Liljencrantz, Liljencrants, Lilliecrantz, släkt

Liljencrantz (Liljencrants), släkt, enligt obestyrkt uppgift (Wernstedt 1935) härstammande från en Anders Joensson (d tidigast 1671) i Arboga. Han skall ha varit far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Andersson Westerman (1650-1717), vilken enligt Sthlms handelskollegiums protokoll 1675 var född i Arboga. Denne var far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Westerman (1686-1739), som i sin tur var far till huvudmannen i järnkrämarsocieteten i Sthlm Anders Westerman (1714-65) o till prosten Henric Westerman (1718-82) i Solna. Anders Andersson Westermans äldre bror järnkrämaren Sven Andersson (1646-73) i Sthlm var i äktenskap med en prästdotter från Småland far till bisittaren i järnkrämarsocieteten i Sthlm Sven Westerman (1673-1716), som var far o farfar till järnkrämare i Sthlm. Den sistnämndes bror prosten Anders Westerman (1672-1739) i Gävle efterlämnade självbiografiska anteckningar (tr i KKD) bl a om sin tidigare verksamhet som regementspastor vid livgardet o fångenskap i Ryssland 1709-22.

I äktenskap med en brorsdotter till Axel Gyllenkrok (bd 17) var prosten Anders Westerman far till Sven o Johan Westerman, vilka ansökte om adelskap under åberopande av sitt adliga möderne o föregiven släktskap på fädernet med den utdöda adliga ätt som härstammade från uppsalaborgaren Gert Westermann (d 1617). Dennes son Johan Westerman (1604-53) adlades 1649 med namnet Lilliecrantz. Han blev efter studier i Leiden stadssekreterare i Sthlm 1636, justitieborgmästare där 1645, assessor i kommerskollegium 1651 o direktör för Norrländska tjärkompaniet o för Västerviks skeppsbyggnadskompani 1652 samt var rdgm 1640,1642 o 1647 o talman i borgarståndet sistnämnda år. I en förteckning över adelskap som konung Adolf Fredrik jan 1770 utan framgång lät föredraga i rådet förekommer de förutnämnda Sven o Johan Westerman. 1771 förelåg ett förslag till vapen för dem under namnet Lilliekrok (Genealogica). Först 1773 utfärdade emellertid Gustav III deras adelsbrev med namnet Liljencrants i form av stadfästelse av ett brev av Adolf Fredrik daterat den 28 (ej 20) jan 1768. Sven Liljencrants (1727-97) på Hässelbyholm i Fogdö, Söd, hade blivit assessor i Svea hovrätt 1762 o hovrättsråd där 1770 samt 1771 bytt till sig (jfr bd 5, s 96) lagmanstjänsten i Uppland, från vilken han 1775 fick avsked med landshövdings n h o v. Under inflytande av sin huspredikant J Tybeck blev han swedenborgare o fungerade som president i swedenborgarnas "exegetiska och philantropiska sällskap". 1778 blev L friherre (ej introducerad), men hans släktgren utdog redan 1798 med hans ende kvarlevande son, varefter de av honom grundade fideikommissen Hässelbyholm i Fogdö o Heby i Gåsinge-Dillnäs, Söd, tillföll söner till hans bror presidenten Johan Liljencrants (L 1). Denne hade 1777 blivit friherre o blev 1812 greve enligt RF § 37.

L 1:s äldste son, greve Johan Wilhelm Liljencrants (1768-1816), blev tillfångatagen av ryssarna under kriget i Finland 1790 o befordrades till major 1798 men tog avsked 1801. Vid den betydelsefulla riksdagen 1809-10 tillhörde Wilhelm L regeringspartiet. Han var riksgäldsfullmäktiges ordförande 1810-11 o utnämndes 1811 av kronprins Karl Johan till landshövding i Västmanlands län trots statssekreteraren J A Björtzells betänkligheter (bd 7, s 165). Vid 1815 års riksdag talade han för en statlig reglering av spannmålspriserna o fri brännvinsbränning o framlade ett penningpolitiskt program till bekämpande av inflationen. Han var far till landshövdingen greve Gustaf Fredrik Liljencrants (L 2). Barn till den sistnämnde var kammarherren o rdgm frih Johan L (L 3) o Agnes Jacobina (Jaquette) Wilhelmina L (1845-1920). Jaquette L rymde 1869 till Khvn, där hon blev en hängiven förkämpe för kvinnornas frigörelse, medarbetade i radikala socialistiska tidskrifter o 1884 gifte sig med redaktör Carl Vilhelm Rasmussen (1827-94). Hon utgav ett par öppenhjärtigt självbiografiska skrifter o en skrift om Den ugifte Kvindes juridiske Stilling (1877).

L 2:s brorson friherre Johan Ludvig Philip L (1838-1920) var 1894 (ej 91) - 98 överste för Älvsborgs regemente o tilldömdes 1900 o 1902 av K M:t efter en barnlös kusin till sin far det förutnämnda fideikomisset Hässelbyholm, vilket efter försäljning 1916 omvandlades till fideikommisskapital 1917. Ludvig L:s bror friherre Edvard Theodor L (1849-1923) var 1911-15 chef för arméförvaltningens intendentsdepartements tekniska revision o blev 1915 överste i armén. Ludvig o Edvard L:s bror civilingenjören friherre Gustaf (Gösta) Mathias Adolf L (1842-1927), som var verksam i Milwaukee o Chicago 1869-1916, var far till den i Chicago bosatta författarinnan Adeline Ottilie L (1876-1910). Ottilie L blev känd genom sina engelskspråkiga romaner med fornnordiska motiv. Ludvig, Gösta o Edvard L:s äldste bror var farfar till föreståndaren för UUB:s kart- o planschavdelning, bibliotekarien fil lic friherre Axel Johan Carl Vilhelm Axelsson L (1908-71). Axel L publicerade en diktsamling 1932 o utgav Christopher Polhems brev (1941-46), dennes Naturfilosofiska o fysikaliska skrifter (1952-53) o VS:s protokoll 1732-1803 (1957-60). 1958 ärvde han efter sin moster godset Fogelstad i Julita, Söd. En fortlevande nordamerikansk släktgren härstammar från ytterligare en bror till Ludvig, Gösta o Edvard L.