Tillbaka

Grubb, släkt

Start

Grubb, släkt

Grubb, norrländsk släkt, vars äldsta filiationer är kända genom Johannes Bureus genealogier (bd 6, s 686), fortsatta av hans frände krigskommissarien Nils Burman (d 1750) i handskriften Hb 7, p 4–129, KB.

Äldste kände stamfadern Anders Persson i Grubbe i Umeå landsförsamling, som var g m Johannes Bureus mormors faster, fick 1526 skatteintäkterna från Umeå lappmark i förläning. En dtr till hans dtrson ärkebiskop Andreas Laurentii (bd 4, s 661 ff) blev i äktenskap med domprosten i Linköping Nicolaus Petri – i litteraturen oriktigt kallad G – mor till lektor Nicolaus G (1590–1622) i Linköping. Denne påbörjade det Dictionarium Latino-Sveco-Germanicum som 1640 publicerades av hans hustrus senare make biskop Jonas Petri Gothus i Linköping. Det var det första lexikonet i sitt slag o användes under ett helt sekel flitigt vid universitet o läroverk. Hans 1616 daterade släktbok har bevarats hos hans ättlingar på Vängsjöbergs fideikommiss i Gottröra (Sth). Om Nicolaus G:s halvbröder Andreas o Lars Grubbe samt ättlingarna till deras halvsyster på fädernet se släktartikeln Grubbe.

Anders Perssons son borgmästaren i Gävle Per Andersson (levde ännu 1559) blev far till prosten Andreas Petri (1525–1611) i Luleå, ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis svärfar, som på sin gravsten saknar släktnamn men torde ha kallat sig G, om man får döma av initialerna i hans sigill 1590. Hans söner Petrus Andreae (d 1634), som 1599–1603 var professor i fysik i Uppsala men senare blev assessor i Svea hovrätt, o Samuel Andreae (d 1662), som var professor i fysik i Uppsala 1609–10 men senare under ett halvt sekel kh i Östervåla (Vm), namnes i källorna utan släktnamn men kallas i litteraturen G. Av den senares söner adlades en med namnet Wallenstierna o två blev präster med namnet Örn. Namnet G upptogs emellertid av två söner till Andreas Petri G:s systerson kontraktsprosten Petrus Clementis i Normlösa (Ög), vilka blev officerare o adlades Grubbenhielm resp Grubbenfelt.

Stamfadern Anders Perssons son Jacob Andersson (levde ännu 1565) i Grubbe var från 1553 fogde över Ångermanlands o Umeå lappmarker. Dennes son Anders Jacobsson (d omkr 1581) i Grubbe var en bland Västerbottens nio representanter på riksdagen i Uppsala 1567 o underlagman i Västerbotten 1568. Hans son Jacob Andersson (1557–1638) i Grubbe var riksdagsman 1594 o 1600 o från 1598 underlagman i Vb. Han arrenderade Umeå lappmark 1620–35 o fisket i Umeå, Bygdeå o Luleå sn:r från 1622 åtminstone tom 1627. Hans bror borgmästaren i Gävle Hans Andersson (levde ännu 1658) skrev sig på äldre dagar G (Biographica, RA), o släktnamnet upptogs även av Jacob Andersson d y:s söner, bl a underlagmannen i Västerbotten Jacob Jacobsson G (1605–83) i Grubbe, som en tid kallade sig Jacob Jacobsson Burseus G, borgmästaren i Gävle Per Jacobsson G (levde ännu 1667) o kh i Norrbo (Gävl) Wilhelm Jacobsson G (d 1666). Jacob Jacobsson G:s son (Bergling, s 264) häradshövding Lars G (d 1698) i Umeå var den siste av släkten som var knuten till den västerbottniska rättskipningen.

Lars G:s kusin, den på Umeå landsförsamlings kyrkobord bosatte sockenskrivaren (se bouppt 1680, SSA) Wilhelm Andersson G (d 1702 el 1703), blev far till handelsmannen i Sthlm Mikael G (d 1715). Bland dennes barn märks handelsmannen o riksdagsmannen Wilhelm G (G 2). Hans son handelsmannen Hans Wilhelm G (d 1786) ägde den tomt på Kungsholmen där Norra arbetsinrättningen, länge benämnd »Grubbens» (från 1922 S:t Eriks sjukhus), sedermera uppfördes.

Wilhelm G:s syster, den som författarinna av pietistiskt-mystiska sånger bekanta Gunilda G (1692–1729), var g m handelsmannen, sedermera inspektören vid järnvågen i Sthlm Nils Andersson G (1694–1749). Han var son till handelsmannen i Sthlm, sedermera kommissarien i kommerskollegium Anders G (1661–1713), som representerade Sthlm vid utskottsmötet 1710, o brorson till den förmögne sthlmske rådmannen o riksdagsmannen Mikael Nilsson G (d 1736) o till prosten Nils G (G 1). Deras farfar (Schück) Anders Nilsson G (levde ännu 1674) hade varit borgare i Umeå och har ansetts (Nordlander 1910) som brorson till den ovannämnde underlagmannen Jacob Andersson i Grubbe, ehuru genealogierna ej känner någon bror till denne med namnet Nils. I Nils Andersson G:s och Gunilda G:s äktenskap föddes bl a sonen Mikael G (1728–1808). Han upprättade det första sv handelskontoret i Kanton, var 1766–69 en av direktörerna vid Sv ostindiska kompaniet, adlades 1768 med namnet af Grubbens o fick 1770 kommerseråds titel. Han ägde en tid bruket Garphyttan med Latorps alunverk i Tysslinge (Ör) o senare säteriet Länsö i Börstil (Sth) men måste tre gånger gå i konkurs i samband med affärer med firman Anthoni Grill & Söner i Amsterdam o Johan Abraham Grill på Godegård. Han invaldes 1767 i VA bl a för en donation av paradisfåglar men var 1783 bland de onyttiga ledamöter som uteslöts (S Lindroth, VA:s hist, 1967). Hans adliga släktgren utdog på manssidan 1903. Den bekante pappersgrossisten konsul Carl Edward Grubbens (1858–1929) i Sthlm var illegitim son till en av Mikael af Grubbens sonsöner.

Wilhelm Andersson G:s bror Andreas G (d 1680) gifte sig 1669 med en brorsdtr till Olof Rudbeck o blev 1673 eo teologie professor i Uppsala. 1676 blev han professor i orientaliska språk där men gjorde inga större insatser. Hans son kh Nils G (d 1720) i Tegelsmora (Upps) blev far till rådmannen i Strängnäs Alexander G (d 1789), vars söner var handlanden Nils Wilhelm G (1746–95), riksdagsman för Strängnäs 1789, o stadskirurgen i Mariefred Lars Fredrik G (1751–1833). Den förre blev far till intendenten vid K Museum i Sthlm Per Wilhelm G (1793–1868), den senare till Edvard Israel G (1780–1853). Denne flyttade till Gotland 1808, köpte där herrgården Takstens i Lärbro, ägde kalkbruk i Fleringe o på Fårö samt blev en föregångsman som uppodlare av myrar. Hans son grosshandlaren Fredrik Wilhelm G (1815–71) i Sthlm blev far till disponenten för Norrtälje ångbryggeri Oscar Edvard G (1854–1930) o till målarinnan Emma G (1857–1951). Den förres son fältläkaren i Växjö Eric G (f 1890, d 1973) var g m fängelsedirektören Rut G, f Larsson (1889–1952). Deras son är professorn i bakteriologi Rune G (f 1920, d 1998) i Lund.

Från Wilhelm Andersson G:s farbror kh Wilhelm Jacobsson G härstammar en ännu fortlevande släktgren. Till denna hör gymnastikinspektören vid Sthlms folkskolor kapten Johan Gunnar G (f 1884).

Utan påvisbart samband med den norrländska släkten G var Margareta Simonsdtr G (levde 1656), som blev mor till kh i Jäder (Söd) Petrus Petri G (d 1686), känd för sin relation om riksdagen i Gbg 1659–60 (tr HSH 28 efter orig i Sandbergska saml RR 584–587, KA). Dennes son lektor Nicolaus Petri G (d 1690) i Strängnäs har gjort värdefulla nu i LSB befintliga avskrifter ur det oxenstiernska arkivet på Fiholm i Jäder (senare från Tidö till RA) o även skrivit antikvitetsrannsakningen 1686 för Jäder (utg i Sörmländska handl, 5, 1938). — Utan samband med andra släkter G var troligen även bergsfogden över Lekebergs o Karlskoga bergslager Jöns Eriksson G (1609–90), som grundade Svarta bruk i Kvistbro (Ör). Av dennes söner var Johan G (d 1710) sekreterare i krigskollegium o Mathias G (d 1715) blev häradshövding i Blekinge. Johan G adlades 1693 med namnet Grubbensköld. — En annan släkt G härstammade från guldsmeden Johan G (1695–1756) i Hudiksvall, som enligt dödboken var son till en masmästare vid Ströms bruk i Harmånger (Gävl) Håkan G. Johan G blev far till guldsmederna Nils G (1728–85) o Olof G (1745–1817) i Hudiksvall. Den senares son var guldsmeden Lars G (levde ännu 1847) i Sundsvall.


Svenskt biografiskt lexikon