Liljencrantz, Liljencrants, Lilliecrantz, släkt

Liljencrantz (Liljencrants), släkt, enligt obestyrkt uppgift (Wernstedt 1935) härstammande från en Anders Joensson (d tidigast 1671) i Arboga. Han skall ha varit far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Andersson Westerman (1650–1717), vilken enligt Sthlms handelskollegiums protokoll 1675 var född i Arboga. Denne var far till järnkrämaråldermannen i Sthlm Anders Westerman (1686–1739), som i sin tur var far till huvudmannen i järnkrämarsocieteten i Sthlm Anders Westerman (1714–65) o till prosten Henric Westerman (1718–82) i Solna. Anders Andersson Westermans äldre bror järnkrämaren Sven Andersson (1646–73) i Sthlm var i äktenskap med en prästdotter från Småland far till bisittaren i järnkrämarsocieteten i Sthlm Sven Westerman (1673–1716), som var far o farfar till järnkrämare i Sthlm. Den sistnämndes bror prosten Anders Westerman (1672–1739) i Gävle efterlämnade självbiografiska anteckningar (tr i KKD) bl a om sin tidigare verksamhet som regementspastor vid livgardet o fångenskap i Ryssland 1709–22.

I äktenskap med en brorsdotter till Axel Gyllenkrok (bd 17) var prosten Anders Westerman far till Sven o Johan Westerman, vilka ansökte om adelskap under åberopande av sitt adliga möderne o föregiven släktskap på fädernet med den utdöda adliga ätt som härstammade från uppsalaborgaren Gert Westermann (d 1617). Dennes son Johan Westerman (1604–53) adlades 1649 med namnet Lilliecrantz. Han blev efter studier i Leiden stadssekreterare i Sthlm 1636, justitieborgmästare där 1645, assessor i kommerskollegium 1651 o direktör för Norrländska tjärkompaniet o för Västerviks skeppsbyggnadskompani 1652 samt var rdgm 1640,1642 o 1647 o talman i borgarståndet sistnämnda år. I en förteckning över adelskap som konung Adolf Fredrik jan 1770 utan framgång lät föredraga i rådet förekommer de förutnämnda Sven o Johan Westerman. 1771 förelåg ett förslag till vapen för dem under namnet Lilliekrok (Genealogica). Först 1773 utfärdade emellertid Gustav III deras adelsbrev med namnet Liljencrants i form av stadfästelse av ett brev av Adolf Fredrik daterat den 28 (ej 20) jan 1768. Sven Liljencrants (1727–97) på Hässelbyholm i Fogdö, Söd, hade blivit assessor i Svea hovrätt 1762 o hovrättsråd där 1770 samt 1771 bytt till sig (jfr bd 5, s 96) lagmanstjänsten i Uppland, från vilken han 1775 fick avsked med landshövdings n h o v. Under inflytande av sin huspredikant J Tybeck blev han swedenborgare o fungerade som president i swedenborgarnas "exegetiska och philantropiska sällskap". 1778 blev L friherre (ej introducerad), men hans släktgren utdog redan 1798 med hans ende kvarlevande son, varefter de av honom grundade fideikommissen Hässelbyholm i Fogdö o Heby i Gåsinge-Dillnäs, Söd, tillföll söner till hans bror presidenten Johan Liljencrants (L 1). Denne hade 1777 blivit friherre o blev 1812 greve enligt RF § 37.

L 1:s äldste son, greve Johan Wilhelm Liljencrants (1768-1816), blev tillfångatagen av ryssarna under kriget i Finland 1790 o befordrades till major 1798 men tog avsked 1801. Vid den betydelsefulla riksdagen 1809-10 tillhörde Wilhelm L regeringspartiet. Han var riksgäldsfullmäktiges ordförande 1810-11 o utnämndes 1811 av kronprins Karl Johan till landshövding i Västmanlands län trots statssekreteraren J A Björtzells betänkligheter (bd 7, s 165). Vid 1815 års riksdag talade han för en statlig reglering av spannmålspriserna o fri brännvinsbränning o framlade ett penningpolitiskt program till bekämpande av inflationen. Han var far till landshövdingen greve Gustaf Fredrik Liljencrants (L 2). Barn till den sistnämnde var kammarherren o rdgm frih Johan L (L 3) o Agnes Jacobina (Jaquette) Wilhelmina L (1845–1920). Jaquette L rymde 1869 till Khvn, där hon blev en hängiven förkämpe för kvinnornas frigörelse, medarbetade i radikala socialistiska tidskrifter o 1884 gifte sig med redaktör Carl Vilhelm Rasmussen (1827–94). Hon utgav ett par öppenhjärtigt självbiografiska skrifter o en skrift om Den ugifte Kvindes juridiske Stilling (1877).

L 2:s brorson friherre Johan Ludvig Philip L (1838–1920) var 1894(ej 91)–98 överste för Älvsborgs regemente o tilldömdes 1900 o 1902 av K M:t efter en barnlös kusin till sin far det förutnämnda fideikomisset Hässelbyholm, vilket efter försäljning 1916 omvandlades till fideikommisskapital 1917. Ludvig L:s bror friherre Edvard Theodor L (1849–1923) var 1911–15 chef för arméförvaltningens intendentsdepartements tekniska revision o blev 1915 överste i armén. Ludvig o Edvard L:s bror civilingenjören friherre Gustaf (Gösta) Mathias Adolf L (1842–1927), som var verksam i Milwaukee o Chicago 1869–1916, var far till den i Chicago bosatta författarinnan Adeline Ottilie L (1876–1910). Ottilie L blev känd genom sina engelskspråkiga romaner med fornnordiska motiv. Ludvig, Gösta o Edvard L:s äldste bror var farfar till föreståndaren för UUB:s kart- o planschavdelning, bibliotekarien fil lic friherre Axel Johan Carl Vilhelm Axelsson L (1908–71). Axel L publicerade en diktsamling 1932 o utgav Christopher Polhems brev (1941–46), dennes Naturfilosofiska o fysikaliska skrifter (1952–53) o VS:s protokoll 1732–1803 (1957–60). 1958 ärvde han efter sin moster godset Fogelstad i Julita, Söd. En fortlevande nordamerikansk släktgren härstammar från ytterligare en bror till Ludvig, Gösta o Edvard L.