Norlin, släkt

Norlin, släkt härstammande från skattebonden Jon Persson (d 1717) i Skullersta, Nora, Vnl, vars söner antog släktnamnet. En av dem, kh i Västeråker och Dalby, Upps, Jonas N (1702–80), var farfar till Johan Gustaf N (1762–1831). Denne blev 1793 polismästare i Sthlm men ådrog sig G A Reuterholms missnöje och utnämndes därför redan s å till lagman i Ångermanland och Västerbottens lagsaga. Han förflyttades 1795 till Västernorrlands lagsaga, där han tjänstgjorde till 1827.

Brorsons son till Johan Gustaf N var Theodor Arnold Valentin N (1833–70), som blev fil mag 1860, docent 1861 och teol kand 1862, allt vid UU, samt 1864 teol adjunkt vid LU med Västra Kärrstorp och Glostorp, Malm, som prebendepastorat. Han var svärson till domprosten P Wieselgren. I sitt vetenskapliga författarskap behandlade Theodor N framför allt Sveriges kyrkohistoria under den lutherska ortodoxins tid efter Uppsala möte 1593. Hans gradualavhandling utgjordes av en biografi över Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius. N påbörjade ett större verk, Svenska kyrkans historia efter reformationen, men han hann blott utarbeta första bandet (1863–71) före sin förtidiga död i lungsot. Hans skildring här av kyrkohistorien 1592–1647 var ett vägröjningsarbete; perioden hade tidigare inte behandlats på grundval av ingående arkivforskningar. N författade också en del populärt hållna böcker i kyrkohistoriska ämnen.

Theodor N ingick i den lågkyrkligt orienterade uppsaliensiska kretsen kring Teologisk tidskrift och var från 1867 en av tidskriftens redaktörer. I den samtida kyrkopolitiska debatten deltog han bl a med ett uppmärksammat anonymt inlägg inför det första sv kyrkomötet: Hvad svenska kyrkan behöfver (Teol tidskrift 1868). Han ivrade där för djupgående reformer av kyrkan. En varm evangelisk religiositet genomsyrade såväl N:s liv som hans skriftliga produktion.

Sonsons sonsons son till Johan Gustaf N:s farbror var med dr Oskar Gunnar Rudolf N (1906–84), som innehade olika forskartjänster, bl a i försvarets forskningsanstalt. Hans forskning rörde bakteriologi och angränsande ämnen. Bror till honom var chefen för Norrbottens flygflottilj, överste Tord Adolf Rudolf N (1914–84).

Sonson till Tord och Gunnar N:s farfars farbror var bankdirektören i Sthlms enskilda bank Karl-Arvid N (1901 –89). Bror till honom är Per N (f 1905), tidigare VD i bl a Svensk interkontinental lufttrafik ab (SILA), Scandinavian airlines system (SAS) och ab Aerotransport (ABA).

Namnet N har använts av många personer som inte har något påvisbart samband med ovanstående släkt. En småländsk prästsläkt N härstammar från kyrkoherden i Skirö, Jönk, Benedictus N (1676–1752).

Direktör Knut Oscar N:s (se ovan) släktnamn härstammar från hans farfars far, rättaren Carl Andersson N (1786–1855) i Huggenäs, Göt.

I professor Evert N:s (1880–1957) släkt var hans far den förste som bar namnet, tydligen antaget efter födelseorten Norberg, Vm. Evert N blev 1912 fil lic vid StH och var 1920–45 chef för den kemisk-tekniska avdelningen vid statens provningsanstalt. Han fick 1937 professors namn. N har i talrika skrifter behandlat viktiga problem inom den tekniska kemin. Dotter till honom är balettkritikern Anna Greta Ståhle, f N (f 1913), änka efter professor Carl Ivar Ståhle (1913–80).