Hasselgren (Hasselgréen; af H), släkter.
1 Kh Jonas Petri (d 1677) i Hassle (Skar) kallas Hastadius på sin gravsten (Sundholm) o förmodas därför ha varit född i Hagestad i Väring (Skar). I äktenskap med en syster till residenten Johan Fegraeus (bd 15), adlad Strömfelt, blev han far till prosten Harald H (d 1697) i Alingsås o till lektorn i grekiska Bengt H (d 1685) i Skara. Harald H, som var riksdagsman 1686, blev far till Harald H (1676—1755), som 1708 av Karl XII utnämndes till professor i orientaliska språk vid universitetet i Greifswald. Han var den förste svensk som blev professor där, o utnämningen ägde rum mot universitetets vilja på generalsuperintendenten J F Mayers förslag. Först 1711 kunde H tillträda tjänsten, o han uppges ha haft svårt att sköta undervisningen på grund av bristfälliga kunskaper i tyska. Redan s å tvangs han av den fientliga invasionen att fly till Sverige, o hans av den danska regeringen utnämnde efterträdare fick behålla professuren även efter det att Greifswald 1720 åter blivit svenskt men måste då avstå en del av lönen till H. 1729 blev han kh i Broddetorp (Skar) trots biskop Jesper Svedbergs motstånd, o 1730 blev han kontraktsprost. H uppges ha visat mindre intresse för sin tjänst än för fortsatta studier. Hans bror, kontrollören vid Stora sjötullen i Visby Jonas H (d 1734), blev far (Biographica) till rådmannen Carl H (d 1769, 63 år gammal) i Helsingfors.
2 Rådmannen o skeppsredaren Johan Bengtsson (1625—1703) i Uddevalla blev far till rådmannen där Arvid Johansson H (1678—1723), som var riksdagsman 1719. Han blev i äktenskap med en brorsdtr till den bekante prosten Fredrik Bagge i Marstrand far till grosshandlaren o skeppsredaren Niklas H (1714—73) i Sthlm. Denne ägde hälften av Gustavsfors järnbruk i Blomskog (Värml) o en fjärdedel av Bofors järnbruk i Karlskoga samt andelar i Djurgårdsvarvet o Ostindiska kompaniet. En annan son, köpmannen Arvid H (1716— 50) i Uddevalla, blev far till grosshandlaren i Sthlm Arvid H (1745—99). Denne övertog tillsammans med grosshandlaren Lars Björkman farbroderns affärsverksamhet, varigenom firman H & Björkman tillkom. Mest känd är han emellertid som umgängesvän till Gustav III:s gunstling E Schröderheim o genom den privata teater han inrättade på det efter farbrodern ärvda torpet Jakobsberg sydväst om Sthlm.
Arvid Johansson H:s äldste son, Johan H (1709—82), skapade en förmögenhet som affärsman i Amsterdam o grundade där omkr 1744 med sin yngste bror, Carl Benjamin H (1718—73), som kompanjon handelshuset Jan o Carl H, vilket bibehöll detta namn även sedan Carl H flyttat till Sthlm 1762. 1763 råkade det ut för den ekonomiska krisen men repade sig snart. Firman drev sockerraffinaderi o hade som huvudsaklig inriktning sockerhandel, företrädesvis på Sverige, men fungerade även som bankir. Den spelade sålunda stor roll för J D Wahrendorffs affärsverksamhet o hade stora fordringar i M af Grubbens (bd 17) o R Finlays (bd 16) konkurser 1769 resp 1771. Till följd av den sistnämnda ägde firman 1778—83 de finländska järnbruken Fiskars i Pojo (Nylands län) o Koskis i Bjärnå (Åbo o Björneborgs län). Genom stora lån till den sv kronan 1776, 1788, 1791 o 1796 kom den att spela en roll även för statsfinanserna. 1811 uppgick dess fordringar hos denna till mer än fem miljoner holländska rdr courant.
Johan H:s son Conrad Adrian H (1756—1813), som ledde handelshuset efter faderns död, var sv agent i Amsterdam från 1788 o fick 1790 (Biographica) av Gustav III muntligt löfte om adelskap samt 1797 sv adelsbrev med namnet af H. Han drev även affärer på Ryssland o bodde från 1806 i S:t Petersburg. Hans son Jan Adrian af H (1778—1843) blev sv kammarjunkare 1802, sv handelsagent i Amsterdam 1814 o sv-norsk konsul där 1815 samt var generalkonsul 1817—22. I början av 1820-talet kom firman på obestånd, vartill bör ha bidragit de sv statsmakternas nedskrivning 1812 av sina skulder i de av Napoleon besatta länderna till en tredjedel av de ursprungliga beloppen. 1823 måste det efter Niklas H ärvda huset mellan Storkyrkobrinken o Gråmunkegränd i Sthlm säljas på auktion.
3 Av borgmästaren i Örebro Magnus Hanssons (s 256) söner antog kaptenerna Carl Gustaf Hasselgréen (1693—1750) o Johannes (Hans) Hasselgréen (d 1762) namn efter faderns gård Hassle i Glanshammar (Ör). Den senare blev farfar till ritfärgsfabrikören o kopparstickstryckaren Lars Christoffer H (1780—1848) i Sthlm, vars firma fortsattes av sonen Ludvig Constantin H (1813—80), mest känd som tillverkare av jord- o himmelsglober. Ludvig H:s son protokollssekreteraren Laurentius (Lars) Constantin H (1839—1903) i Sthlm blev far till länsveterinären i Kronobergs län Henrik Constantin H (1877—1958). Henrik H publicerade bl a Gotlands fåglar (1907; ny tillökad uppl 1909), Gottlands däggdjur, reptilier o amfibier (1908; ny tillökad uppl 1910), Populära uppsatser i veterinärvetenskapen, 1—2 (1908—10), Från vårt lands djur- o växtvärld, 1—3 (1911— 18) o Om flöjten o flöjtspelandets konst, 1—2 (1931—43). Han blev dr phil i Washington 1920 o med vet dr i Philadelphia 1925. Hans bror översten för Vaxholms kustartilleriregemente Lars Theodor H (1875 —1960) blev far till kommendören Kjell H (f 1903). Deras äldste bror, notarius publicus i Sthlm Carl Ludvig Laurentius H (1873—1956) blev far till notarius publicus i Sthlm Lars Arne H (1901—57) samt till tecknaren o författaren Gunnar H (f 1903), g 1929—45 med målarinnan Gerda (Gigi) Maria H, f Ekegren (1902—52).
Utan påvisbart samband med någon av ovannämnda släkter var den som historiemålare bekante professorn vid FrKA Gustaf Erik H (1781—1827).