Johan H A Flodmark

Flodmark, Johan Hugo Andreas, f 9 sept 1837 i Sthlm (Nik), d 30 mars 1927 där (Hedv El). Föräldrar: konditorn Johan Erik F o Johanna Margareta Rickman. Elev i bl a C O Finemans lancasterskola i Sthlm, i bokhandel 1853–60, studentex i Uppsala 1863, inskr vid Uppsala univ 29 jan s å, kameralex s å, eo kammarskrivare i kammarkoll 23 dec s å o i kommerskoll 8 jan 1864, tf kammarskrivare i kommerskoll: s kammarkontor 22 jan 1875–31 dec 1891, tillika tf kontorsskrivare i Sthlms drätselnämnds kammarkontor 6 okt 1875 o ord 29 dec 1880–1902, tillika kontrollanit Vid fondbörsauktionerna 11 okt 1887, amanuens i kommerskoll :s statist avd 2 jan 1892, avsked ur koll:s tjänst 31 dec 1894 med utgången av jan månad 1895, tf förest för Sthlms stads arkiv 24 nov 1896, avsked 9 febr 1915, sekr i sällskapet Litteraturvännerna (jfr s 204). RVO 1906, AssMA 1908. G 12 juni 1886 i Sthlm (Kungsh) m Ghristiana Cecilia (Cissi) Lovisa Hahn, f 1 dec 1853 i Örebro, d 30 maj 1925 i Sthlm (Hedv El), dtr till stationsinspektoren Otto Edward H o Kristina Falk.

Efter elementär skolutbildning sattes Johan F vid 16 års ålder i bokhandelslära. Hans håg stod dock främst till teatern och han ägnade sig med liv och lust åt de i dåtidens Sthlm ymnigt florerande sällskapsspektaklen.

Sedan F uppgivit sina planer på att bli skådespelare fortsatte han att studera, avlade 1863 i Uppsala studentexamen och s å kameralexamen och anställdes vid kommerskollegium, där han var verksam 1864–94. Som han också hade anställning vid Sthlms stads kammarkontor kom han att få sköta uppordnandet av stadens dittills i synnerligen bristfälligt skick befintliga arkivalier. Fastän han icke var utbildad arkiv- eller biblioteksman, utförde han denna uppgift på ett så förtjänstfullt sätt, att han 1896 förordnades till föreståndare för Sthlms stads arkiv, som 1897 öppnades för allmänheten. År 1900 blev han även föreståndare för det s å upprättade Sthlms stads bibliotek, ett fackvetenskapligt bibliotek för huvudstadens historia och topografi. Denna dubbelbefattning lämnade han först 1915 vid 78 års ålder.

F:s intresse för den sceniska konsten resulterade icke i en aktiv gärning som skådespelare utan i forsknings- och författarverksamhet. Han är en av våra första teaterhistoriska författare. Hans på omfattande arkivstudier grundade forskningar i Sthlms 16-och 1700-talsteatrars, de båda Bollhusens och »Lejonkulans», historia är ännu använda verk av stort vetenskapligt värde. Hans undersökningar om de stenborgska scenerna och biografiska studier om bl a Elisabet Olin, Carl Stenborg, Christoffer Karsten och Carl Envallsson, förgrundsfigurer inom den gustavianska teatern, har tillfört forskningen många viktiga uppgifter ur primärmaterialet. Även hans första vetenskapliga verk, »Bellmansmelodiernas ursprung» (1882), blev av banbrytande betydelse för den musikhistoriska forskningen i vårt land. F:s bearbetningar av franska och tyska komedier var däremot av efemär betydelse.

En stor del av det material han samlat ur Sthlms stads och andra arkiv publicerades i Sveriges teaterhistoriska samfunds årsskrifter (1912–14), S:t Eriks årsbok och Samlaren. I minnesböckernas självbiografiska notiser och finstämda stockholmska sedeskildringar har F på ett anspråkslöst och roande sätt skildrat det småborgerliga Sthlm vid 1800-talets mitt.