Tillbaka

Axel F Matern, von

Start

Axel F Matern, von

Arméofficer

von Matern, Axel Fredrik, f 4 juni 1848 i Hjärtum, Göt, d 8juni 1920 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: godsägaren o kaptenen Johan Fredrik v M o Charlotta Lovisa Christina Nycander. Mogenhetsex vid h a l i Vänersborg 6 juni 67, kadett vid krigsskolan 1 juni 68, officersex 16 nov 69, underlöjtn i Göta artillerireg 23 nov 69, vid reg 29 dec 70, elev vid krigshögsk 28 april 72–28 april 75, löjtn vid Göta artillerireg 21 maj 75, aspirant vid generalstaben jan 76–dec 78, stabsadjutant o löjtn där 17 jan 79, repetitör vid krigshögsk 25 jan 79, andre lär i krigskonst där 21 okt 80–81, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 7 juli 81, sekr i tjänstgöringsreglementskomm:erna sept 83–juli 84 o nov 86–maj 87, kapten i Göta artillerireg 5 dec 84, stabschef vid tredje arméfördeln o militärdistr 4 sept 88–93, överadjutant o major vid generalstaben 8 jan 90, överstelöjtn i armén 17 nov 93, vid Skaraborgs reg 8 jan 94, överste o chef för Västgöta reg 4 sept 96, led av stadsfullm i Skövde 98–04, av komm ang reglemente för arméns tjänstgöring i fält jan 99–maj 01, av komm ang revidering av strafflagen för krigsmakten okt 01–april 05, generalmajor i armén o chef för första arméfördeln 1 juli 04, led av 1907 års generalskommission sept 07–juni 08, stadsfullm i Helsingborg 08–14, v ordf där 11–14, generallöjtn i armén 27 okt 11, led av 1914 års generalskommission april–maj 14, avsked ur krigstjänsten 2 juli 15, ordf i komm ang lant-försvarets tekn utrustn juni–dec 16. – LKrVA 93.

G 11 okt 1887 i Sthlm, Hedv El, m Fanny Carolina Frestadius, f 2 juni 1857 där, Kat, d 24 nov 1937 där, Hedv El, dtr till konsuln o grosshandlaren Anders Wilhelm F (bd 16, s 495) o Rosina Charlotta Julin.

Axel M specialiserade sig från 1870-talet, som kadettofficer på Karlberg och repetitör vid krigshögskolan, på underlydande personals taktiska utbildning med bl a befälsövningar, officers- och underofficersövningar, krigsspel. Under hela sin militära karriär intresserade han sig för taktikutbildning i form av order och anvisningar till underlydande förband. Hans inriktning tog sig uttryck i de taktiska anvisningarna Order och beslut (1898–1900), vilka utgjorde M:s personliga bidrag till förbättring av ordertekniken i fält.

M var rikt begåvad och framträdde som en av förgrundsgestalterna inom armén. Han utförde ett banbrytande arbete för att driva fram modern fältmässighet i uppträdandet. För att studera sådana problem utomlands företog han resor till bl a Tyskland, Schweiz och Frankrike både med och utan statsunderstöd och sökte omsätta de erfarenheter han inhämtat till sv förhållanden. Enligt Lars Tingsten var han en "flink taktiker, förstod att skapa intressanta övningslägen samt var snabb i beslut och handling" (s 186).

M:s uppträdande särskilt inför trupp präglades av ett impulsivt agerande, och han fattade sina beslut efter mycket kort betänketid, ofta med instinkten som vägledare. Som ledare av fält- och fälttjänstövningar kunde M fängsla sina åhörare genom en medryckande och livlig framställning. Hans underlydande på Västgöta och Skaraborgs regementen uppskattade honom i hög grad. M:s kamratliga framtoning jämte förmåga att skapa arbetsglädje kring sig gjorde att hans personal villigt följde honom.

M togs dessutom i anspråk för ett flertal andra uppdrag vid sidan av den rent militära tjänsten, bl a i kommittén för utarbetande av nytt fälttjänstreglemente, i vilken även L Tingsten ingick, och kommittén för revidering av strafflagen för krigsmakten 1901–05, där han bl a verkade för att stävja spridandet av antimilitaristiska skrifter och yrkade på bibehållandet av mörk arrest som straffart (Nygren). Efter sin avgång ur aktiv tjänst utsågs M att som ordförande leda den kommitté som tillsatts för att i ljuset av världskrigets erfarenheter undersöka den sv arméns tekniska behov.

M tillhörde stadsfullmäktige både i Skövde och Helsingborg. Under helsingborgsperioden fungerade han under tre år som fullmäktiges v ordförande. Ofta gjorde M inlägg i dagspressen för att lämna upplysningar om någon aktuell händelse eller för att vederlägga någon enligt honom felaktig uppgift.

Erik Wikland


Svenskt biografiskt lexikon