Jöns Kurck

3 Kurck, Jöns, f 1590 i Finland, d 21 maj 1652 i Åbo. Föräldrar: häradsh Knut Jönsson o Brita Gylta. Ryttmästare vid sv kavalleriet 23 juli 19—22, ryttmästare vid adelns rusttjänst i Sverige o Finland 19 jan 24, ståth över Åbo slott o län 26—29, över Viborgs slott o län 30—32, president i Åbo hovrätt 28 nov 31 (tilltr 8 dec 32), riksråd 14 jan 33, lagman över Västergötland o Dal 31 mars 41, fullm att mönstra adelns rusttjänst i Finland 31 jan 44, frih 12 april 51.

G 1) 11 juli 16 i Sthlm, Nik, m frih Märta Oxenstierna, d 30 aug 32 i Viborg, dtr till riksrådet frih Gustav Gabrielsson o Barbro Bielke samt tidigare gm frih Johan de Mornay (bd 11); 2) 30 nov 34 i Sthlm, Nik, m frih Sofia De la Gardie, f 8 maj 15 på Åbo slott, d 1 okt 47 i Sthlm, dtr till riksrådet frih Johan D (bd 10) o frih Catharina Oxenstierna; 3) 29 juli 49 i Åbo m Christina Horn, f 04, d 73 dtr till riksrådet Arvid Henriksson o Ingeborg Ivarsdtr (Stiernkors) samt tidigare g m generalen Torsten Stålhandske (d 44).

K blev tidigt faderlös, o hans mor beslöt sända honom utomlands på den erforderliga "peregrinationen", när han nått 17 års ålder. Han hade dessförinnan mestadels levt på Hedensö gård i Näshulta, Söd, som var moderns fädernearv. Utlandsfärden förde honom till Frankrike, England o Holland. På hemvägen blev han under det 1611 utbrutna kriget med Danmark tagen till fånga utanför Lybeck o torterad för att förråda sv krigsplaner. Behandlingen torde ha bidragit till att hans hälsa tog skada. Över fångenskapen författade han en berättelse.

Hemkommen prövade K först militäryrket. Men tydligen stod hans hälsa inte bi, o han sökte sig i stället till administrativ o judiciell verksamhet. Redan 16 hade han ingått äktenskap med Märta Oxenstierna, syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, o kom under resten av sitt liv att åtnjuta dennes förtroende o beskydd. 26 utsågs K till ståthållare på Åbo slott men övertog snart ståthållartjänsten på Viborg. Under de följande åren var han verksam vid organiserandet av trupper från Finland till det pågående kriget. När presidentämbetet i hovrätten i Åbo blev ledigt, sedan dess president Bror Andersson Rålamb ådragit sig Gustav II Adolfs onåd, utsågs K 31 till hans efterträdare. Hans omfattande studier o lärda intressen torde ha motiverat utnämningen, liksom säkerligen även hans nära förtrogenhet med förhållandena i Finland. Som president vann K erkännande för kunnighet o rättrådighet. Han behärskade även finska språket. I hovrätten införde han auskultantsystemet, o han ivrade för lantdomarnas utbildning. Redan 33 blev han emellertid medlem av riksrådet o måste under långa perioder vistas i Sverige, där han fick betydelsefulla uppgifter på det rikspolitiska planet.

K:s intressen var vittomfattande. Främst rörde de historia o genealogi, särskilt finländsk. Han bragte samman ett betydande bibliotek o stora handskriftssamlingar. För den nygrundade akademin i Åbo intresserade han sig mycket, o hans omsorger om denna besvarades av lärare o studenter med hyllningar vid hans högtidsdagar o efter hans död.

I arv efter sin mor fick K Hedensö, som skulle förbli i släktens ägo till 1783. Flertalet av hans gods var belägna i Tavastehus län i Finland. Han hade erhållit dem genom arv efter sin far, genom giftermål eller köp. Stommen i godsbeståndet var det stora Laukko i Vesilax. Dessutom ägde K bl a Anola i Nakkila o Kjuloholm i Kjulo, Åbo o Björneb. K var även en intresserad frukt- o trädgårdsodlare. I Åbo utövade han stor frikostighet o gästfrihet.