Numers, von (von Nummers, Nummens, Numens), släkt

von Numers (von Nummers; före adl Nummens eller Numens), släkt, vars namn sannolikt ursprungligen var ett patronymikon, bildat på det frisiska förnamnet Nummen eller Nomme (Lorenz v N:s brev 10 juni 1989). Dess äldste kände stamfader, köpmannen Laurenz Nummens (d 1638) i Lübeck, gifte sig 1602 och var far till köpmannen Peter Nummens (d tidigast 1669) i Lübeck och till rådmannen och myntmästaren i Narva Levin Numens (d 1672), av vars arkiv rester finns i Estniska historiska arkivet i Tartu (Ericson). Den senare var far (Koerber 1934 och 1939–41) till löjtnant Albert Numens (d 1716), som var bland dem som blev tillfångatagna, då den sv flottan på sjön Peipus 1704 erövrades av ryssarna; han dog i Kaluga i Ryssland efter tolvårig fångenskap. 1669 (Koerber) hade Levin Numens' son Peter döpts i Narva. Han torde vara identisk med den vid Rigas kapitulation 1710 av ryssarna tillfångatagne kaptenen Petter Levin v Nummers, som var gift med Dorothea Elisabeth Zoeckel (Rgk; Lewenhaupt). Detta efternamn uppges (Marks v Würtenberg) ha varit flicknamn för den ryske generallöjtnanten Gustav v N:s (1715–80) mor, varför Petter Levin v Nummers torde vara stamfar för den från Gustav v N härstammande baltiska släktgren som fortlever i Västtyskland och Chile.

Peter Nummens' och Levin Numens' bror Laurentz Numens (d 1671) flyttade till Narva 1637 (Livonica 11:68), blev senare borgmästare där och lånade liksom Levin Numens ut stora summor till sv kronan. Han adlades 1653 med namnet N och introducerades på riddarhuset 1654 såsom v N. Av hans söner deltog Gideon v N (1657–1708) i kriget mot danskarna 1675–79 och i de engelska och holländska flottornas operationer 1694. Han blev 1700 befordrad först till schoutbynacht och sedan till v amiral. v N förde 1701–03 befäl över en flottilj, som opererade i Finska vikens innersta del och på Ladoga.

En annan son var Carl v N (d 1701), som deltog i kriget i Flandern 1691, Karl XII:s landstigning på Själland och slaget vid Narva 1700, om vilket han efterlämnat en i avskrifter i F 205, UUB, och M 1373, RA, känd berättelse. Han befordrades 4 aug 1701 till överstelöjtnant men dog samma dag i Lübeck under resa till baden i Aachen. En av v N:s döttrar i hans första gifte blev i sitt äktenskap med superintendenten Magnus Aurivillius (bd 2) farmor till ärkebiskopen Carl Rosén v Rosenstein. I sitt andra äktenskap – med en dotter till landshövdingen Håkan Andersson Fägerstierna (bd 16) - var v N far till Carl v N (1699–1763), som var häradshövding i Östersysslet i Värmland 1730–56 och fick lagmans karaktär 1757. Han blev svärfar till Bengt Gustaf Geijer d y (bd 17) och far till Christopher v N (1743–1801). Denne blev 1777 eo krigsråd, 1779 ordinarie krigsråd, 1792 statssekreterare vid krigsexpeditionen och 1796 vid Gustav IV Adolfs maktövertagande G A Reuterholms efterträdare som president i kammarrevisionen (från 1799 kammarrätten). Hans bror Fredric Adolph v N (1745–92) sårades i striden vid Liikkala 1789 och deltog i det s k Viborgska gatloppet 1790 samt befordrades till överste i armén s å och till chef för Västerbottens regemente 1791 och för Bohusläns regemente 1792. Han var också verksam som tecknare och målare och blev HedLFrKA s å som han dog. Med en brorson till honom dog släkten 1836 ut på manssidan i Sverige. Carl v N d y och Aurivillius' änka nämns som närmaste arvingar i bouppteckningen efter sin farbror kaptenlöjtnanten Gustav v N:s (d 1701) dotter Leonetta Dorotea v Nummers (1688–1755), vilket torde bevisa oriktigheten i ättartavleuppgiften (tidigast hos Marks v Würtenberg), att Gustav v N skulle ha varit farfar till den förutnämnde ryske generallöjtnanten med samma namn.

Gustav, Gideon och Carl v N:s bror major Lorentz N (1644–76) var far till Lorentz v Nummers (1673–1736). Denne var i holländsk tjänst i Brabant från 1693 och i fransk tjänst i Spanien 1697–1701, deltog i Karl XII:s övergång av Duna 1701 samt var i holsteinsk tjänst från 1702 och i holländsk tjänst i Brabant 1706–11. 1712 blev han sårad och tillfångatagen, då han fungerade som budbärare från Mauritz Vellingk till Magnus Stenbock, och 1715–16 deltog han i försvaret av Wismar. 1717 blev v Nummers interimsöverste för Hälsinge regemente under sin kusin Gideon Focks fångenskap, och han deltog i C G Armfeldts (bd 2) norska fälttåg 1718–19 samt blev överste för Tavastehus läns infanteriregemente 1728 och för Kalmar regemente 1734. Hans son löjtnant Carl Mauritz v Nummers (1714–54) kom genom sitt äktenskap i besittning av bl a Hagalund och Otnäs i Esbo socken i Nyland, som ärvdes av hans ättlingar i ett par generationer. Sedan Finland 1809 blivit ryskt, immatrikulerades släkten v N 1818 på Finlands riddarhus. Carl Mauritz v Nummers' sonsons son sedermera titulära statsrådet Carl Johan Oscar v N:s (1814–81) första hustru var hans mödernesyssling författaren Hedvig Constance Fredrika v N, f Ehrenstam (bd 12, s 352).

Carl Johan Oscar v N:s farfars bror Gustaf v N (1752–1826), som var gift med en dotter till sin farbror översten för Österbottens regemente Fredrik Magnus v Nummers (1726–96), utmärkte sig i kriget i Finland 1788–90 och blev överste i armén 1792 och för Österbottens regemente 1794 samt generalmajor 1809 men tog 1810 avsked ur sv tjänst. Flera av hans ättlingar har blivit kända som författare, nämligen dels hans i Finland verksamme sonsons son stationsinspektoren Gustaf Adolf v N (1848–1913), dels dennes sondotter Berglit Hildegund (Gund) Margerith v N (1901–84), g m 1) finländske generalmajoren Aarne Snellman, 2) sv direktören Karl Ragnar Liljeblad (bd 23), dels hennes bror Lorenz v N (f 1913), 1946–59 verksam i Sthlm men senare i Frankrike.