Gustaf A Lagerheim

2 Lagerheim, Gustaf Adolph, son till L 1, f 18 jan 1788 i Sthlm, Klara, d 14 jan 1845 på Huka, Kimstad, Ög. Inskr vid UU febr 00, disp pro exercitio 07, skrev pro gradu 11, konduktör i överintendentsämb 12, nivellör vid Göta kanals anläggn 12, löjtnmekanikus där 12 febr 13, studerade bl a kanalanläggn:ar i England 14, kapten-mekanikus 14, undermekanikus för östra linjen av Göta kanal 9 okt 14, led av ridderskapet o adeln vid riksdagarna 15—41 (led av allm besvärs- o ekon: utsk 28—30, av förstärkta stats- o bankoutsk 28—30 o av statsutsk 34—35), övermekanikus för hela kanallinjen från 19 (utn 1 febr 20), major-mekanikus i flottornas (från 24 flottans) mek kår 18 dec 21, led av Trollhätte kanaldir 25—36, byråchef för hydrotekn kontoret vid storamiralsämb:s tredje avd 27—40, chef för östra kanaldistr (från 41 väg- o vattenbyggn:distr) 27—dec 43, överstelöjtn-mekanikus 5 dec 27, tf direktör för Göta kanals mellersta distr 13 dec 34—16 febr 36 o 26 nov 38—15 juli 39, överste för flottans mek kår 11 sept 37. — LVA 22.

G 5 jan 31 på Hulta m Christina Sophia Gistrand, f 4 dec 02 i Skällvik, Ög, d 16 april 89 på Hulta, dtr till modellsnickaren Carl G o Brita Christina Örtengren.

Gustaf L:s akademiska studier i Uppsala inriktades efter hand på matematik, fysik o mekanik. 1812 blev han konduktör vid överintendentsämbetets ritnings- o desseinkontor men kallades s å som nivellör till anläggningen av Göta kanal. Kanalbolagets privilegium o reglemente hade 10 utformats av L:s far, som var ordf i komm för bolagsbildningen o intresserat följde kanalens anläggande. På bolagets bekostnad sändes våren 14 L o hans kollega Johan Edström till England för studier i nio månader under ledning av den skotske ingenjören T Telford. Efter hemkomsten befordrades L o Edström till kapten-mekanici o placerades genast som undermekanici med 1 000 rdr i årslön, Edström på Västgöta- o L på Östgötadelen. Våren 19 efterträdde L övermekanikus E Hagström, o blev därmed teknisk chef för hela kanalanläggningen direkt under v Platen. Till bostad erhöll han som livstidsdonation det nära kanalen belägna militiebostället Hulta i Kimstads sn i Östergötland om 7/8 mtl, vilket lagts under Göta kanalbolag.

Arbetsstyrkan bestod av kommenderat underbefäl o manskap ur indelta armén jämte ryska f d krigsfångar i ett pionjärkompani samt specialutbildade hantverkare. De arbetade 12 timmar per dag i fyra pass med främst grävning o sprängning. Vid L:s tillträde saknades detaljerad arbetsplan; inte ens slussarnas antal o platser var fastställda, vilket medförde dyrbara förändringar. Det gällde bl a att stegvis följa vattennivån från Östersjön upp till sjön Viken i Västergötland o sedan ned till Vänern. Hela längden blev drygt 36 mil, varav den grävda o sprängda kanalen utgjorde c:a 8 mil. Kanalen höll 88 fots bredd vid ytan o 48 i botten med 10 fots djup, o den skoddes ofta med granit. Den fick 5 s k bestämmande (av vattenhöjden) slussar o 53 sänkslussar, o mötande åar avleddes genom 24 kulvertar o 3 akvedukter. Över kanalen lades 34 broar av trä o gjutjärn, löpande på trissor o uppdragbara på land med vindspel. Längs kanalen anlades dragväg för segelfartyg för en häst, i motvind två. Allt utfördes så prydligt o gediget, att det liknades vid romarnas anläggningar.

L:s samarbete med kanalbolagets chef Baltzar v Platen var gott, o vid besök på arbetsplatserna hade denne alltid L vid sin sida. L visade stor teknisk skicklighet, uppfinningsrikedom o sinnesnärvaro. En mängd tekniska hjälpmedel anskaffades, bl a ångdrivet mudderverk från England. 22 fick L till förfogande en mekanisk verkstad i Motala. Första kostnadsberäkningen för hela kanalbygget hade varit runt en miljon rdr bko, men slutsumman blev över tio miljoner. L ställde ivrigt upp som v Platens o kanalens försvarare, först vid riksdagen 17—18, då t o m åtal ifrågasattes, o förde 23 offentlig men hovsam polemik med bergsmekanikus G af Uhr. 14 nov 27 lades kanalområdets administration under storamiralsämbetets tredje avd, o L blev chef för dess hydrotekniska kontor. Kanalområdet indelades i 5 distrikt. L blev därvid tillika chef för östra kanaldistriktet (från Mem till Roxen), medan Nils Ericsson blev driftschef för Göta kanals fullbordan. Hela kanallinjen var färdigställd sept 32, tre år efter v Platens död. Nordsjöns o Östersjöns förening firades högtidligt, o L hedrades med Nordstjärneorden. Resan Sthlm—Gbg genom Göta- o Trollhätte kanal med s/s Amiral v Platen tog sedan fyra dygn o fyra timmar, eller drygt ett dygn mer än diligensen. Men fördelen gällde främst de kortare varutransporterna, som ej behövde gå runt kusten o belastas med Öresundstullen. Göta kanal var länge förebild för kanalbyggen även utomlands men förlorade en stor del i betydelse, när järnvägarna kom till.

L uppgjorde också planen till Gråda kanal i Gagnef, påbörjad 24 men ej fullbordad. Då Trollhätte kanalbolag 26—32 för c:a 200 000 rdr anlade Ströms kanal, ingick L i dess direktion, förbättrade förslaget till slussar o planlade förtjänstfullt arbetena i Göta älv. L hade också överinseendet vid Väddö kanalarbete 29—32, där maskinell muddring utfördes. 32 uppförde han med Anton Carlsunds biträde "Jernbron" i Norrköping för c:a 45 000 rdr rmt. Vidare projekterade han Säffle kanal med en sluss i Byälven, fullbordad av Nils Ericsson 37, samt hamnbyggnader vid Linköping, Jönköping, Varberg, Halmstad, Höganäs o Helsingborg. Han planlade även sjön Tåkerns sänkning 43—44 genom en 20 alnars kanal till Vättern m fl vattenavtappnings- o vägbyggnadsföretag.

L utsågs att projektera en ny södersluss i Sthlm o avlämnade 18 dec 33 ett förslag. Slussen var dock i mycket sämre skick än väntat, o 38 konstaterades, att slussportarna helt måste bytas. Aug—nov 39 insattes de nya portarna, varefter L reste hem, missnöjd med byggnadsdeputerade. En amper påminnelse om rapport 8 april 40 föranledde honom att bryta förbindelsen. 43 erbjöd sig Nils Ericsson att bygga ny sluss, som i mycket liknade L:s förslag.

L, som var glad o livlig, ansågs så mycket ha deltagit i förenings- o sällskapslivet (bl a Frimurareorden i Linköping), att angeläget arbete måst tas igen nattetid. Överansträngning jämte följderna av svår sjukdom under en englandsvistelse påskyndade hans död.