Wilhelm Henrik Kempe

2 Kempe, Wilhelm Heinrich (Henrik), bror till K 1, f 21 dec 1807 i Stralsund, Nicolai, d 8 maj 1883 i Sthlm, Ty. Inflyttade till Sverige 23, burskap som grosshandl i Sthlm 20 dec 32, innehade tills med grosshandl Ludvig Tydén grosshandelsfirman Tydén & K 33—43, ensam ägare från 43, delägare i Voxna bruk, Gävl, 48, anlade såg i Norrljusne, Söderala, Gävl, på 50-talet o masugn, gjuteri o mek verkstad där 73—76, inköpte bruket Dalfors, Ore, Kopp, 72 o bruket Furudal, Ore, med kättingsmedja 76, ägare av Ramlösa brunn 76—82, VD för Ljusne-Woxna ab från 81.

G 18 dec 43 i Sthlm, Ty, m sin kusin Johanna Wallis, f 13 sept 18 där, ibid, d 15 april 09 där, ibid, dtr till grosshandl Albrecht Baltzer W o Johanna Friedrika Catharina Wallis.

Efter att under några år ha varit elev vid gymnasiet i Stralsund kom Wilhelm K 1823 till sin morbror Albrecht Wallis i Sthlm för att få köpmannautbildning. Två år senare fortsatte han sina läroår vid broderns firma Johan Wikner & co i Härnösand. 29 återvände han till Sthlm, där han under de närmaste åren fick grundliga kunskaper om importaffärer o handel med kolonialvaror hos grosshandlare Joh E Unman. Sedan K vunnit burskap som grosshandlare i Sthlm, bildade han 33 tillsammans med Ludvig Tydén grosshandelsfirman Tydén & K, som upplöstes 10 år senare, då K fortsatte rörelsen i eget namn. Vid denna tid gifte han sig med en förmögen kusin, o hans affärsverksamhet fick större omfattning.

I kompanjonskap med sin bror o handelshus i Sthlm o Gbg blev K ägare till flera skeppsparter o ordnade försäljning av sina varor över hela landet. Från Ostindien o Sydamerika importerade han kolonialvaror o hudar till kuststäder från Sölvesborg i söder till Luleå i norr, under vintrarna organiserade han slädforor, som transporterade varorna till städer o större orter i inlandet. Under 40-talet började han i mindre skala handla med trävaror o försäkra sig om skogshemman o avverkningsrätter i Gävleborgs län. 48 köpte han med kapitaltillskott från handelshuset Wilhelm Röhss & co i Gbg 1/5 av Voxna bruk i Hälsingland. 54 blev han efter väl planerade inköp av andra intressenters andelar hälftenägare till bruket med dess masugn, stångjärnshammare o stora skogsdomäner.

I samband med 57 års handelskris, som svårt drabbade många sv företag, gjorde K konkurs. Då hans tillgångar var spridda inom o utom landet, fick han fyra månaders anstånd med att inge o beediga sin konkursstat. Innan anståndet löpt ut hade han emellertid — hjälpt av sin bror Carl K med ett större reverslån — fått till stånd en överenskommelse med sina fordringsägare, varigenom han lyckades rädda sina andelar i Voxna bruk o rörelsekapital till fortsatt verksamhet.

I samarbete med Röhss hade K även förvärvat ett landområde i Norrljusne by vid Ljusnans utlopp i Bottenviken. Där anlades i början av 50-talet en vattensåg, som senare byggdes ut i flera etapper för att slutligen omfatta 20 sågramar. Längre fram revs vattensågen, o i dess ställe byggdes 81 en modern ångsåg, som kom att bli distriktets största. K förvärvade stora skogar, särskilt kring Voxnan, o han blev omtalad för sitt mycket målmedvetna tillvägagångssätt vid köp av hälsingeböndernas avvittringsskogar. Med sin erfarenhet av skiftande konjunkturer ville han dock inte vara beroende enbart av skogen, o därför tillkom under 70-talet i Norrljusne en masugn, ett järnverk o en mekanisk verkstad med tillverkning av bl a sågramar o en flera gånger prisbelönt ångspruta. I början av samma årtionde köptes två bruksegendomar i Kopparbergs län — Dalfors o Furudal — samt Sunnerstaholms bruk i Bollnäs. Driften vid Furudal lades ned o den kättingsmedja som funnits där flyttades till Norrljusne. K löste efterhand in de övriga intressenternas andelar i de olika företagen, så att han 81 blev ensam ägare. Av bruken med skogar i Hälsingland, Dalarna, Härjedalen o Jämtland bildades Ljusne-Woxna ab, som K ledde till sin död med biträde av sin måg W v Hallwyl.

K köpte 76 till ett mycket rimligt pris Ramlösa brunn. Han anställde sin hustrus brorson, den blivande professorn Curt Wallis, som intendent, förvärvade tomtmark längs kusten, uppförde tidsenliga byggnader o förvandlade på ett par år den nedslitna brunnsorten till ett modernt havsbad. 79 brann de flesta byggnaderna ner, o Ramlösa såldes 82 till ett danskt bolag.

Ljusne-Woxna gav när K blivit dess ende ägare en årlig vinst på mer än en miljon kr, o vid sin död var K en av Sveriges rikaste män.