Lagergren, släkter

Lagergren, släkter.

1 Majoren Johan Lauri på Målen (från 1650 Målensås) i Agunnaryd, Kron, som skrev sig Lowrie (f enl uppg 1574 el 75; d 1673) o enligt en nu utplånad inskription på sitt begravningsvapen i Agunnaryds kyrka skall ha varit född i Skottland (Wieselgren; jfr Rogberg o Ruda), adlades 1647 med namnet Lagergreen. Hans son Alexander L (d 1686) blev tillfångatagen 1642 i Schlesien o 1659 på Fyn, där han också blev svårt sårad, befordrades 1674 till major o deltog 1677 i belägringen av Kristianopel, efter vars kapitulation han var befälhavare där, tills fästningsverken demolerats. Dennes son Peter Alexander L (d 1697), som en tid var i fransk tjänst o en tid fånge i Turkiet, avrättades i Jönköping, anklagad för att ha förgiftat sin mosters man. En annan son stupade vid Karl XII:s landstigning på Själland 1700. Denna släkt torde ha utdött på svärdssidan 1785 o på spinnsidan 1843.

2 Jonas Lagergreen (f enl uppg omkr 1689; d 1766) deltog i slagen vid Helsingborg o Gadebusch o fick 1722 löjtnants karaktär. Han har själv i suppliker till K M;t o riksdagen om sin hustrus frälsegods uppgivit sig ej vara adelsman men skall enligt ett tillägg mellan raderna i Tolgs dödbok, VLA, ha varit son till den ovannämnde Alexander L, vilket föranledde hans ättlingars intagande i riddarhusgenealogierna på 1820-talet. En av hans sonsöner var i äktenskap med en dtr till borgmästaren o kommerserådet Anders Ekman (bd 13, s 59) far till Anders L (1802—67). Denne blev magister i Uppsala 1827, avlade hovrättsexamen s å o var lärare i Nya elementarskolan i Sthlm 1828—39. Då han ej till fullo gillade undervisningssystemet där, grundade han 1831 tillsammans med sin systers man Anders Fryxell (bd 16) i samarbete med J O Wallin Wallinska flickskolan i Sthlm, vars föreståndare han efter Fryxells avgång var 1834—41. Senare blev L kh i Hölö, Sth, 1840 (tilltr 1843), prost 1849 o kh i Norra Åsum, Krist, 1856 (tilltr 1859). Han var rdgm som adelsman 1840—45 o 1862—63 o i prästeståndet 1850—58. Förutom flera läroböcker i historia o geografi 1830—33 publicerade L bl a Om de andeliga rörelserna i Sverige, serdeles med afseende på den riktning separatisterna utvecklat (1855). Han var också verksam som kompositör o blev LMA 1857. En av hans kusiner var far till löjtnanten Axel Fredrik Lagergréen (1835—1926), som efterlämnat en dagbok från järnvägsarbeten i Brasilien i början av 1870-talet (nu hos hans brorsons son läkaren Bengt R:son Lagergréen, Sthlm).

En syssling till Axel Lagergréen var i äktenskap med häradsskrivaren Carl Andreas Petersson mor till överstelöjtnant Karl Andreas (Ante) L (1867—1953), som var VD i Ostkustbanans ab 1913—29 o skrev memoarboken Över tre decennier som järnvägsbyggare (1942). Son till honom är riksmarskalken Gunnar L (f 1912) o brorson fd överläkaren vid kirurgiska avdelningen av Hässleholms lasarett Karl-Axel L (f 1892).

3 Hemmansbrukaren Måns Jonsson (ej Jönsson; d 1729, 78 år) i Läsaryd, S Ljunga, Kron, var far till prosten Jonas [Jon) L (1705—73) i Karlstorp, Jönk. Denne var i äktenskap med en syster till docenten o lektorn Jonas Hielm (bd 19, s 104) far till Jonas Johan L (1759—1833). Han blev 1788 vice pastor i Burseryd, Jönk, där han inrättade en sockenskola, o sedan han 1790 (tilltr 1791) befordrats till komminister i Lekeryd, Jönk, fortsatte han samma verksamhet där. Från 1798 undervisade L där ensam o utan särskild lön hundratals barn i snart sagt alla ämnen. Denna skola var den första i sitt slag i Växjö stift, o ett i Lekeryd på hans bekostnad inrättat skolbibliotek var det första i landet. 1803 (tilltr 1805) blev L kh i Tofteryd, Jönk, där han ersatte katekesförhören med samtal o förhör en gång i veckan med olika grupper av församlingens barn. Hans insatser inom undervisningen medförde, att han 1800 invaldes i samfundet Pro fide et christianismo. L blev prost 1806 o häradsprost 1825. Under verksamheten i Lekeryd hade den likaledes för undervisning intresserade G J Adlerbeth (bd 1) på Ramsjöholm i dess moderförsamling Svarttorp blivit hans gynnare, o på förslag av dennes son Jacob blev L 1816 ledamot av Götiska förbundet. Dit lämnade L sitt omfångsrika ms Bidrag till småländska landskapsspråket (nu i VHAA:s arkiv; avskr i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala). Tre ms av honom om undervisningen i Lekeryd o Svarttorp i biskop O Wallquists saml i Roggebiblioteket i Strängnäs är tr av Hultkvist m fl. Flera språkliga o topografiska ms m m av L, bl a hans rättelser o tillägg till Rogbergs smålandsbeskrivning, finns i Växjö SB. Hans ant:ar om Tofteryds socken finns i dess kyrkoarkiv (utdrag om socknens fomlämningar tr av Fredricsson). Till samfundet Pro fide et christianismo ingivna läroboksms m m av L finns nu i KB jämte rester av hans arkiv (bl a självbiogr ant:ar o koncept till Bidrag till småländska landskapsspråket). I jämförelse med ms:en är de av honom publicerade skrifterna föga betydande, men beaktansvärda är hans stavningsläroböcker (1799), hans biogr uppgifter om kh:ar o komministrar i Svarttorp o Lekeryd (Wexiö stifts-tidn:ar 1802) o hans Antekningar rörande Tofteryds pastorat (Jönköpings läns k hushållnings-sällskaps handl:ar, 10, 1822, s 168—82). Brev från Esaias Tegnér till L är tr i Esaias Tegnérs brev, 7 o TI (1960—76). Hans son Johan Edvard L (1796—1864) blev komminister i Dannäs, Jönk, 1830 (tilltr 1832), i Ödestugu, Jönk, 1835 (tilltr 1836) o i Lekeryd 1841 (tilltr 1842) samt ledamot av Sv fomskrift-sällskapet 1844. Hans omfattande samlingar till Växjö stifts hm samt om småländsk topografi, genealogi o dialekt finns i KB liksom rester av hans arkiv. Topografiska ant:ar av L finns i Växjö SB, dit han 1850 donerat 502 disputationer. Viktor Rydberg var 1843—44 som femtonåring under sommar- o julferier informator för två av hans barn o skrev då en dikt till det enas sjuårsdag (tr av Virdestam).

4—6 Se särskilda släktartiklar nedan s 110, 113 o 115.

7 Mjölnaren Sven L (1771—1819) i Forsaström, Gärdserum, Ög, var far till rusthållaren Anders Gustaf L (1814—83) i Åsebo, Gärdserum. Dennes son Sven August L (1848—1908) utbildades 1871—73 vid konservatoriet i Sthlm, var där lärare i harmonilära från 1874 o i orgelspelning från 1881 till sin död, blev 1881 hovorganist o 1882 LMA samt fick 1904 prof:s titel. August L var en av sin tids bästa sv orgelspelare, utgav tillsammans med G Nordquist flera reviderade upplagor av J Ch F Hæffners koralbok samt komponerade kantater. Hans son kamrer Sven L (f 1894) var ordf i Sthlms studentsångarförbund 1926—30, blev genom talrika radioprogram känd som romanssångare o har skrivit manskvartetter o solosånger m m.

Utan genealogiskt samband med ovan o nedan behandlade släkter var fjäderfäavelpionjären Alfred Bernhard Theodor L (1840—1935) o den i USA verksamme baptistiske teologen Carl Gustaf L (1846— 1941).