Amund Nilsson Grefwe

Grefwe, Amund Nilsson (i ungdomen Grenander), d 11 febr 1677 i Gbg. Uppges ha varit från Närke (Alnander), varför släktnamnet torde ha antagits efter Gräve sn (Ör). Föreståndare för professor Laurentius Olai Wallius tryckeri i Uppsala 35—38 (enligt obestyrkt uppgift hos Alnander), för ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus tryckeri där 40—41, för Ericus Schroderus tryckeri i Sthlm 41—45 o i Nyköping 45—46, ägde detta tryckeri från 46, flyttade det till Gbg juli 50.

G sannolikt åtskilliga år före 63 med Sara Johansdtr, d i jan 77 (ej 74).

G kallades 1647 från Nyköping till Gbg, vars syndikus Lars Broman (bd 6) 1646 hos regeringen begärt, att staden skulle privilegieras att upprätta ett boktryckeri. Hans flyttning dit hindrades emellertid i flera år av arbetet med att fullborda tryckningen av den 1647 avlidne Ericus Schroderus översättning av den tyske astrologen och historiografen Johann Carios väldiga krönika från världens skapelse till kejsar Karl V. Detta arbete slutfördes 1649, och följande år förnyade göteborgarna genom superintendenten Ericus Brunnius (bd 6) sin kallelse.

I juli 1650 flyttade G med sitt tryckeri till Gbg och blev denna stads förste boktryckare. Där hade han till en början svårt att försörja sig, eftersom han ej hade privilegium på böcker med säker avsättning. En tid planerade G därför att flytta till Åbo men kvarstannade i Gbg, sedan han 1653 fått drottningens privilegium på tryckning och försäljning av ABC-boken på latin och svenska, Luthers katekes, psalmboken och diverse skolböcker. Han anlitades även av Gbgs magistrat för tryckning av dess förordningar och tycks också ha ansett sig äga förlagsrätten till Schroderus arbeten, av vilka han tryckte nya upplagor. 1669 tryckte G Jonas Erici Billovius, Ghristeligh förklaring öfwer then store propheten Esaiam, I—III, »den mest betydande tryckeriprodukt som såg dagen i Gbg på 1600-talet» (Engström). G fick så småningom stort anseende för sina prydliga och tydliga alster och blev genom sin tilltagsenhet och oräddhet betydande även som förläggare. Av ett brev från honom till M G De la Gardie framgår, att Georg Stiernhielm underhandlat med honom om tryckning av vissa av sina skrifter, men dessa underhandlingar torde ej ha lett till något resultat. 1657 dömdes han till böter för olaga intrång i en bokbindares näringsfång, vari enligt skråordningen även handeln med böcker ingick. 1667 miste G genom skeppsbrott vid Norge papper och stilar, som han beställt från Hamburg, och 1669 drabbades hans verkstad av vådeld, varför han följande år av regeringen fick brev på en del av kyrkotionden av en socken i Dalsland. G:s liv fördystrades även av hans hustrus otrohet.

G: s tryckeri övertogs efter hans död av sonen Tideman G (d 1679). Efter dennes tidiga bortgång drevs det i tur och ordning av hans änka Anna Corneliidtrs (d 1721) senare män Lars Lönbohm (d 1685), Jöns Rahm (d 1695) och Zacharias Hagemann (d 1725) samt av Johan Hagemann (d 1727), hennes son i sista giftet. Dennes änka Maria Kräkel avhände sig tryckeriet omkr 1730.