C F Ragnar Geijerstam, af

5 af Geijerstam, Carl Fredrik Ragnar, f 13 dec 1901 på Rockhammar, Fellingsbro (Ör), d 26 nov 1946 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: brukspatronen Carl af G o Eivor Clara Marit Stanzén. Studentex i Örebro 20, civiling vid KTH 25, ing vid Östanfors sulfitfabrik (Folkärna, Kopp) 26, vid ab Klippans finpappersbruk (V Sönnarslöv, Krist) 27, disponent för Rockhammars bruks ab 28, verkst dir där 29–34, anställd vid H Gebers förlag 37–45, tidskr Husmoderns rådgivare i moraliska frågor 41–46. – Författare.

G 21 maj 26 i Lidingö m danspedagogen Brita Hedvig Elisabet Gemmel, f 20 mars 02 i V Sönnarslöv, omg 49 m G:s kusin flygdirektören Bengt Gustaf af G (d 62), dtr till ingenjören Harald Julius G o Edit Wilma Teodora Hultner.

Ragnar af G började tidigt skriva, stimulerad av starka litterära intressen i hemmet. Fadern hade i sin boksamling äldre och yngre författare och bedrev gärna högläsning, bl a av Heine, Ibsen och Anatole France. G var medveten om sitt dubbla litterära påbrå; från farmodern, syster till skalden C D af Wirsén, och från fädernesläkten. Han kände sig som värmlänning och var från 1937 »ständig krönikör» i Geijerska släktföreningen.

G debuterade 1934 med diktsamlingen Livets väg, där kärleks- och naturupplevelser tolkades under intryck från skilda håll, bl a Karlfeldt och P Géraldy, men vände sig sedan till romanen. Som berättare anknöt G till den realism som följde på nittiotalet och är på håll besläktad med sin samtida från 1930-talet Olle Hedberg. Han tog särskilt intryck av Hjalmar Söderberg; det är ingen tillfällighet att huvudpersonen i hans första roman, En brukshistoria (1935), som ung får ha som favoritbok Hjärtats oro. Av Söderberg lärde G att se och återge människors yttre och sätt att tala; hans dialog är ledig. Han anknöt gärna till aktuella händelser, bl a Kreugerkraschen, som svårt drabbade hans släkt, och de antidemokratiska rörelserna före och under andra världskriget, och fällde in betraktelser av allmän natur i själva berättelsen. Resonören G trädde direkt fram i Utsikt från dalen (1942), där han efterlyste »en från föråldrade dogmer befriad tro». Utom av Söderberg tog G intryck av bl a Hjalmar Bergman, skildraren av den bergslagsmiljö, som han själv vuxit upp i och inspirerades av redan i sin debutroman. Av betydelse för G var också samtida författare som S Lewis och D H Lawrence. G hämtade i regel personer och motiv ur högre socialgrupper. Erotiska konflikter inom och utom äktenskapet var huvudämnet hos honom. Hans elegant skrivna, stundom lätt moraliserande romaner fick på sin tid en bred läsekrets.