotens expedition låg 1908-1924 på Kungsholmsgatan 64 och 1925-1926 på Kungsholmsgatan 82. Som roteman fungerade under hela rotens period F Hugo Modin. Roten upphörde den 30 juni 1926.
30	Rote 30 Birkaroten	1911-10-01 – 1926-06-30	Rote 30 (Birkaroten) bildades den 1 oktober 1911 genom en delning av dåvarande rote 27 och kom att omfatta delar av Matteus församling. Rotens expedition låg under hela perioden på på Tomtebogatan 5. Som roteman fungerade under samma period Vilhelm O Bengtsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
31	Rote 31 Heleneborgsroten	1911-10-01 – 1926-06-30	Rote 31 (Heleneborgsroten) bildades den 1 oktober 1911 genom en delning av den gamla rote 16 och kom att bestå av de nordvästra delarna av dåvarande Maria Magdalena församling. Från och med den 1 maj 1925 bestod rote 31 av de nordvästra delarna av den då nybildade Högalids församling. Rotens expedition låg 1911-1917 på Ringvägen 8 och 1917-1926 på Ringvägen 14. Som roteman fungerade 1911-1922 Ebbe C L Ekerman och 1922-1926 Hugo Wahlberg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
32	Rote 32 Enskederoten	1913-01-01 – 1926-06-30	Rote 32 (Enskederoten) bildades den 1 januari 1913 och bestod av de östra delarna av den samma år med Stockholm inkorporerade Brännkyrka församling. Rotens expedition låg 1913 på Björkvägen 72 B, 1913-1916 på Kolonivägen 40 och 1916-1926 på Margaretavägen 112. Som roteman fungerade 1913-1915 Gustaf F H Öström, 1915-1918 Karl Allan Blomqvist och 1918-1926 K Gunnar Haglund. Roten upphörde den 30 juni 1926.
33	Rote 33 Liljeholmsroten	1913-01-01 – 1926-06-30	Rote 33 (Liljeholmsroten) bildades den 1 januari 1913 och bestod av de västra delarna av den samma år med Stockholm inkorporerade Brännkyrka församling. Största delen av rote 33 överfördes den 1 januari 1914 till den då nybildade rote 34. Rote 33 kom då att omfatta området runt Liljeholmen. Rotens expedition låg under hela perioden i kommunalhuset i Liljeholmen. Som roteman fungerade 1913-1918 Oscar E Öhrström, 1918-1919 Jean T Wiman och 1919-1926 Einar V Sundström. Roten upphörde den 30 juni 1926.
34	Rote 34 Årstaroten	1914-01-01 – 1926-06-30	Rote 34 (Årstaroten) bildades den 1 januari 1914 och bestod av de västra delarna av dåvarande Brännkyrka församling. Roten bildades ur den året innan nybildade rote 33. Årstarotens expedition låg under hela perioden på Nybodavägen 5 i Midsommarkransen. Som roteman fungerade 1914-1921 F Theodor Wijkenstam och 1921-1926 K Arvid T Wallin. Rote 34 upphörde den 30 juni 1926
35	Rote 35 Brommaroten	1916-01-01 – 1926-06-30	Rote 35 (Brommaroten) bildades den 1 januari 1916 och bestod av den samma år med Stockholm inkorporerade Bromma församling. Rotens expedition låg 1916 på Korsvägen 10 i Äppelviken, 1916-1923 i Ulvsunda slotts södra flygel och 1923-1926 i Apotekshuset i Alvik. Som roteman fungerade 1916 Harald M Österdahl, 1916-1923 E Frans Bergman-Paul och 1923-1926 David Ignér. Roten upphörde den 30 juni 1926.
36	Rote 36 Helgaroten	1917-05-01 – 1926-06-30	Rote 36 (Helgaroten) tillkom den 1 maj 1917 och bestod av de sydvästra delarna av Katarina församling. Stora delar av rote 36 hade tidigare ingått i rote 14. Helgarotens expedition låg 1917-1923 på Götgatan 81 och 1923-1926 på Götgatan 73. Som roteman fungerade under hela perioden A Efraim Månsson. Rote 36 upphörde den 30 juni 1926.