Eduard Magnus

2 Magnus, Eduard, son till M 1, f 27 okt 1800 i Gbg, Mosaiska, d 5 febr 1879 där, ibid. Bokhållare hos fadern, deläg i firma L E Magnus & co i Gbg 33–70, sv medborgare 24 aug 33, burskap som grosshandl i Gbg 20 sept 33, deläg i Gbgs privatbank o dess föregångare 46, led av styr för Gbgs privatbank (från 58 Gbgs ensk bank) 48–67, av styr för skjuts- o åkeriinrättn 50–51, led av styr o kassaförvaltare i pensionsinrättn for ålderstigna sjukliga tjänstehjon 50–79, deläg i firma D Carnegie & co, Gbg, 51–79, ordf i Gbgs mosaiska förs 51–79, led av stadsfullm i Gbg 63–78, av styr för Gbgs museum 69–77, av styr för Renströmska fonden 69, ensam ägare av firma L E Magnus & co 70–79.

G 6 nov 1825 i Gbg, Mosaiska, m sin kusin Rachel Jacobson, f 6 febr 1803 i Sthlm, Mosaiska, d 22 juli 1871 i Gbg, Mosaiska, dtr till grosshandl Jacob Moses J o Rebecca Magnus.

M utbildade sig i faderns (M 1) affärsrörelse, till en början huvudsakligen vid Katrinedals sockerbruk. Sedan denna rörelse nedlagts efter en brand 1849, ägnade han sig åt grosshandelsfirmans, L E Magnus & co, affärer, men framför allt utvecklade han en omfattande diskonteringsrörelse. Tillsammans med svågern M Jacobson behärskade M en stor del av Gbgs kreditmarknad. M och Jacobson deltog i grundandet av Gbgs privatbank, sedermera Gbgs ensk bank, där M i två decennier var ledamot av styrelsen.

I faderns firma fick M kontakt med textilindustrin genom de ekonomiska kontakterna med handlanden L Fürstenberg och det av denne anlagda Oscarsdals bomullsväven. Dessa intressen utvecklades vidare, när firman L E Magnus & co ingick som grundare och delägare i Holmens bruks och fabriks ab i Norrköping, vars bolagsregler fastställdes av regeringen 14 juni 1854. Målsättningen var att vidareutveckla de i Norrköping befintliga anläggningarna för järnförädling och papperstillverkning samt att anlägga ett större bomullsspinneri. För Holmens bruk spelade M:s goda internationella förbindelser en vik- tig roll. Av betydelse för hans engagemang i Norrköping synes, utöver de ekonomiska intressena, ha varit de intima förbindelserna mellan de judiska släkterna M i Gbg och Jeremias och Philipson i Norrköping.

M anlitades flitigt för kommunala förtroendeuppdrag och hade ett brinnande intresse för kultur och utbildning, vilket bl a manifesterades i ett flertal stora donationer. Betydelse för framtiden fick hans donation till en högskola i Gbg, och han understödde den kände bildhuggaren J P Molin. – M efterlämnade vid sin död drygt 3,5 milj kr. I testamentet avsattes pengar för bl a barnsjukhuset och barnhemmet i Gbg, Slöjdföreningens skola och De fattiges vänner. Indirekt kom M:s förmögenhet via dottern Göthilda, som strax efter faderns död gifte sig med mecenaten Pontus Fürstenberg (bd 16), att bidra till kulturlivets utveckling i Gbg. Makarna Fürstenberg gjorde donationer till Gbgs konstmuseum och till Gbgs orkesterförening genom en speciell musikfond till den varmt musikintresserade M:s minne.