J Fredrik B Hjelmqvist

2 Hjelmqvist, Johan Fredrik Benno, bror till H 1, f 9 sept 1876 i Härslöv, Malm, d 30 juli 1960 i Danderyd. Mogenhetsex vid Lunds h a l 30 maj 94, inskr vid LU 11 sept 94, FK 15 sept 96, FL 31 maj 05, ord bibl:amanuens vid LUB 30 mars 06, disp 24 maj 09, FD 28 maj 09, tit andre bibliotekarie 1 jan 10, förste bibl:konsulent 13 (tf 12)—25, sekr i Sveriges allm bibl:fören 15—33, utrett bibl:verksamheten vid marinen april—sept 18, vid truppförbanden mars 19—okt 22, led av komm ang Sthlms stadsbibl 18—22, ang läroverks- o landsbib1 juli 18—febr 23, led av folkbildn:sakk juni 20—maj 23, ordf i Folkbildn:förb 22—39, stadsbibliotekarie i Sthlm 25—41, ordf i radionämnden 41—47.

G 24 maj 10 i Lund m Karin Hildinger, f 26 jan 86 i Växjö, d 21 febr 68 i Danderyd, dtr till rektor Anders Hilding Andersson o Anna Charlotta Gabriella Bergenstråhle.

Fredrik H fick sin akademiska utbildning i Lund, där han samtidigt med studierna tjänstgjorde på universitetsbiblioteket. Han disputerade 1909 på en avhandling om kriget i Finland och Ingermanland 1707 och 1708. 1913 tillträdde H den nyinrättade befattningen som förste bibliotekskonsulent, i början med placering i ecklesiastikdepartementet och från 1917 i skolöverstyrelsen. Ett intensivt uppbyggnadsarbete inom det unga folkbiblioteksväsendet kom nu att sysselsätta honom, och han blev den drivande kraften i flera biblioteksutredningar. Då Sthlms stadsfullmäktige efter en stor Wallenbergdonation tillsatte en kommitté för att utreda frågan om ett stadsbibliotek i Sthlm, insattes H i denna. 1916—33 deltog han i redigeringen av Biblioteksbladet och skrev där en rad artiklar om biblioteksväsendets uppbyggnads- och organisationsproblem. I Folkbildningsförbundet, vars syfte han omfattade med djupt personligt engagemang, var han ordf i många år. Han var också länge den förste sekreteraren i Sveriges allmänna biblioteksförening.

Då stadsbiblioteket i Sthlm efter långt förberedelsearbete kom till stånd, framstod det som självklart, att H skulle bli dess förste chef. Tillsammans med den nya biblioteksbyggnadens arkitekt Gunnar Asplund hade han i detalj studerat det amerikanska biblioteksväsendet under en resa i USA. Reseberättelsen, publicerad i kommittéutlåtandet 1922, visar H:s starka intresse för fackdepartementaliseringen, som han iakttagit i flera amerikanska bibliotek. Den nya stadsbiblioteksbyggnaden i Sthlm, som stod färdig 1928, tre år efter H:s utnämning till stadsbibliotekarie, var också utformad efter dessa grundsatser med stora facksalar, innehållande litteratur för såväl utlåning som studiearbete på stället. Biblioteket framstod som en exponent för idén om ett enhetsbibliotek, som skulle ha att bjuda låntagarna material för avancerade studier likaväl som för rekreation och förströelse. För att biblioteket skulle kunna fylla sin uppgift bragte H upp litteraturbeståndet på en nivå, som gav Sthlms stadsbibliotek en rangplats bland Europas folkbibliotek.