Frithiof August Cronhamn

2. Frithiof August Cronhamn, den föregåendes son, f. 26 juni 1856 i Stockholm, d. 28 apr. 1897 därstädes. Åtnjöt undervisning i mamsell Fahlmans skola; elev i lektor A. V. Staaffs skola 1864 och vid Nya elementarskolan i Stockholm 31 aug. 1865; elev vid Musikaliska akademiens konservatorium vt. 1869—ht. 1874; avlade mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan 17 maj 1877. Medarbetare i Dagens nyheter 1877—80; e. o. kammarskrivare i generaltullstyrelsens kammar- och revisionskontor 1 juni 1877 och tjänstgjorde vid lokalförvaltningen i Stockholm 1877—80; tf. bibliotekarie vid Musikaliska akademien 1877—78; e. o. kanslist i postverket 4 nov. 1878; lämnade regelbundna bidrag till landsortstidningar från 1879; medarbetare (musikkritiker) i tidningen Nya dagligt allehanda 1880—aug. 1888; anställd som bibliotekarie vid Musikaliska akademien från 29 nov. 1883; medarbetare i Post- och inrikes tidningar, i Söndags-Nisse, i Ur dagens krönika (pseud. Don Caesar och Fader Mowitz), i Svensk folktidning, i Svenska dagbladet och i Stockholmstidningen; sekreterare vid K. operan 1 juli 1888—30 aug. 1892; hovkamrerare 31 okt. 1892; utgav veckotidskriften »Hvad nytt från Stockholm?» från 27 maj 1893 (utgivningsbevis 11 juli 1893); biträdde Portugals sändebud vicomte A. de Soto Major vid avgivande av rapporter rörande svenska förhållanden. Kanslist vid KMO 1888; innehade medaljen Litteris et artibus samt utländska ordnar. — Ogift.

C. var tidigt utvecklad. Han lärde läsa vid fyra års ålder och sjöng vid sex års ålder i kören vid Musikaliska akademien. Efter avlagd mogenhetsexamen avbröt han emellertid sina studier och ägnade sig, frånsett kortare gästroller i tullförvaltningen och posten, helt åt pressen. Som tidningsman började han under Rudolf Wall i Dagens nyheter 1877 men övergick 1880 till Nya dagligt allehanda, som han lämnade i okt. 1888. Därjämte startade han 1879 veckorapporter, kallade »Hvad nytt från Stockholm?» som han under signaturen »—h—» distribuerade till flera svenska och finska tidningar för att av dem användas. Då avsättningen tydligen gick bra, förvandlade han i slutet av maj 1893 sina korrespondenser till en illustrerad veckotidning, vilken han redigerade till sin död. Som varm musikvän lämnade han i sin tidning stort utrymme» åt tonkonst och opera. — Sin plats som bibliotekarie i Musikaliska akademien erhöll C. på konung Oskars direkta önskan. Birger Schöldström yttrar i sin nekrolog (1 maj 1897 i »Hvad nytt från Stockholm?») om bibliotekarietjänsten: »Denna hade dittills betraktats som en blott och bar sinekur, och de rika skatterna befunno sig i fullständigt virrvarr. C. tog med iver itu med bibliotekets ordnande och hade efter ett par års tid fått det i ett, såvitt den missgynnade lokalen så tillät, mönstergillt skick.» På uppdrag av konungen själv ordnade och katalogiserade han även H. M: t konungens egen stora samling musikalier. 1888 utgav han musikkalendern »Dur och moll». Hans viktigaste skrift blev: »Högtidstal i Kongl. Musikaliska akademien under ett nioårigt presidium af Oscar Fredrik» (1885; även tysk uppl.), omfattande de tal konung Oskar II hållit vid akademiens stora högtider under sin tid som preses. Av C. försågs boken med mycket värdefulla kommentarer, däribland en utförlig biografi av hovkapellmästaren J. H. Roman, vilken biografi även utkom i särtryck. En mindre skrift var »Prinsessan Eugénie, några minnesblad» (1889), där bl. a. prinsessans musikaliska tonsättarverksamhet behandlas.