Axel M Hirsch

5 Hirsch, Axel Morris, son till H 3, f 15 mars 1879 i Sthlm, Mosaiska, d 12 aug 1967 där, ibid. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 20 maj 97, inskr vid UU ht 97, FK där 31 jan 03, red för Folkbiblioteksbladet 04—11, led av Folkbildningsförb:s överstyr 04—11, sekr i Sv fattigvårdsförb 09— 22, chef där 19—25, ordf i dess arbetsutsk 22, dir i Sv fattigvårds- o barnavårdsförb 25—36, v ordf i styr 33-49, ordf i bl a Isaak H:s minne o Fanny H:s minne, v ordf i Mosaiska försis fullm, Sthlm, led av PS:s förv:utsk. Donator. — Iqml 12:e storl 49, med hedersdr vid Sthlms högsk 56. — Ogift.

Efter mogenhetsexamen vid Beskowska skolan kom Axel H till Uppsala för att avlägga den s k hovrättsexamen. När ett år hade gått, fann han sig sakna fallenhet för juridik och övergick till humanistiska fakulteten, där han valde litteraturhistoria som huvudämne. Under gymnasietiden hade han blivit socialt intresserad genom de inblickar han fått i arbetarnas villkor vid faderns tegelbruk på Ekerö. I Uppsala sökte han sig till den radikala studentföreningen Verdandi, som bl a ville ersätta välgörenhet med samhällsreformer. Stimulerad av Nathan Söderblom och den blivande pedagogikprofessorn G A Jaederholm kom han till övertygelsen, att ökad folkbildning var en förutsättning, om man skulle lyckas komma till rätta med sociala missförhållanden.

Efter examen såg H inget skäl att konkurrera på arbetsmarknaden, utan erbjöd Folkbildningsförbundet sina tjänster. När han något år rest Sverige runt som föreläsare och effektiv propagandaman för förbundets idéer, kom han in i dess överstyrelse och blev bl a redaktör för Folkbiblioteksbladet, där han flitigt skrev litteraturöversikter, recensioner och biografier. Under föreläsningsturnéerna hade hans kännedom om den sv fattigdomen fördjupats. Detta och hans vänskap med den socialt verksamme H von Koch kom honom att 1909 anta ett erbjudande att bli sekreterare i Sv fattigvårdsförbundet. Han blev 1919 denna sammanslutnings chef, och när den med H som drivande kraft 1925 ombil-dades till Sv fattigvårds- och barnavårdsförbundet blev han dettas direktör. Till 1936 ledde han, i mycket med egna ekonomiska insatser, förbundets verksamhet. Han skötte dess tidskrift och hade sin del i dess för läkare och fattigvårdsfunktionärer oumbärliga årliga kalender. Olika uppdrag gav honom dessutom tillfälle att på skilda områden inverka på den statliga och kommunala socialvårdens utformning. H hade en realistisk och i vissa sammanhang skeptisk syn på sin filantropi och dess möjligheter att hjälpa, men hans varma medkänsla med samhällets vanlottade gjorde honom till pionjär för det som senare sammanfattades i begreppen socialmedicin och socialvård. I faderns fotspår blev han styrelsemedlem i en mängd hjälpföretag och stiftelser och gjorde liksom denne betydelsefulla insatser inom Mosaiska församlingen.

H var en livsbejakande natur med omfattande kulturella intressen, förenad i vänskap med män som Carl G Laurin, Gustaf Stridsberg och E H Thörnberg. De båda essäsamlingar han gav ut vittnar om vidsträckt beläsenhet och egna forskningar. Under senare delen av sitt liv uthärdade han med seg styrka långvariga, livshotande sjukdomsperioder. I slutet av 1950-talet gjorde H stora donationer till vetenskapliga och sociala ändamål. Enligt hans testamente tillföll 8 miljoner kr Oscar, Fanny och Axel Hirschs fond, vilken skulle förvaltas av Karolinska institutet och utdela anslag till medicinsk forskning. Flera andra institutioner blev ihågkomna; så fick Nationalmuseum 2 milj kr. Avkastningen skall användas till inköp av sv konst före 1930.