Kruse, släkter

Kruse, släkt, härstammande från Sten Sture d y:s fogde i Dalsland Algot K (levde 1517). En uppgift (X 270; Stiernman), att denne skulle ha tillhört en dansk adelssläkt, torde vila på ren namnkombination. Algot K:s son (E 8676; De la Gardieska saml) Sigvard K (d 1571) bar 1556 bud från Erik i Sverige till Gustav I i Finland o 1557 från den senare i Sverige till hertig Johan i Finland. 1558 nämnes han som en av Eriks småsvenner, o 1559 utnämnde denne honom till häradshövding i Södra Möre. Erik skall också ha adlat honom (R 8). Han var slottsfogde på Älvsborg 1561—63 o i Sthlm 1563—69. Kulmen på hans karriär nåddes, då konungen den 9 (ej 16) febr 1567 på Sthlms slott höll hans bröllop med en dotter till riksrådet Måns Johansson (Natt o Dag), men redan ett par månader senare åtalades han inför konungens nämnd. K ställdes till ansvar för några försvunna skepp, för att ha sänt skepp till Norrland utan konungens vetskap o för att några danska fångar flytt. Domstolsförhandlingarna resulterade i en maning att hädanefter bättre ge akt på skeppen, men han hölls en tid fängslad o uppges (HH 20) ha varit nära att bli dödad i samband med Sturemorden en månad senare. 1568 sändes K jämte Klas Fleming med en liten flotta från Sthlm inåt Mälaren några veckor före Eriks tillfångatagande. Johan III befullmäktigade honom 1569 att förbereda kröningen i Uppsala. K:s sätesgård var till en början Västergården i Erikstad, Älvsb, men senare Lundby i Frustuna, Söd, som ärvdes av hans ättlingar ända till 1680. Hans o hans hustrus gravsten påträffades vid ombyggnad av altaret i Frustuna kyrka 1877 (Rosman).

Sigvard K:s son Måns K (d 1621), som oriktigt uppgetts (tidigast hos v Schantz) ha varit lagman i Värmland o Dalsland, grundade säteriet Älghammar i Björnlunda, Söd, efter vilket släkten benämndes vid sin introduktion på riddarhuset. Dennes son Sivert K (d 1624) till Lundby, som oriktigt uppgetts (tidigast hos v Schantz) ha varit överste, var far till Erik K (f 1617 enl egen uppg i X 270 e, ej 1616, som personalierna uppger; d 1665). Denne studerade från 1628 i Strängnäs, från 1630 vid UU o från 1634 (X 270 e) i Nederländerna, bl a i Franeker (Kornerup) o Leiden. Senare deltog han under Torstenson o pfalzgreven Karl Gustav i trettioåriga kriget samt blev överste 1644 (X 270 e), friherre 1653 o generalmajor av kavalleriet 1656 (Likv). K var interimsbefälhavare i Finland från G A Lewenhaupts död i nov 1656 till dennes efterträdare Gustav Horn Evertssons (bd 19) utnämning i jan 1657 o landshövding i Viborgs län 1657—58. 1659 blev han generallöjtnant, o s å förde han rytteri från Finland till Livland. 1664 utnämndes K till guvernör i Bohuslän men tillträdde ej. Enligt friherrebrevet skulle han o hans ättlingar skriva sig till Kaibala i Ingermanland, som 1639 donerats till hans barnlöse morbror riksrådet Erik Ryning, men han bodde på Lundby till 1661, då han flyttade (X 270 e) till Ekhov i Björnlunda. Fragment av K:s arkiv i UUB (Lewenhaupt); i Ericsbergs arkiv, RA, finns ett band (Ms- o avskr:ssaml:en, 84), innehållande jordebok för Ekhov med underlydande samt kopiebok med avskrifter av brev ur hans o hans förfäders arkiv. Den friherrliga släktgrenen utdog på manssidan med hans son generalen Carl Gustaf K (se nedan), o även den adliga grenen torde vara utdöd sedan 1800-talets förra hälft.