E E Sigrid C Blomberg

Blomberg, Emma Emilia Sigrid Charlotte, f. 17 okt. 1863 i Fliseryd. Föräldrar: lantbrukaren Alfred Blomberg och Charlotte Lundqvist. Genomgick Nisbethska flickskolan i Kalmar; elev vid tekniska skolan i Stockholm hösten 1888 och vid konstakademien 31 aug. 1889−31 maj 1898; idkade tillika studier i Tyskland, huvudsakligen i Dresden under sammanlagt tre års tid; erhöll K. medaljen 1898; har under åren 1900−12 företagit flera studieresor till Italien.

Uppvuxen på fädernegården Skärshult i Småland, där husfaderns samlarnit hopbragt en mängd vackra gamla bohagsting, fick S. B. tidigt sitt sinne för linjer och proportioner uppövat. Det var för att utbilda sig i träsnideri, han började studera vid tekniska skolan, men rektorn, B. V. Adler, upptäckte snart hennes anlag, och hans uppmuntran bestämde henne för att övergå till skulpturen. En altargrupp för Oskarshamns kyrka, utförd 1898, var S. B:s första större skulpturverk. Den i ordets egentliga mening religiösa livskänsla, som besjälar denna grupp, har fått ett än starkare och mer samlat uttryck i »Bebådelsen», mästerverket som gjort hennes namn känt över hela landet, och som alltjämt utgår i talrika reproduktioner. »Bebådelsen» skapades 1899 och höggs i marmor på beställning av nationalmuseum 1901. Då S. B. för att utföra denna marmorhuggning första gången kom till Florens, blev ungrenässansens skulptur för henne den starkaste upplevelsen. Något befryndat i känsla och sätt att se drog henne till denna på det väsentliga inriktade konst; och ehuru hon aldrig sökt efterlikna dess formspråk, har den helt visst verkat befruktande på hennes fantasi. Bland S. B:s senare arbeten märkas statyn »Den lilla sjöjungfrun» (1902; hos generaldirektör F. Pegelow); de i brons gjutna figurerna till det av professor Hans Hedlund byggda Röhsska gravmonumentet å Nya kyrkogården i Göteborg (1903−05), där särskilt gruppen »Sorg» är av gripande verkan; dopfunten i marmor i Gustav Vasa-kyrkan i Stockholm (1906); Viktor Rydbergs marmorsarkofag i hans gravkapell å Nya kyrkogården i Göteborg (1908); »Bönen», marmorstaty i Edelweissförbundets kapell i Stockholm (1911); statyetten »Madonna del fuoco» (1912; i trä hos överståthållaren K. Hederstierna). Dessutom har S. B. utfört ett stort antal reliefer och porträttbyster, bland dem P. J. Delands och O. U. Torsslows i marmor i Dramatiska teaterns foajé. Alla dessa verk tillhöra ett decennium av rik produktion, sedermera hämmad genom försvagad syn. — S. B. har åt sig skapat ett vackert konstnärshem i den ursprungligen för målarinnan Eva Bonnier inredda ateljé, som hon sedan något mer än två årtionden disponerar uppe under taket i Bonnierska huset vid Mästersamuelsgatan.