Fineman, släkt

Ursprungligen fransk släkt, som inkom till Sverige under 1600-talets förra del. Den förste påvisbare i Sverige bosatte släktmedlemmen är François Fineman (begr 7 kan 1665), som var i Louis De Geers tjänst i varje fall redan 1636. Han var från 1640-talet De Geers förtoendeman i Norrköping. I ett De Geers brev mars 1636 omtalas, att François F skulle resa till Holland för att hämta sina systrar och bröder. De anges (i uppteckningar hos familjen) ha varit barn av Godefroy de F från Sédan. Systrarana var a) Charlotte F, som kom att förestå De Geers hushåll i Sthlm till 1646, då hon gifte sig med Abraham Bex, också en av De Geers bokhållare; b) Marie F, som efterträdde Charlotte i henne befattning hos De Geer; c) Catherine F, g m Jean Quintin, bruksförvaltare på Finspång, på 1640-talet arrendator av Godegård; d) Elisabeth F, g 1636 m förvaltaren vid Leufsta bruk Louis de Geer de Brialmont; e) Susanne F, g m hplländaren Pierre Lambinon, som 1631–33 var bokhållare på Finspång.

Av bröderna var Louis F den äldste. Han var först inspektor vid Lerbäcks bruk (Ör) och arrenderade detta från 1647. F iståndsatte Esperuds kronomasugn, anlade Långstorps hammare (färdig 1646) och grundade bruksegendomen Skyllberg (se Waldén). Hans affärer försämrades emellertid och från 1649 är det tyst om honom; när han många år senare (1687) nämns, är det som gäldenär. Från Norrköping meddelades, att han överflyttat till Kurland och sades ha blivit hovråd där.

Den fortlevande släkten F härstammar från brodern François F. Denne synes ha dött i Norrköping och gifte sig andra gången med Kristina von Brobergen, dotter av handlanden där Henrik von Brobergen (Örnberg). I detta gifte hade Fr F bl a två döttrar, gifta von Schantz, och sonen Gottfrid F (dp 7 jan 1654 i Norrköping, d. 26 april 1699 i Visby), stadssyndicus i Visby 1683 (Hallgren), g m en gotländsk prästdotter Sofia Endislöf. Deras son Johannes F (f 1689, d. 1758 i Follingbo, Gotl) var löjtnant vid stånddragonerna på Gotland 1713–22 och blev 1722 ord lantmätare på Gotland. J F var gift först med prästdottern Magdalena Catharina Bachera, andra gången med Justina Margareta Friedenreich, dotter av en nyadlad generalauditör och lagman, som fick landshövdings avsked. I första giftet var tio barn, bl a sonen Jöran Johan F (1719–76) ämnessven i Vetenskapsakademien 1750, slutligen lantmätare i Älvsborgs län, och Didrik Wilhelm F (1737–1808), lantmäteridirektör i Finland. Lantmätare J J F:s son andre lantmätaren Johan Adam F (1756–1812) var fader till pedagogen och läroboksförfattaren Carl Olof F (F 1), som dog ogift.

Johannes F hade i sitt andra gifte sex barn därav bl a sönerna bruksdirektören Melchior F (1743–1812), bosatt i Västergötland, Carl Ludvig F (1745—1800), överdirektör i tullverket och Clas F (1748–99), sidenbandvävarmästare.

Släkten fortsatte med överdirektören C L F:s gren. Två av sönerna bildade släktgrenar, nämligen överinspektören vid tullverket Abraham F (1780—1838) och hattmakaren i Nystad, Finland, Jacob F (1787–1818).

Abraham F var fader till provinsialläkaren i Hudiksvall, med dr och kir mag Carl Ludvig F (1826–81), g m en dotter till svensk-norske v konsuln i Åbo Gustaf Wilhelm Säve. Av deras barn märkes meteorologen och industrimannen fil dr Carl Gottfrid F (F 2), chefen för Gotlands inf:reg, översten Ludvig Wilhelm F (1860–1938, ogift) samt läkaren med dr Gösta F (1866–1947).