Matern, van, släkt

von Matern (von Matérn), släkt, härstammande från Friedrich M (d mellan 1717 o 1721). Då denne 1671 fick burskap i Sthlm som remsnidarmästare, uppgavs han vara född i "Lipstadt i Preussen", dvs Liebstadt i Ostpreussen, där detta släktnamn åtminstone 1690–91 kunnat beläggas; tidigare har man (Nycander) förgäves sökt namnet M i Lippstadt, som då var delat mellan Lippe och Brandenburg, vars kurfurste först 1701 blev konung av Preussen. Samma yrke hade hans bror Christoffer M (d 1702) och en av hans söner. En annan son, Johan Anton M (1683–1767), tjänstgjorde vid fortifikationen på Bohus 1705–06. 1707 utkommenderades han till den i Sachsen varande sv armén, med vilken han deltog i slagen vid Holowczyn 1708 och Poltava 1709. Efter kapitulationen vid Perevolotjna sistnämnda år var M till 1722 rysk fånge, varvid han hjälpte Philip Johan von Strahlenberg med utarbetandet av den första kartan över Sibirien. Han befordrades till generalkvartermästarelöjtnant vid finska brigaden 1742 och vid fortifikationskontoret i Sthlm 1744 samt blev 1748 överste och kommendant i Landskrona. M adlades något av åren 1752 (Sköldebrevsaml)–56 (introd) med namnet v M, varvid sköldebrevet antedaterades till 1751.

Hans son Johan Fredrik v Matérn (1735–1821) tjänstgjorde i fortifikationen under pommerska kriget, befordrades till generalkvartermästarelöjtnant 1795 och förordnades 1802 som fortifikationsbefälhavare i Gbg och över de andra fästningarna vid rikets västra gräns. Sonsons son till honom var läkaren Harald v Matérn (1868–1932) i Sthlm.

Harald v Matérns farfars bror kapten Jacob v Matérn (1791–1854) var i äktenskap med en dotter till kanslirådet greve Salomon Cronhielm farfar till Carl Reinhold v M (1861–1938). Reinhold v M befordrades vid Skandinaviska kreditab i Gbg till kamrer 1898 och var VD för Enskilda banken i Vänersborg 1903–33. Under hans tid utbyggdes denna bank från ett ganska obetydligt företag till en medelstor provinsbank med ett drygt 30-tal avdelningskontor i Västergötland, Dalsland och Värmland, vilket till väsentlig del anses ha varit hans verk. Hans äldre bror generallöjtnant Axel Fredrik v M (se nedan) var i äktenskap med en dotter till Anders Wilhelm Frestadius (bd 16, s 495) far till Nils Axelsson v M (1893–1960). Denne blev civilingenjör 1917, löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1921 och kapten där 1929 samt var vägkonsulent i Kalmar län 1924–29. Från 1929 var han 1:e ingenjör och sekreterare vid Sv väginstitutet, som förstatligades 1934 och då fick namnet Statens väginstitut. Där var v M överingenjör och chef 1939–58, och från 1947 var han därjämte speciallärare i vägbyggnad vid KTH.

Utan samband med denna släkt var byråchefen och apotekaren Ernst Matérn (1879–1954) och dennes son prof emeritus i skoglig matematisk statistik vid Skogshögskolan Bertil Matérn (f 1917). Ernst Matérn, som var son till en lantbrukare Sven Jönsson, hade tagit upp namnet från sin mödernesläkt Lindewald, där det användes som förnamn liksom tidigare i hans morfars farmors släkt Pfeiffer åtminstone sedan 1649.