Kræmer, von, släkter

von Kræmer, släkt, härstammande från Nils Jönsson (d 1623), vilken nämnes som slottsskrivare i Reval 1590—1601 o kamrerare i Estland från 1603. Han var bror (Sköldebrevsaml) till fälttygmästaren Erik Jönsson Kremer (levde 1628) till Bona på Munsö, Sth. Deras far skulle (Peringskiöld) ha varit artillerilöjtnant o hetat Jöns Cramer, men denne har ej återfunnits i samtida handlingar. Erik Jönsson Kremers söner ryttmästarna Johan Cremer (d 1668) o Petter Cremer (d 1673) adlades 1662. Den förre har ansetts (Durchman 1921) som stamfar för en ännu i Finland fortlevande släkt Kræmer, till vilken den genom sitt deltagande i J H Wijkmans spioneri bekante underofficeren Jacob Johan Cremer (f 1725; levde 1776) hörde. Detta har emellertid visats vara oriktigt (Aminoff). Om — o i så fall på vilket sätt — denna släkt var befryndad med släkten K har inte kunnat utredas.

Nils Jönssons son Johan Nilsson Krehmer (levde 1666) blev efter krigstjänst adlad 1652 med namnet Tallefelt men introducerades ej. Han kallade sig senare Dannenfeldt o sålde 1666 (Reduktionskomissionens i Estland arkiv) Ochto i Kegel i Estland, vilket fadern fått som livstidsförläning 1613 o modern köpt 1624, till sin brorson (KK:s underd skr) rådmannen i Reval Gottschalk Krämer (f 1682). Denne var far (KK:s underd skr) till assessorn vid Revals borgrätt Gottschalk Krämer (f 1664; levde 1710), som adlades 1694 men ej heller introducerades. I sköldebrevet uppges han ha härstammat från en adlig ätt i Westfalen.

En annan son (Sköldebrevsaml) till Nils Jönsson var landrichter Casper Krämer (levde 1676), vars son borgmästaren i Arensburg på Ösel Niclas Krämer (levde 1694) 1691 adlades med namnet von Krämer. Dennes son ryttmästaren Fredrik v K (d 1706 i slaget vid Fraustadt) ägde från 1687 Hyömäki i Hauho, Tavastehus län, som kom att ärvas av ättlingar till honom ända till 1852. Han var farfar till Carl Gustaf v K (1738—1801), som deltog i finska kriget 1788—90 o blev överste 1795. Dennes son landshövding Robert Fredric v K (K 1) blev friherre 1837 enl RF § 37, men denna friherrliga släktgren utdog redan 1903 med hans son hovmarskalken fil dr Anders Robert v K (K 2) En syster till den senare var författarinnan Charlotta (Lotten) Lovisa v K (K 3). Två av Robert Fredric v K:s äldre bröder var bland de släktmedlemmar som immatrikulerades på Finlands riddarhus 1818. Den äldre av dem, Carl Johan v K (1782—1834) på Hyömäki, som blev tillfångatagen vid Sveaborg 1808 o fick kaptens avsked ur sv tjänst 1810 o överstes avsked ur rysk tjänst 1831, var far till ryske amiralen Johan Fredrik Oscar v K (1829— 1904). Sonson till denne är romanisten prof Erik v K (f 1911) i Helsingfors.

Vid förlusten av Finland 1809 fanns ingen annan medlem av släkten än Robert Fredric v K i Sverige. Kort därpå inflyttade emellertid från Finland hans sysslings son Robert Casper Diedric v K (1799—1880). Denne blev kapten 1838 o var fängelsedirektör i Kalmar 1855—61 samt överkontrollör vid brännvinstillverkningen 1864—79. Hans son kollegan vid Lidköpings lägre allm lärov Fredrik Robert v K (1836— 1909) utgav tillsammans med C G Starbäck Läsebok i fäderneslandets häfder, 1—4 (1878—83). Dennes bror, löjtnant Gustaf Wilhelm v K (1851—84), var i äktenskap med Anna Mathilda Charlotta Jäderin (bd 6, s 39, o bd 20), sedermera omg m statsminister Hjalmar Branting, far till journalisten o författarinnan Vera Adelaide Sofia v K-Lindblad (K 4) o till ingenjören o författaren Ivan Gustaf Henry v K (1880—1957).

Robert Casper Diedric v K:s farbror lanträntmästaren i Tavastehus län major Gustaf Wilhelm v K (1772—1855), vars memoarer publicerats i HArk 38:3 (1930), deltog i krigen 1789—90 o 1808—09. En annan farbror, lötnant Anders Johan v K (1770—1836), som också deltagit i dessa krig o blivit tillfångatagen 1808, var farfar till generalmajoren o guvernören i Åbo o Björneborgs län Wilhelm Teodor v K (1836—1926). Sonson till denne är Birger v K (f 1908), som var direktör i Mo o Domsjö ab 1964—73.