A F Nils Gyldenstolpe

5 Gyldenstolpe, Adolph Fredrik Nils, son till G 4, f 28 jan 1799 i Sthlm (Hovf), d 26 maj 1864 där (Jak). Inskr vid UU 2 febr 16, stor teol ex 28 nov 16, matem ex 17 febr 17, korpral utan lön vid livreg:s husarkår 8 nov 17, kansliex vid UU 8 dec 17, kornett utan lön vid livreg:s husarkår 9 dec 17, eo kanslist i kanslistyr 15 jan 18, officersex 2 maj 18, kornett vid Livg till häst 19 febr 22, löjtn 12 mars 22, kammarherre hos drottn Desideria 13 juni 23, ryttmäst i reg 1 nov 26, stabsryttmäst 21 april 28, hovstallmäst hos drottn 3 juli 34, överkammarherre där 8 nov 35, major i armén 28 nov 35, i reg 11 okt 36, överstelöjtn i armén 26 jan 39, led av dir över allm inst för dövstumma o blinda 4 april 40 (ordf 42), ceremonimäst vid KMO 29 okt 40—25 juni 53, överste i armén 4 juli 43, sekundchef för Svea livg 16 mars 49—29 sept 53, ordf i dir för allm garnisonsjukh i Sthlm 9 dec 51—20 juni 53, generalmajor i armén 29 april 53, statsråd o chef för lantförsvarsdep 11 juni 53—24 sept 58, led av dir över militärhospitals- o medaljfonden 11 jan 54 (ordf 27 febr 56), generallöjtn i armén o generalbefälhavare i 2:a militärdistr 24 sept 58, tf ordf i krigshovrätten 19 okt 58—9 febr 64, ordf i bankofullm 60, riksmarskalk o en av rikets herrar 16 april 60, avsked från generalbefälhavareämb med tillstånd att kvarstå som generallöjtn i armén 8 mars 64. — LKrVA 44, HedLFr-KA 56, RoKKMO 60.

G 1) 26 dec 26 i Sthlm (Livg till häst) m frih Henrietta Charlotta v Essen, f 27 okt 06 i Stralsund, d 23 jan 29 i Sthlm (Livg till häst), dtr till frih o greve Hans Henrik v E o frih Hedvig Charlotta v Krassow; 2) 26 april 38 i Ö Ryd (Sth; enl Livg till häst, Sthlm) m grev Ebba Eleonora Brahe, f 11 sept 18 i Sthlm (Klara), d 22 april 42 där (Livg till häst), dtr till greve Magnus Fredrik B o frih Aurora Wilhelmina Koskull.

Vid Nils G:s dop var kungen och drottningen faddrar, och han bar sina övriga namn Adolph och Fredrik efter dem. Sin karriär gjorde han framför allt som gardesofficer och hovman. G:s giften markerade ytterligare den exklusiva ställningen i kungahusets närhet. Hans ståtliga yttre och stora kunskaper, som vidgats under upprepade utländska resor, lika väl som hans organisatoriska och ideella läggning gjorde honom mångsidigt användbar för olika betydelsefulla uppgifter. Som krigsminister under Krimkriget tog han avstånd från Oscar I:s äventyrliga utrikespolitik. Vid riksdagen 1856—58 genomförde han en utsträckning av beväringstiden till 30 dagar. På hans förslag tillsattes en kommitté för att utreda frågan om Sthlms befästande, och han medverkade till genomdrivandet av ett i en motion vid samma riksdag framfört förslag att igångsätta arbetet med befästningsanläggningarna. Han hade också tillfredsställelsen att som statsråd underteckna K M:ts nya tjänstgöringsreglemente för armén, som ersatte ett gammalt från 1819. G hade själv redan på 1830-talet suttit i en kommitté för utredning av frågan. Hans allmänna syn på försvarsfrågan präglades av stark känsla för indelningsverkets fördelar inte minst ur nationalekonomisk synpunkt.

Tillsammans med en bror och två systerdöttrar ärvde G 1834 Finspång efter sin mor. Ehuru han inte ofta torde ha vistats där, intresserade han sig för egendomens skötsel och arbetade bl a för tillkomsten av järnvägen mellan Norrköping och Finspång. 1856 såldes bruket till C E Ekman (bd 13, s 106), som under många år förvaltat det. G var även verksam som tecknare och målare.