Knut Å F Laurin

Laurin, Knut Åke Ferdinand, f 10 mars 1909 i Lund, d 7 jan 1970 i München-Schwalin (enl db för Östra Strö o Skarhult, Malm). Föräldrar: dir Oscar Ferdinand L o Sigrid Eva Lilly Frankel. Ex från Malmö handelsgymn 27, försäljnxhef i ab Astra, Södertälje, 31—32, försäljn:chef vid Åkerlund & Rausing, Malmö, 32—34, vid ab Malmö strumpfabrik 34—35, VD för Allm annonsbyrån ab 36—43 (ordf i styr från 36), ordf i styr för Tekn ab Flora, Gävle, 38—43, VD i ab Plåtmanufaktur, Sthlm (Malmö från 57) o anslutna företag från 43 (led av styr från 42), led av styr för Sv inst för konserveringsforskn 46—55, för Sveriges järn- o metallmanufakturfören 47—57, för Sv bleckvaruindustrifören 47—53, v ordf i stiftelsen Sv konserveringsforskn 55 o ordf från 57, led av överstyr för Sveriges mekanförb, Sthlm, 57—60, av styr för A/S Noblikk, Oslo, från 59, av Sv handelsbankens lokalstyr, Malmö, från 60, av Jockeyklubben o Sv galoppsportens centralförb från 61, ordf i Skånska fältrittklubben o Västsv galoppsällsk från 63, led av British-Swedish Chamber of Commerce in Sweden från 64, av Sv handelsbankens centralstyr från 65.

G 1) 21 dec 31 (—42) i Kvhn, Sv förs, m frih Anna Martha Margareta Sparre, f 7 nov 09 i Karlskrona, dtr till marindir frih Per Sixten Carlsson S o Eva Beata Ödmansson; 2) 12 aug 42 (—57) i Gränna (enl Rättviks vb) m Carin Maria Collet, f 8 nov 14 i Sthlm, Engelbr, dtr till arkitekten Carl Albert C o Siri Maria Axelina Pettersson; 3) 9 juli 57 i USA m Cecily Reed, f 21 febr 19 i Proskuroff, Ryssland, dtr till Joseph R o Elisabeth R, samt tidigare g Hanover.

Knut L:s far hade med framgång byggt upp en mindre bleckvaruindustrikoncem, ab Plåtmanufaktur (PLM), med huvudfabrik för konservemballage, pilleraskar mm i Malmö. Det var inte något familjeföretag, o L hade inga planer på att inträda i PLM, när han avslutat sina handelsstudier. I stället ägnade han sig åt försäljning o anställdes vid ab Astra i Södertälje. Företaget hade då endast c:a 100 anställda o 1 miljon kr i årsomsättning, men dess chef från 1927, Börje Gabrielsson (bror till Volvo-chefen Assar G), arbetade med kraft på företagets expansion. Som försäljningschef för apoteksvarorna sändes L även utomlands.

I London träffade L 32 bokförläggare Erik Åkerlund, som 30 startat pappersemballagefirman Åkerlund & Rausing. Denne engagerade genast L o sände honom till sin kompanjon, Ruben Rausing i Malmö. Rausing ämnade särskilt introducera små mjölpåsar av papper i stället för tunga mjölsäckar på den sv marknaden o på amerikanskt vis massproducera dem. Tillverkningen kom i gång 33. L fick hand om marknadsföringen, skötte den med stor framgång o fick snart rykte som stjärnförsäljare.

Efter något år värvades L av ab Malmö strumpfabrik, där han på kort tid skapade en ny säljorganisation o fick reklamfrågorna om hand. Efter egen marknadsundersökning, kanske landets första i modern bemärkelse, lanserade han två nya damstrumpmärken: Nivella o Vogue. Hans reklamkampanj gjorde lysande succé, o L insåg, vilka möjligheter en fri företagare i reklambranschen skulle ha.

Tillsammans med civilekonom Gunnar Rune övertog L vid årsskiftet 35/36 en konkursmässig reklamfirma i Sthlm, Allmänna annonsbyrån ab (AAA). Det dröjde inte länge förrän byrån blev uppmärksammad. Bland kunderna var Tekniska ab Flora i Gävle, som råkat i svårigheter. L projekterade en omfattande annonskampanj, som dock avböjdes av bolagsledningen. För att ändå få genomföra kampanjen köpte L företaget o inträdde som ordf i styrelsen. Dessutom rationaliserade han administrationen, omorganiserade säljsidan o begränsade sortimentet från en mängd preparat till tvål av märket Florodol, tvålflingor o eau-de-cologne. Inom några år blev Flora så lönsamt, att L kunde sälja det tillbaka till förre ägaren med god förtjänst (det köptes sedan av ab Sunlight). L lämnade samtidigt AAA, som förvandlats till landets ledande reklambyrå.

Anledningen till L:s avgång var att han 42 invalts i PLM:s styrelse för att projektera utvecklingen, o 43, ej fyllda 35 år, utsetts till VD. Endast fadern hade röstat emot, då han fruktade L:s djärva förslag till omstrukturering. Denna innebar på sikt att avveckla den del av produktionen som bestod av husgeråd, mejerikärl, skyltar m m, o göra PLM till en renodlad förpackningsindustri med stordrift. På L:s önskan avgick fadern s å. Han uttryckte dock sedermera sin tacksamhet för sonens insatser.

PLM hade bildats 19 genom att med ab Bleckvarufabriken i Malmö fusionera ab Hugo Brusewitz bleckvarufabrik i Gbg, ab Kungsörs bleckkärlsfabrik o dess dotterbolag Mölntorps verkstäder i Kolbäck. 21 hade införlivats ab Flodins bleckvarufabrik i Lysekil, 30 ab Göteborgs bleckvarufabrik o 33 Carl Lunds fabriks ab i Malmö, som tillverkade rostfria o emaljerade hushållskärl m m. När L blev chef för PLM, var tillverkningen således starkt decentraliserad o mycket skiftande o drevs nästan hantverksmässigt. Årsomsättningen var blott c:a 15 miljoner kr men arbetarantalet över 1 200.

En av L:s första åtgärder 43 var att avskilja ab Kungsörs bleckkärlsfabrik, som specialiserat sig på hushållskärl, o införliva med koncernen ab Lysekils emballagefabrik, som tillverkade konservburkar. Genom sin taktik med noggranna marknadsundersökningar o långsiktiga planeringar förutsåg L före konkurrenterna utvecklingen mot snabbköpsbutiker o billiga konsumentförpackningar. Sådana kunde åstadkommas genom massproduktion. Redan 44 tecknade han ett 15-årigt tekniskt samarbetsavtal med en av USAts största förpackningsindustrier, Continental Can Company. 46 ingick han liknande avtal även med Englands ledande bleckvaruindustri, The Metal Box Company. L:s åtgärder att genom långa serier framställa billigare emballage gav konservindustrin stora expansionsmöjligheter. För att möta efterfrågan beslöt L bygga en fabrik med automatmaskin i Lysekil. Den invigdes 48 som landets första specialfabrik för konservburkar med en årskapacitet av c:a 150 miljoner burkar. Fabriken utvecklades sedan genom åren o blev allt effektivare.

Framställningen av emaljerade hushållskärl överläts 52 till Kockums jernverks ab i Kallinge, varigenom förpackningstillverkningen kunde utvidgas i Malmö. Dit flyttades följande år Gbgs-tillverkningen, tekniska avdelningen o laboratoriet samt 57 huvudkontoret från Sthlm o 61 invigdes PLM-huset i Malmö. I mitten av 50-talet började kaffet vacuumförpackas, vilket medgav längre förvaringstid o öppnade avlägsnare marknader. Vid PLM:s massproduktion av kaffeburkar genomförde L standardisering, vilken fullföljdes på många förpackningsområden. Burkölet, som länge funnits i USA, introducerades 55 av Sthlms bryggerier, o ölburkar började s å massproduceras vid PLM för bryggerier i hela Skandinavien. När L tillträdde i PLM fanns ytterligare 23 bleckemballagefabriker i landet, men 61, när Janne Elgqvist ab i Nybro (fabr grundad 1867) upptogs i koncernen, återstod bara några få konkurrenter av betydelse.

Plastförpackningar började framställas 57. 60 inköptes plastföretaget Sv ab Polva med flera fabriker i landet, o 65 anslöts plastförpackningsföretaget Austria ab i Lidköping. Från 60 tillverkade PLM även glasförpackningar, varefter utvecklingen nästan blev explosionsartad. 60 förvärvade L åt PLM aktiestocken i ab Surte glasbruk o i Hammars glasbruks ab, vars nya fabrik 66 var PLM:s största enskilda investering. 66 inköptes även ab Limmareds bruk med vilket PLM samarbetat sedan 62. I jan 69 förvärvade L till PLM det holländska Glasindustrie Dongen N V i Dongen o Danmarks största förpackningsindustri, A/S Haustrups fabriker i Odense, varigenom PLM stärkte sin internationella förankring.

L var en förutseende o överlägset skicklig företagsledare, känd för att kunna ta "okonventionella grepp och kalkylerade risker". Han blev en av sv förpackningsindustris stora pionjärer o förde fram sitt företag till en på sitt område ledande ställning i Europa. Vid hans bortgång 70 var antalet anställda 5 736, varav 3 598 i Sverige, o för detta år hade budgeterats en omsättning på över 600 miljoner kr.

Privat var L mycket intresserad av hästsport. Vid mogen ålder genomgick han den hårda utbildningen vid ridskolan i Strömsholm. Sedan gjorde han rent luxuösa anläggningar för uppfödning av kapplöpningshästar på sitt gods Erikssund nära Sigtuna, o hans hästar segrade i flera klassiska löpningar. I många år tillhörde han ledningen för de främsta sv hästsportorganisationerna, o det var hans förtjänst att kapplöpningsbanorna Jägersro i Malmö o Åby vid Mölndal upprustades till internationell standard. Vid Jägersro, där Sv derby årligen rids, kunde från 67 även Sv travderby avgöras.

L ägnade sig även åt lantbruk vid sina gods, först vid Erikssund o sedan vid Brandalsund i Södermanland. Då PLM:s huvudkontor förlades till Malmö, flyttade han dit men hyrde från 60-talets början 1500-tals-slottet Skarhult i Skåne, som uppfyllde hans önskan om "en behaglig bakgrund åt produktiv verksamhet".