Hemberg, släkter

Hemberg, släkter.

1 Korpralen, sedermera gästgivaren Carl H (d 1825) i Nöbbelöv, Vä (Krist), var bror till mässingsslagaren Johan H (d 1761) i Ystad och kvartermästaren Anders H (d 1810) i Nöbbelöv. En av hans söner var färgaren Lave H (1766—1824) i Ystad. Dennes son färgaren Carl Gustaf H (1798—1871) i Ystad grundade 1836 ett klädesväveri där o blev far till färgaren Carl August H (1833—76) i Ystad. Lave H:s yngre bror magistratssekreteraren Severin H (1777—1826) var länge tf borgmästare i Ystad o fick 1808 häradshövdings titel. Han blev farfar till grosshandlaren Gunnar Carl Helge H (1858—1925), som hade »belysningsmagasin» i Karlshamn o var ordf i stadens stadsfullmäktige 1905—08 o i dess drätselkammare 1908 —09.

Lave o Severin H:s äldre bror Jeuns Peter H (1763—1834) blev 1802 rådman i Ystad o fick 1819 kommerseråds titel. Han var en av stadens fyra främsta affärsmän o förvärvade en betydande förmögenhet under kontinentalsystemets lysande konjunkturer. H:s verksamhet omfattade vitt skilda branscher, bl a handel med spannmål o stenkol, export av kött samt import av vin, silke, tobak o bomull. Han hade även andelar i fartyg. Sin förmögenhet placerade H huvudsakligen i jord. I Ystad hade han som auktionskammarens föreståndare från 1806 goda tillfällen att förvärva gårdar o tomter. På landsbygden köpte H godsen Öja i Öja (Malm) 1812, Tunbyholm i Smedstorp (Krist) 1818 o Smedstorp i samma sn 1820. Han var också riksdagsman, 1823 för Ystad, Skanör o Falkenberg, 1828—30 för Ystad, Västervik o Uddevalla samt 1834—35 för Ystad o Hälsingborg. Trots ett talfel var H livligt verksam vid riksdagarna o höll temperamentsfulla anföranden. Han skaffade sin stad ekonomiska fördelar av skilda slag o bekämpade Trelleborgs upprepade försök att återvinna sina handels- o stadsrättigheter. H ivrade även för myntrealisation, bildande av hypoteksföreningar, anläggande av torkinrättningar för spannmål, sparsamhet i förvaltningen o kortare riksdagar. Tillsammans med Gustaf Hagerman (bd 17) o en annan av sina främsta konkurrenter i Ystad grundade han Skånska privatbanken, den första sv enskilda banken, som började sin verksamhet 1831.

Vid firmans ombildning till bolag 1825 upptog han sonen Carl Jacob H (1804—53) som en av sina båda kompanjoner. Denne blev senare belgisk o preussisk konsul samt rysk, nordamerikansk o dansk vicekonsul i Ystad. 1845 gick han emellertid i konkurs. Han hade vid arvskiftet fått öja, medan Smedstorp tillfallit brodern Fritz Eliza H (1812—91) o Tunbyholm en syster, som var gift med generalkonsul Frans Anton Ewerlöf (bd 14). En tredje broder, Adolph Ludvig H (1822—67), efterträdde Carl Jacob H som preussisk konsul o senare även som rysk vicekonsul i Ystad. Fritz H blev far till länsjägmästaren Eugen Peter Alexander H (se nedan).

2 Skepparen Gustaf Johansson på Torsö (Skar) blev far till direktör August H (1858—1935), som var hamnkapten i Lidköping 1885—1907 o deltog i grundandet av Kristinedals nya ullspinneriab i Saleby (Skar), i vars styrelse han var ordförande 1900—32, ab Lidköpings porslinsfabrik o Mellersta Sveriges sockerfabriksab. Han var ledamot av Lidköpings stadsfullmäktige 1898—1930, ordf i drätselkammaren där 1899—1907 o ledamot av Skaraborgs läns landsting 1911—17. Hans äldre bror kontraktsprosten Johan H (1850—1928) i Skövde blev i sitt 1:a gifte far till försäkringsdirektören William H (f 1890), Sthlm, o i sitt 2:a gifte — med en dtr till prof Per Hedenius (s 434) — till målarinnan Elli H-Erlandsson (f 1896), Sthlm, o direktören vid ab Surte glasbruk Per H (f 1900), Kungälv.

Utan påvisbart samband med dessa släkter var direktör Sven Emil H (1873—1952), Sthlm, som blev far till docenten i klassisk fornkunskap o antikens hist lektor Bengt H (f 1908), Lund, o till professorn i botanik Torsten H (f 1915), Sthlm.