Martin, släkt

Martin, släkt, enligt uppgift (Reuterstedt; Murray) av vallonskt ursprung (jfr Appelgren). Rådmannen Anton M (d 1712) i Gävle var gift med en dotter till kontraktsprosten Petrus Fontelius, som varit prof i matematik i Uppsala, innan han blev kh i Gävle. De var föräldrar till hovrättsrådet Roland M (f 1693, ej 1696; d 1763) i Abo, som blev far till naturforskaren Anton Rolandsson M (M 2).

Den sistnämndes farbror Petter M (f 1686 enl Burman, Sehlberg och Omberg men 1687 enl SLH; d 1727) blev med dr i Leiden 1710 och var en tid provinsialläkare i Södermanland. 1714 gifte han sig med en dotter till prof Olof Rudbeck d y, och 1719 blev han medicine adjunkt i Uppsala. Från 1721 vikarierade M for svärfadern. Om hans undervisning är känt, att han höll botaniska demonstrationer och föreläste om människokroppens anatomi och fysiologi, om sjukdomarnas prognos och diagnos samt i fysik och kemi, varjämte han anordnade anatomiska dissektioner. Anteckningar och uppsatser av M finns i UUB. Han var far till kh Pär Anton M (1724–65) i Östra Ryd, Sth, och till kämnären Carl Fredric M (1727–76) i Sthlm. Den senares sonson revisionssekreteraren Roland M (1793–1842) var far till Per Roland M (1838–1925), som ägde herrgården Odenstad i Gillberga, Värml, 1866–82 och var riksdagsman i AK 1870–72 men senare blev advokat i Sthlm. Roland M:s äldre bror hade en styvson, som antog sin styvfars släktnamn och var farfar till filmregissören och konsthandlaren Knut Alfred M (1899–1959).

Pär Anton och Carl Fredric M:s bror prof Roland M (M 1) var morfar till Paul Ferlin (bd 15) och far till Carl Roland M (1770-1836). Den sistnämnde deltog i sjöslagen vid Fredrikshamn och Svensksund 1790 och blev 1806 major i flottorna samt chef för hovjaktvarvet. Han var farfar till Carl Roland M (1843–1925). Carl M blev 1869 fil dr i matematik i Uppsala men avlade därefter teoretisk teologisk examen 1870 och praktisk teologisk examen 1871, prästvigdes s å samt blev komminister i Helga trefaldighets församling i Uppsala 1872 och kh i Össeby-Garn, Sth, 1878 (tilltr 1882). Han var predikant vid länscellfängelset i Uppsala 1872–1901, assistent vid teologiska fakulteten där 1882–1901 och föreståndare för Uppsala högre elementarläroverk för flickor 1885–1903. M blev teol dr 1897 samt var prof i pastoralteologi i Uppsala 1901–09. Han var en produktiv författare på det praktisk-teologiska området. M:s huvudarbete är den omfångsrika serien Efter typologisk metod, 1–5, som består av Sextio elementära predikningar öfver evangeliska liknelsetal (1900), Sextioen elementära predikningar öfver valda evangeliiperikoper (1901), Naturens sanning och nådens, didaktiska principelement till framkallande af kristlig lifsåskådning (1913), Katekeselement till framkallande av kristlig livsåskådning (1913) och Prediko-element till framkallande af kristlig lifsåskådning (1913). Bland M:s övriga skrifter kan nämnas Luthers lilla katekes etiskt belyst (1896), Det kristologiska problemet inför nutida vetenskap och inför tron (1917), Typologiska studier öfver stycken af Nya Testamentet (1918) och Kristlig troslära. En bok för sv hem (1919). Hans efterlämnade papper finns i UUB. Hans bror advokaten och riksdagsmannen Erik David Valdemar M (M 3) var far till konsthandlaren och inredningsarkitekten Karl Henrik M (1900–78) i Sthlm, och deras enda syster var gift med riksantikvarien Hans Hildebrand (bd 19).

Carl M:s och M 3:s farbror Nore Wilhelm M (1817–94) var kanslist i kammarrätten 1848–73, blev protokollsnotarie i Sthlms rådhusrätt och förmyndarekammare 1853 samt rådman 1863 och magistratssekreterare 1880. Nore M var sekreterare i drätselnämnden 1863–74, ordf i byggnadsnämnden 1875–80 och ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1881–85. Han var far till rådmannen, sedermera stadsnotarien i Sthlm, Hjalmar Abraham M (1860–1938) och dragomanen Dr phil Fredrik Robert M (M 4). Deras bror Carl Edvard Nore M (1859–1922) blev löjtnant 1886, var styresman för Åkers krutbruk i Åker, Söd, 1892–1905 och befordrades till kapten 1894. Det gamla omoderna krutbruket, som 1889 köpts av kronan, utvecklades under Nore M:s ledning till en modern industri, och han gjorde varje år utrikes resor för att besiktiga och mottaga leveranser och för att studera tekniska nyheter inom kruttillverkningen. 1894 tillkom största delen av den nya krutfabriken och 1904 bomullskrutfabriken. 1905–15 var M fälttygmästare och chef för militärbyrån vid arméförvaltningens artilleridepartement. Han befordrades till major 1905, överstelöjtnant 1908 och överste i armén 1913. Hans äldste bror, Hugo Wilhelm M (1849–99), blev juris utriusque dr på avhandlingen Om ackord i konkurs enligt sv rätt (1880) och var docent i sv allmän lagfarenhet och romersk rätt i Uppsala 1880–82. Hugo M var tf byråchef i generaltullstyrelsen 1882–87 och sekreterare där 1884–88, expeditionschef i civildepartementet 1887–95 och kansliråd där 1888–95. Därjämte var han ledamot av styrelsen för sin fars systerson Gustaf de Lavals (bd 11) företag ab Separator och ab de Lavals ångturbin från 1887 resp 1893, vilket gjorde honom till miljonär, men styrelseuppdragen ansågs försena hans behandling av ärendena i civildepartementet, varför han 1895 erhöll det mindre arbetskrävande ämbetet som lantmäteridirektör med generaldirektörs n h o v. Son till honom var ryttmästare Frank Hugo M (M 5), som var far till ångteknikern direktör Hugo Frank Samuel M (1910–77) och till teaterdekoratören och grafikern Tyr M (f 1915). M 5:s brorson fastighetsintendenten Jan Herbert M (f 1912) är gift med textilkonstnärinnan, prof Edna M, f Johansson (f 1908).

M 5:s farfars farbror Pehr M (1760–1827) deltog i kriget i Finland 1788–90, befordrades till major 1800 och blev sjukhusintendent vid armén i Pommern 1805, överstelöjtnant 1809 och kommendant på Vaxholms fästning 1821. I äktenskap med en syssling på den rudbeckska sidan, som var dotterdotter till Carl von Linné, var han far till med doktorerna Carl Roland M (1787–1863) och Paul August M (1805–48), provinsialläkare i Nyköping resp Enköping. Paul M:s son tandläkaren Roland M (1841–94) var föreståndare för Sthlms stads poliklinik for tandsjukdomar 1872–94, sekreterare i Tandläkaresällskapet i Sthlm 1875–85 och ordf i Sv tandläkaresällskapet 1886–87. Han skrev bl a Sveriges tandläkarehistoria (1881), Kortfattad tandläkemedelslära (1887), som var den första i sitt slag i vårt land, Om artificiela (konstgjorda) tänder samt några ord om de s k tandteknici (1890), Matrikel jemte biogr uppgifter öfver Sveriges tandläkare från äldre till nuvarande tid (1890) och Vägledning vid receptskrifning (1891) samt utgav Skandinavisk tidskrift för tandläkare 1887–89 och Tidskrift för tandläkare 1894. Bröder till honom var skriftställaren och djurmålaren Fahle M (1843–88) i Sthlm och förste bataljonsläkaren Nore M (1846–87) på Karlsborg. Deras farbror kapten Per Reinhold M (1788-1849) var far till fattigläkaren och förste bataljonsläkaren med dr Johan Edvard M (1822-94) i Sthlm. En annan farbror, häradsskrivaren Anton Gustaf M (1794–1857), var far till förste stadsläkaren Otto August M (1827–95) i Södertälje, som valdes till riksdagsman i AK 1893 men insjuknade och avsade sig detta uppdrag. Bror till honom var borgmästaren i samma stad Anton Fredrik M (1838–95), som var riksdagsman i AK 1887–90. Ytterligare en farbror var löjtnanten och vice kommissionslantmätaren Thure Knut M (1802–53), som var far till Thure Bernhard August M (1840–1919). Bernhard M var jägmästare och skogsförvaltare vid Strömsbergs bruk i Tolfta och Örbyhus i Vendel, båda Upps, 1864–90, riksdagsman i AK 1879–81, disponent för Hudiksvalls trävaruab 1890–93 och VD för Korsnäs sågverksab 1894–1908. Son till honom var målaren, tecknaren och grafikern Seth Roland M (1886–1925), som var svärfar till flygaren Carl Gustaf von Rosen.

En av Seth M:s systrar var i äktenskap med överingenjören Emil Löf mor till direktören tekn dr Rutger M-Löf (f 1913), som är far till v VD i Billerud ab Roland M-Löf (f 1941) och VD i Sunds defibrator ab Sverker M-Löf (f 1943). De sistnämndas farbror programsekreteraren i Radiotjänst Sverker Emil Bernhard M-Löf (1910–44) var far till överingenjör Johan M-Löf (f 1937), docenten i matematisk statistik vid StU tekn dr Anders M-Löf (f 1940) och Naturvetenskapliga forskningsrådets prof i logik Per M-Löf (f 1942).

Utan samband med ovanstående släkt var åbon Sven Bengtssons i Skånestorp, Västra Sönnarslöv, Krist, son grosshandlare Martin (kallade sig Sven) Svensson M (1857–1930) i Sthlm. Dennes son Sven Harald M (1887–1944) skrev bl a Tjugofem år i luften. Den moderna flygningens första kvartsekel (1933) och Modellplansflygning (1934), som var den första sv läroboken på detta område. Hans efterlämnade klipp- och bildarkiv finns i Tekniska museet i Sthlm. Son till Harald M är författaren Bengt M (f 1933). – Utan genealogiskt samband med ovannämnda personer var också redaktör Alf M (se ovan).