Tillbaka

Olof P Norlander

Start

Olof P Norlander

Anestesiolog, Fysiolog, Läkare

2 Norlander, Olof Porat, sonson till N 1, f 23 jan 1925 i Sthlm, Skeppsh, d 24 febr 1988 i Täby, Sth. Föräldrar: kommendörkaptenen Axel Porat N o Kerstin Hildegard Ahlberg. Studentex vid Bromma h a l 25 maj 43, inskr vid Kl 24 jan 44, amanuens o assistent vid fysiolog instit mars 46juni 51, MK 17 maj 46, ML 12 dec 50, allt vid Kl, marinläk:stipendiat 50, vik o ord underläk vid kir kliniken vid KS 8 juni 51juni 52, ord o förste underläk vid anestesiavd där juli 5215 febr 57, disp vid Kl 27 april 55, MD där 27 maj 55, marinläk av 1 gr 55-63, forskn:läk i USA 29 mars31 dec 56, doc i anestesiologi vid Kl 5774, överläk o chef för thoraxklinikernas anestesiavd vid KS 1 okt 5774, ordf i Sv anestesiologisk fören 6465 o 8386, vetensk råd i försvarets sjukvårdsstyr 65, blockchef för Akutblocket vid KS maj 70-dec 71, bitr blockchef för Kirurgblocket där jan 72, ledare för ett flertal projekt vid sjukvårdens o socialvårdens planerings- o rationaliseringsinst (Spri), bl a 7172, huvudred för Acta Anaesthesiologica Scandinavica 7285, sakk i med datafrågor åt industridep o åt styr för tekn utveckl (STU) från 73, prof i anestesiologi vid Kl o överläk o chef för centrala anestesiavd vid KS från 10 maj 74, led av styr för World Federation of Societies of Intensive Care and Critical Care Medicine från 81, av the Executive Committee där från 84, medl av STU:s tekn forskn:råd från 84.

G 14 april 1951 i Sthlm, Ad Fredr, m sjuksköterskan Inga Birgit Falck, f 9 nov 1926 i Östersund, dtr till köpmannen Johan Alfred F o Sigrid Kristina Ohlsson.

Olof N:s uppväxt präglades av den starka sammanhållningen i familjen. Han var yngste son och ärvde ett stort tekniskt intresse av fadern. N avsåg också först att bli civilingenjör men ändrade sig och inskrevs efter studentexamen vid Kl. Studierna finansierade han först med arbete som brevbärare och efter kursen i fysiologi med arbete som amanuens och assistent vid den fysiologiska institutionen under prof Ulf v Euler, och där väcktes hans intresse för cirkulations-och respirationsfysiologiska problem. Detta parat med hans tekniska håg gjorde valet av specialistutbildning efter läkarexamen naturligt. Efter ett års tjänstgöring på kirurgiska kliniken sökte han sig 1952 till den framväxande specialiteten anestesiologi, som under ledning av prof Torsten Gordh etablerats vid KS ett 10-tal år tidigare.

Genom sin långa tjänstgöring vid fysiologiska institutionen och sina första vetenskapliga arbeten över adrenalin och noradrenalin, som upptäckts av v Euler, kom N att tillsammans med medarbetare från det klinisk-fysiologiska laboratoriet tidigt bearbeta blodcirkulationsproblem i samband med operation.

I en serie uppsatser, som tillsammans utgjorde N:s doktorsavhandling, undersöktes med hjärtkateterisering hjärtats blod-minutvolym, blodgaser och artärtryck såväl i lilla som stora kretsloppet på patienter som undergick större bukoperationer. I ytterligare studier bestämdes blodets innehåll av hämoglobin (blodfärgämne), och graden av operativ blödning uppskattad med denna metod jämfördes med den genom vägning funna blodförlusten. Vidare gjordes en klinisk värdering av det tämligen nya blodersättningsmedlet dextran. I några senare arbeten påvisade N tillsammans med H Linderholm och Gordh den vanliga förekomsten av minskad syresättning av blodet till följd av små, ej röntgenologiskt iakttagbara lungkomplikationer under de första dygnen efter operation. Dessa arbeten rörande klinisk-fysiologisk metodik jämte en nio månaders vistelse i USA 1956 gav N en gedigen kompetens att bearbeta de problem han ställdes inför som självständig anestesiöver-läkare vid de 1957 öppnade thoraxklinikerna vid KS.

N blev en mycket aktiv medlem av det läkarlag som under prof Clarence Crafoords ledning började utföra öppna hjärt-operationer med hjälp av hjärt-lungmaskin. Den krävande vården av dessa patienter under och efter operation blev N:s huvudsakliga forskningsområde och avsatte spår i en stor vetenskaplig verksamhet. Tillsammans med C-G Engström, den första väl genomtänkta volymstyrda respiratorns konstruktör, och P Herzog, dess tillverkare, utgav han en serie publikationer om respiratorns användning i postoperativ vård. Genom sina tekniska och fysiologiska kunskaper kom N och hans medarbetare att utföra ett banbrytande arbete. Ett praktiskt ventila-tionsnomogram och många nya tekniska konstruktioner, bl a för mätning av syrgas-upptagning i närvaro av narkosgaser, för mätning av andningsmekaniska variabler och för anfuktning av inandningsgaser och sterilisering av respiratorer, blev resultatet av ett intensivt arbete, som 1968 sammanfattades i ett standardverk om användning av respirator i samband med narkos och kirurgiska ingrepp. N utsågs också till redaktör för en volym i serien International Anesthesiology Clinics, utgiven i Boston, USA (1972). I denna volym svarade N själv för kapitlet Peroperative and postoperative care and monitoring of patients undergoing cardiac surgery. Där sammanfattade han sina erfarenheter av det datainformationssystem för elektronisk patientövervakning han jämte medarbetare konstruerat och infört.

När professuren i anestesiologi vid Kl blev ledig efter Gordh sökte och fick N denna befattning. Han överflyttade därmed sin verksamhet till sjukhusets allmänna anestesiavdelning. N blev där en stimulerande forskningsledare, och hans lärarverksamhet avsatte ett stort antal doktorsarbeten. Han kom även att betyda mycket för anestesiolo-gins ställning och arbetsvillkor i Sverige.

I två omgångar var N ordförande i Svensk anestesiologisk förening och under många år dess förgrundsgestalt. Frågor av betydelse för landets beredskap på akutmedicinens område handlade han med stor kompetens som vetenskapligt råd i försvarets sjukvårdsstyrelse och han bearbetade många utbildningsfrågor och kliniska problem för socialstyrelsens räkning. Han hade även breda och fruktbärande kontakter med medicinskteknisk industri.

N blev, även internationellt, en föregångsman inom sin medicinska specialitet, anestesiologi med intensiwård. Han gjorde där stora insatser bl a genom sina grundläggande arbeten rörande applicerandet av respiratorbehandling inom olika områden. I det nordiska samarbetet var hans främsta insats att som huvudredaktör arbeta för den ansedda Acta anaesthesiologica Scandinavica. N var medlem i flera internationella fackorganisationer och aktiv deltagare i kongresser. Han var vid sin död medlem i anestesivärldsfederationens styrelse. N:s kunskaper i engelska, tyska, franska och spanska gjorde honom till en ofta anlitad föreläsare och diskussionsledare. Han togs i anspråk av World Health Organization (WHO) som lärare 1971 vid ett nystartat träningscenter i Caracas, Venezuela. N hade god kännedom om latinamerikanska förhållanden, grundlagd genom föreläsnings- och operationsresor tillsammans med Crafoord till Argentina, Brasilien, Chile och Uruguay (1958 och 1965). Han gav bl a också kurser i intensiwård och respiratorbehandling i Venezuela och Peru (1972).

N hade inom sina olika verksamhetsgrenar hjälp av en stor skara medarbetare. Hans optimistiska och ljusa livssyn, hans omtänksamhet och hjälpsamhet och hans egna arbetsinsatser gjorde honom till en omtyckt ledare. Även när sjukdom drabbat honom sökte han fullfölja sina arbetsuppgifter inom och utom Sverige. N var naturälskare och tillbringade alltid några sommarveckor i huset i Ljugarn på Gotland. Enligt hustrun trivdes han bäst när han fick vandra på orkidéängar, plocka svamp med hundarna, studera fåglar och fiska.

Martin H:son Holmdahl


Svenskt biografiskt lexikon