Hazelius, släkt

Hazelius, släkt, härstammande från bonden Hans Esbjörnsson (levde 1668) i Berge, Hassela (Gävl). Han uppges i litteraturen ha varit nämndeman, vilket dock ej kunnat verifieras i domböckerna. Son till honom var komministern i Bergsjö o Hassela Petrus Hatzelius (1644—1704). Dennes son kh Hans Hatzelius (1688—1760) i Bergsjö blev far till handelsbokhållaren Johannes H (1728—89), som några år var verksam som herrnhutisk predikant i Gbg o Malmö o dog i Herrnhut. Till den herrnhutiska rörelsen anslöt sig även hans bror Erik H (1733—87), som blev guldsmed i Neusalz a d Oder o far till prof i teologi vid klassiska o teologiska institutet i Lexington, South Carolina, USA, Ernest Lewis H (1777—1853). Johannes H:s o Erik H:s äldre bror, prosten Petrus H (f 1723, ej 1724; d 1800) i Bergsjö, blev far till prosten Per H (1757—1816) i Bergsjö o lärftskramhandlaren Johan H (1758—1828) i Sthlm. Den senares söner Per Abraham H, Johan August H o Gustaf Anton H blev stamfäder för släktens tre huvudgrenar.

Lärftskramhandlaren Per Abraham H (1791—1862) i Sthlm blev far till kapten August Emil H (1847—1902), som grundade Sjöförsäkringsab Ägir 1872 o fick hovintendents titel 1882. Dennes bror överstelöjtnant Fredrik Filip H (1829—94) blev far till fil lic Fritjof August H (1882—1963), som 1909—42 var lärare vid Hvilans folkhögskola i Tottarp (Malm). Fritjof H grundade 1916 tillsammans med prof E Wrangel Tidskrift för konstvetenskap, för vilken han i många år var medredaktör. S å deltog han även i bildandet av Samfundet för hembygdsvård, och efter tillkomsten av dess publikation Tidskrift för hembygdsvård 1920 var han dennas redaktör till 1935. På H:s initiativ hölls 1915 vid Hvilan med ekonomiskt stöd av Sv slöjdföreningen Sveriges första kurs för lantbyggmästare, o 1927 grundade han där en under Samfundet för hembygdsvård sorterande byggmästarskola, vars föreståndare han var till 1944. 1916—40 var han v ordf i Skånska föreningen för byggnadskultur, o han var en av utgivarna av dess publikation Skånska gårdar o hus (1916—28). Hans bror överstelöjtnant Gösta Johan H (1875—1922) blev far till direktören vid Hofors bruk Hans H (f 1910).

Generalmajoren Johan August H (H 1) blev far till Nordiska museets grundare o styresman Artur Immanuel H (H 2). Ende son till denne var Gunnar H (1874—1905). Han var Uppsala studentkårs sekreterare 1899—1900 o en av de ledande krafterna inom den konservativa studentföreningen Heimdal, vars partibundenhet han motarbetade. På H:s initiativ hölls 1901 ett av Heimdal o den radikala studentföreningen Verdandi gemensamt organiserat allmänt sv folkbildningsmöte med inbjudna representanter från de övriga nordiska länderna. Efter faderns död blev han i maj 1901 föreståndare för Nordiska museets avdelningar på Skansen, från 1902 med intendents titel, o 1901—02 var han sekreterare hos museets nämnd. Sedan B Salins mening segrat över hans i tvisten om hur samlingarna skulle uppställas i den nyligen fullbordade museibyggnaden, lämnade H sin intendentstjänst. Hans licentiatavhandling Om handtverksämbetena under medeltiden publicerades 1906 av Eli F Heckscher med utförligt förord om H av Verner Söderberg. Dtr till honom är föreståndaren för Skansens klädkammare intendenten Gunnel H-Berg (f 1905), g m f d styresmannen för Nord mus o Skansen professor Gösta Berg.

Underlöjtnanten Gustaf Anton H (1801—33) tillhörde liksom brodern Johan August Manhemsförbundet o var den ene av de båda vänner till C J L Almqvist som följde dennes exempel, då han sökte leva bondeliv i Värmland 1824—25. Gustaf H blev 1829 organist i Adolf Fredriks församling i Sthlm o 1833 musiklärare vid Nya elementarskolan i Sthlm, där Almqvist då var rektor. Han dränkte sig i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland o som han undervisat i musik. Händelsen anses ha inspirerats av Almqvists idéer o synes ha fått en viss betydelse för den allmänna opinionen om honom. Almqvist daterade dagen för självmordet dikten Den drunknade simmerskan i Songes, o det anses, att stämningar från H:s tragiska död influerat Drottningens juvelsmycke. H:s son lantbruksskoleföreståndaren, sedermera godsägaren Hjalmar Gustaf H (1829—1907) på Klackeborg i Järstad (Ög) har blivit känd för sitt religiösa intresse. 1852 hade Hjalmar H under en studieresa till Skottland fått kontakt med frikyrkopionjären J Lumsden, vilket fick betydelse för H J Lundborgs resa dit 1855 o Evangeliska fosterlandsstiftelsens tillkomst 1856. 1881 publicerade han jubileumsskriften Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens tjugofemåriga verksamhet. Son till honom var borgmästaren i Vaxholm Björn Gustaf H (1866—1946).