Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta o Ängsö), f 1517 i (Enköpings-)Näs, Uppland, d 20 april 1605 i Börringe, Skåne. Föräldrar: Fader Nilsson (Sparre av Hjulsta o Ängsö) o Botil Knutsdtr (Tre rosor).

G 1) 26 maj 1532 m Peder Nilsson (Grip; bd 17, s 302) i Sorunda, Södermanland, f 1507 och drunknad i Mälaren 26 sept 1533, son till riksrådet, riddaren o lagmannen i Östergötland Nils Bosson (bd 17) o Anna Arvidsdtr (Trolle); 2) 1534 eller senast 11 jan 1535 m danska riksrådet, riddaren och hövitsmannen på Varberg Trudt Ulfstand på Torup i Bara, Skåne, f trol 1487, d 16 nov 1545, son till Gregers Jepsson (Ulfstand) o Elseff Billesdtr (RepD) samt änkling sedan 1531 eller 1532 efter Ide Lagesdtr (Broek); 3) 1546 eller 1547 m Trudt Ulfstands föregående hustrus halvsysters son danske riddaren o riksrådet Lage Brahe till Krageholm i Sövestad, Skåne, d 5 mars 1567, son till danska riksrådet Axel Brahe o Anne Lagesdtr (Broek).

Efter att genom sin förste make Peder Nilssons (Grip) drunkning ha blivit änka redan vid 16 års ålder blev G inom kort omgift med det danska riksrådet Trudt Ulfstand, vilken kommit till Sthlm som ett av tre danska sändebud. Hon hamnade därigenom i Grevefejdens oro, då denne var hövitsman på Varberg och efter en kupp måste fly därifrån. G och Trudt Ulfstands barn i föregående äktenskap var kvar på Varberg och under 14 månader fångar hos hans motståndare. Under denna tid födde hon, ännu blott 18 år gammal, sitt enda barn, sonen Niels Ulfstand. Denne dog redan 1548 på hemväg från en resa med sin styvfar Lage Brahe och den danska drottningen till prinsessan Annas bröllop med sedermera kurfursten August I av Sachsen. Vid hans begravning framtvang två av Niels Ulfstands halvbröder öppnande av hans likkista, då de beskyllde Lage Brahe för att ha vållat sin styvsons död, men det klarlades att Niels dött av pest.

Enligt en uppgift av okänd proveniens (Möller, s 200 f) skall G ha sagt, att hon hellre ville vara i helvetet med herr Lage än i himlen med herr Trudt.

Mest känd är G som godsägare i samtliga de tre nordiska länderna. Framför allt hade hon efter sin mor ärvt omkr 600 gårdar i Norge och på Shetlandsöarna, vilket innehav hennes båda senare makar måste bevaka och försvara mot anspråk från andra pretendenter. Genom transaktioner under åren 1574–99 avstod G de norska godsen till den danska kronan mot vederlag i sina senare makars provins Skåne. Efter att ha blivit mer än 80 år testamenterade hon sin övriga egendom till den danske kungen 1601. Häremot protesterade emellertid Karl IX, och hennes sv gods, som redan under nordiska sjuårskriget varit konfiskerade (Konung Erik XIV:s nämnds dombok), förklarades 1607 vara förbrutna till den sv kronan. 1613 återlämnades de till G:s avlägsna sv släktingar, av vilka den ingifte Axel Oxenstierna vid skifte 1615 kom i besittning av hennes födelsegods Hjulsta.