Indebetou, släkt

Indebetou, släkt, härstammande från Govert I (1612—63), som var född i Dordrecht i Holland o flyttade därifrån till Norrköping 1639. Han var borgare där 1640—50 o grundade 1643 ett stärkelsebruk, som därefter flyttades till Djurgården i Sthlm o senast 1661 till Skogsö vid Baggensstäket (nu i Saltsjöbaden, Sth). Det innehades efter honom av sonen Johan in De Betou (d 1703) o därefter av en svärson till denne. Johan in De Betou var farbror till handlanden Carl in de Betou (1696—1778) i Björneborg, som var rdgm 1734. Dennes bror Johan in De Betou (1703—89) var en inflytelserik grosshandlare i Sthlm men blev först 1758 rådman. Han var mycket verksam för Börshusets tillkomst och var rdgm 1760—62 (hatt). Han utnämndes 1782 av Gustav III egenmäktigt till politieborgmästare vid nära 80 års ålder. Han ägde det efter honom uppkallade I:ska huset vid Slottsbacken. Hans äldre halvbror Govert in De Betou (1682—1761) blev 1728 delägare i Nyköpings mässingsbruk, vars drift han länge ledde. Jämte sina medintressenter fick han 1729 privilegium på ett pappersbruk i Nyköping, som anlades de närmast följande åren. I början av 1740-talet deltog han även i anläggningen av ett pappersbruk vid Harg i Helgona, Söd, som han dock lämnade till sina medintressenter redan efter något år. Hans son grosshandlaren i Sthlm Johan Govert in de Betou (f 1710; levde 1783) måste 1746 undan sina borgenärer fly till Königsberg o lär senare ha bott i Lissabon, Amsterdam o Danzig. Han var far till stadsfiskalen i Gbg Johan Govert in de Bétou (1745—1818), vars sonson underlöjtnanten Johan Gowert In de Bétou (1810—54) i London grundade det första sv sjukgymnastikinstitutet i utlandet 1838 o bl a publicerade en skrift på engelska om den lingska gymnastiken. Syster till Gowert In de Betou var den i ungdomen på olika håll i Europa verksamma sångerskan Mathilda Constantia Charlotta in de Bétou (f 1818, ej 1820; d 1903). En syster till Gowert o Mathilda var gift med den kände danske konstnären Lorenz Frolich, o en annan var mor till August Strindbergs första hustru, Siri von Essen. Deras bror överstelöjtnant Carl Johan in de Betou (1811—1900) var far till Sophie Elisabeth in de Betou (1856—1930), med vilken Siri von Essens föregående make, friherre Carl Wrangel, gifte om sig. Hon förekommer i Strindbergs böcker En dåres försvarstal o Han o hon. Ytterligare en bror var sjökapten Johan Axel Pontus Thompson (1825—82) i New York, stamfar för en ännu fortlevande talrik nordamerikansk gren av släkten.

En yngre bror till grosshandlaren Johan Govert in de Betou, Carl Gustaf I (1726— 91), blev 1747 faderns kompanjon o köpte 1754 dennes tredjedel i mässings- o pappersbruken i Nyköping, som han sålde 1790. Han förvärvade en betydande förmögenhet genom järn- o spannmålshandel på preussiska hamnar, var aktieägare i Västindiska kompaniet o köpte 1777 Forssa järnbruk o säteriet Beckershov i Östra Vingåker, Söd. Hans hustru Elisabeth Schlytern (1733—1808) är huvudpersonen i Jenny Engelkes (bd 13) bok Fru patronessan (1907), där hennes dagbok utnyttjats. Deras son Carl Georg I (1765—1850), som sålde Beckershov 1814 o senare en tid ägde järnbruket Ekeby i Fellingsbro, Ör, var farfar till fil dr Robert Frans Wilhelm In de Betou (1845— 1904). Robert In de Betou, vilken efter verksamhet som tidningsman var kemist vid flera fabriker, skrev flera smärre arbeten i agrikulturkemi. Hans stavning av släktnamnet fortlever genom hans dotterson, redaktören för tidskriften Vägnytt Bertil In de Betou (f 1917).

Carl Georg I:s bror Daniel I (1772—1818), som ärvde Forssa, var far till Govert Adolf I (1807—91). Govert I var i engelsk örlogstjänst 1832—34 o i preussisk 1853—54 samt blev sv kommendör 1866. Han har efterlämnat det med egenhändiga teckningar o akvareller illustrerade ms:et Resa till Levanten med ångkorvetten "Danzig" år 1853 (utg 1952 av hans dotterson kommendörkapten Govert von Fieandt) samt i Örlogsmannasällskapets i Karlskrona handskriftssaml förvarade hist ant:ar om Karlskrona o dess örlogsvarv. Hans bror klädesfabrikören, sedermera bankkamrern Samuel Otto I (1812—1905) i Nyköping var far till Harald Otto I (1846—1902). Harald I var invalid genom barnförlamning. Han blev fil dr på en avhandling i latin 1875 o publicerade bl a de på grundliga forskningar vilande arbetena Nyköpings minnen, 1—3 (1874), Södermanlands minnen, 1 (1877), o Ant:ar om sv almanackan i forna o närvarande tider (1890) samt Valda berättelser i sv öfversättning, 1—34 (1880—94). Ett otryckt ms av honom om Oppunda hd i Södermanland finns i VHAA:s arkiv. Bror till honom var apotekaren Johan Conrad I (1845—90) i Avesta, som skrev bl a Flora Dalekarlica (1879).

Govert o Otto I:s äldre bröder Carl Gustaf I (I 1) o Johan Daniel I (1804—80) drev den ärvda bruksrörelsen vid Forssa, som de utökade med ett pappersbruk. Den fortsattes av deras söner till 1900, då ab Carl & Daniel I bildades, från 1912 kallat ab Forssa bruk. Daniel I var far till föreståndarinnan för småskollärarinneseminariet i Härnösand Johanna Elisabet Ottilia I (1841 —1909). Brorson till Ottilia I var sjökaptenen Erik Abraham I (1870—1951). Erik I blev direktör i Sveriges redareförening vid dess bildande 1906 o i speditionsfirman ab Olson & Wright 1914 samt var 1929—34 dir i Sthlms stenkolsimportörers förening. 1912—14 var han rdgm i AK. Kusin till honom var Ernst Axel August I (1877—1946). Axel I grundade 1907 tillsammans med A Wadström klädesfabriksfirman Wadström & I i Norrköping, vars disponent han var från 1941. Dotter till I 1 var Hedvig Sofia Amalia I (1844—1933). Hedvig I skrev ungdomsböcker o var verksam som översättare. Hennes bror direktören i Södermanlands enskilda bank Johan Govert I (1829—1900), som blev vice ordf i Söd:s landsting o hushållningssällskap 1888, var far till direktör Carl Daniel Govert I (I 2).

Arkivuppgifter

Omfattande arkiv från Forssa-grenen av släkten I på Mörkhulta i Ö Vingåker, Söd (stora delar tr av Höjer o Thermaenius, i nedan a a; några brev till Daniel I d ä 1810 ang Karl Augusts död o Fersenska mordet i H E Charlottas dagbok, 8, 1939, s 813--18). Några hs därur donerade till UUB.