Biografi

Hesselius, släkt, härstammande från klockaren Olof Bengtsson (levde 1663) i Hesse, Stora Tuna (Kopp). Söner till honom var skolkollegan Ericus Olai H (d 1667) i Västerås o kh Andreas Olai H (1644—1700) i Folkärna (Kopp). Den senare blev i äktenskap med en syster till Jesper Swedbergs andra hustru far till kh Andreas H (se nedan). På sin färd till Amerika 1711—12 åtföljdes denne av sin yngre bror Gustaf H (1682—1755), vars konstnärliga verksamhet där fick sådan omfattning, att han kallats »den nordamerikanska målarkonstens fader». Hans mest betydande verk är Den sista nattvarden, förmodligen den första beställningen av ett konstverk för en offentlig byggnad i de amerikanska kolonierna (nu i privat ägo). Sin största insats gjorde han dock som porträttmålare. Hans son, porträttmålaren John H (1728—78), har kallats »Amerikas första infödde konstnär». En systerdotter till denne blev gift med den kände sv-amerikanske målaren A U Wertmüller.

En tredje broder, Samuel H (1692—1753), efterträdde 1723 Andreas som kh i Kristina församling i Delaware men återvände till Sverige 1731 o blev 1751 kh i Romfartuna (Vm). 1750 donerade han till VA tre böcker om Amerika o berättelser om Pennsylvanias naturalhistoria. Hans i Delaware hopbragta samlingar av ormar o ödlor i sprit samt trycksvärteavtryck av amerikanska växters blad hade av en fjärde broder, provinsialläkaren i Närke o Värmland assessor Johan H (1687—1752), överlämnats till kanslipresidenten Carl Gyllenborg, som donerade en del därav till LU 1736 o resten till UU 1744. Johan H blev ledamot av VA 1745. Han hade redan 1720 sänt beskrivningar av ler- o stenarter till VS, samlade bomull av tistlar, framställde svart färg av solrosstjälkar, bakade bullar av renmossa, skrev i VAH om nässlor som boskapsfoder o torvaska samt insände till VA talrika prov av ler-, sand- o stenarter. Efter H:s död inlöste VA hans efterlämnade mineralsamling. Ytterligare en bror var den som genealog verksamme (Sallander) gruvpredikanten Jakob H (1690—1760) i Falun.

Andreas H d y:s son Andreas H (1714— 62) med tillnamnet Americanus fick 1737 av UU stipendium för utgivande av en engelsk grammatik o 1738 titeln engelsk språkmästare. Redan 1739 miste han emellertid stipendiet, emedan han varit frånvarande utan att i tid anmäla laga förfall. För att tillfredsställa behovet av en satiriskt-moralisk tidskrift, sedan Dalins Argus upphört att utkomma, utgav H från maj 1738 tillsammans med O Celsius d y veckobladet Thet swenske nitet, som till största delen var skrivet på vers. Efter en litterär strid tröttnade Celsius, o tidskriften nedlades redan i slutet av dec s å. I aug 1739 började H ensam utge den rimmade tidskriften Then swenska sanningen. Hans talang var emellertid ringa, o redan i jan 1740 upphörde även denna tidskrift. H skrev också flera dramer, av vilka Erik den nionde eller helige (1739) lär ha rönt ett visst bifall vid sitt uppförande 1740. 1741 författade han flera dikter för hattarnas krigspropaganda, o 1755 skrev han den politiska allegorien Saga om Hildurs o Frodes gyllene tid o sälla frihets åhr. H:s levebröd synes ha varit att författa bröllops- o gravskrifter (enligt uppgift c:a 500 fram till 1750-talets mitt). Bror till honom var kh Jonas H (1720— 91) i Särna (Kopp), halvbröder rådmannen o vice borgmästaren Gerhard H (1726—88) i Örebro o Gustaf H (1727—75), som med avbrott för studier i Paris 1757—64 länge var verksam vid dekorationsarbetena på Sthlms slott. Hans konstnärsbana avbröts av svagsinthet (Looström).

Andreas, Gustaf, Johan, Jakob o Samuel H:s bror kh Petrus H (1679—1713) i Fågelås (Skar) är känd som författare av det ofullbordade, av hans systers styvson O Kolmodin d ä fortsatta rimmade arbetet Patriarchinnor i Gamla Testamentet. Han blev far till kontraktsprosten Anders H (1712— 77) i Dala (Skar), som var riksdagsman 1769 o blev far till läkaren Anders H (1759 —1818) i Skövde.

Författare

Källor och litteratur

Landelius utlandssv saml, SBL :s dep i RA; filmkop av A Hiilphers genealogier, 2, uppslag 86, KB; H Lagergrens genealogier, Värmlands mus, Karlstad.

C Annerstedt, UU:s hist, 3 (1914); Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:2, 1:7 (1908—17); I Carlsson, Olof Dalin o den polit propagandan inför lilla ofreden (1966); Th M Fries, Linné, 2 (1903), s 238; O G[ranber]g, Gustaf Ff, Nordamerikas tidigaste konstnär (Ny ill tidn 1898); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); K Hildebrand o A Fredenholm, Svenskarna i Ame- rika, 1—2 (1924—25); S Leijonhufvud, Gustaf H d ä (PHT 1905); E Lewenhaupt, En literär strid i Sverige år 1738 (Saml 1881); O Levertin, Niclas Lafrensen d y o förbindelserna mellan sv o fransk målarkonst på 1700-talet (1899), s 50; S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1:1—2 (1967); L Looström, Den sv konstakademien . . . 1735—1835 (1887); Lundstedt; Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); J H Mörk, Åminnelse-tal öfver . . . Johan H (1752); J H P[leasant]s, Gustavus H (Dictionary of American Biography, 8, 1932), o där anf källor; dens, John H (ibid), o där anf källor; M A Sahlstedt, Stora Tuna ... (1743), s 142, 178; H Sallander, Några ant:ar om Anders Anton v Stiernmans biogr o genealog arb :n (PHT 1944—45); H Schuck o K Warburg, Illustr sv litt:hist, 2—3 (1927); Skara hm; SKL o där anf litt; SLH 1:2 (1823); SMoK; Sohlman; Sv litt:lex (1964); O Syl-wan, Sveriges period litt under frihetst:s förra del (1892); dens, Sv pressens hist till stats-hvälfningen 1772 (1896); O Westerlund, Karl XII i sv litteratur (1951); E Wrangel, »Versekrig» under frihetst (Saml 1894), s. 58; Västerås hm, 2—3 (1844—46); Västmanlands-Dala nations album, 4 (1939), s 115, 7 (1955), s 245 ff, 9 (1965), s 289.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hesselius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12948, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12948
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hesselius, släkt, urn:sbl:12948, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.