David K Lindström

2 Lindström, David Knut, bror till L 1, f 1 dec 1882 i Sköllersta, Ör, d 20 jan 1962 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: hemmansägaren Lars Johan L o Kristina Lovisa Olsdtr. Anställd vid Jämtlands tidn, Östersund, 97—06, studier vid handelsskola 04, yrkesstudier i USA, tryckeriförest vid Såningsmannens tryckeri, Sthlm, 08—10, drev tryckerirörelse o tidningsutgivning i Karlstad 11 — 13, grundade tills med bröderna J L-Saxon o Edvard L flera förlagsab 13 — 23, vice VD o led av styr för Saxon & Lindströms förlagsab från 28, led av styr för Stiftelsen Grafisk forskn 42, för Grafiska inst 43.

G 2 dec 1907 i USA m Gerda Andersson, f 27 april 1884 i Revsund, Jämtl, d 24juni 1942 på Algö (enl db för Engelbr, Sthlm), dtr till handlaren Jonas A o Karin Olofsdtr.

David L föddes i ett bondehem i Närke, som yngst i en stor syskonskara, vars mest kände medlem var den äldste av bröderna, författaren o tidningsgrundaren Johan Lindström-Saxon. Efter genomgången folkskola o merkantil skolning inträdde L tidigt i det grafiska yrket hos brodern, när denne började utge Jämtlands tidning i Östersund. L praktiserade här inom tidningens sätteri, tryckeri o kontorsavdelning. Efter en tid i USA, där L skaffade sig mer praktik, förvärvade han några år efter återkomsten till Sverige aktiemajoriteten i Värmlands läns tidning, som under hans ledning gick en stark expansion till mötes, o drev samtidigt tidningen Fryksdalsbygden.

Tillsammans med bröderna J L-Saxon o Edvard L grundade L Såningsmannens ab 1913, Nutidens förlagsab 1914, Violas förlagsab 1920 o Bröderna Lindströms förlagsab 1923, vilka 1928 uppgick i Saxon & Lindströms förlagsab. Förlaget utvecklades till ett av de större i Sverige o intar alltjämt en betydande ställning. Härifrån utgick flera veckotidningar: Sv damtidning, Lektyr o Såningsmannen (nu Saxons veckotidn), som kanske var den mest kända, bl a som föregångare när det gällde den sk djuptryckstekniken.

L var särskilt inriktad på bokutgivningen. Speciellt intresserad var han av litterära standardserier som Svenska mästare o Världens rriest lästa böcker. I den långa rad av sv skönlitterära författare som L tog sig an märkes bl a Rosa Fitinghoff, Jeremias i Tröstlösa o Waldemar Swahn. På facklitteraturens område utgav L bl a kulturhistoriska arbeten o reseskildringar av J G Andersson, T Gislén, T Nerman o B Waldén. Andra av L utgivna fackböcker gick ut i mycket stora upplagor, bland dem Folke R Rösiös Svenska fåglar o K O Sjöströms Amatörfotografen, som redan i början av 1960-talet hade tryckts i respektive 168 000 o 172 000 ex.

Som vice VD o styrelseledamot i familjeföretaget ägnade sig L också åt den organisatoriska o tekniska sidan av rörelsen, vilket han var utomordentligt lämpad för genom sin tekniska sakkunskap o uppslagsrikedom. L var dessutom en drivande kraft, då det nya förlagshuset vid Sveaplan planerades. — Vid sidan av sin dagliga gärning som bok- o tidskriftsförläggare fick L olika uppdrag av pressens organisationer. Han var bl a vid ett flertal tillfällen delegat för Tidningarnas arbetsgivareförening vid avtalsförhandlingar o initiativtagare till Grafiska institutets garantifond 1947. — L var en älskvärd o godhjärtad man, som hade ett vänligt ord att säga till var o en i den stora personalkretsen.