Olof W Melin

2 Melin, Olof Werling, son till M 1, f 3 aug 1861 i Gbg, Kristine, d 15 jan 1940 i Sthlm (enl db för Brunnby, Malm). Volontär vid Älvsborgs reg 20 jan 79, mogenhetsex vid realgymn i Gbg 25 maj 80, officersex vid krigsskolan på Karlberg 31 okt 81, underlöjtn utan lön vid Älvsborgs reg 18 nov 81, elev vid krigshögsk 1 sept 84–11 maj 86, vid infanteriskjutskolan 10 juli–27 sept 86, underlöjtn:s lön vid reg 4 nov 87, elev vid GCI 1 sept 88–15 maj 91, befälh för 3:e arméfördeln:s velocipedordonnansavd 91–95, drev gymnastikinst i Bournemouth, England, 91–02, löjtn av 2 kl 6 maj 93, sv ombud vid internat kongressen för stenografi i Paris aug 00, löjtn av 1 kl vid Älvsborgs reg 20 april 01, kapten i armén 5 dec 01, reg:adjutant 10 nov 02–2 aug 04, kapten av 2 kl 26 mars 04, utg av Tidn för snabbskrift 02–17, befälh för infanteriets officersvolontärskola 6 okt 05–4 maj 07, kapten av 1 kl vid reg 8 juni 06, tjänstg vid franska infanterireg 15 okt 07–15 april 08, major i Älvsborgs reg o chef för infanteriets skjutskola på Rosersberg 15 april 08, led av komm ang infanteriskjutskolan nov 08–jan 10, major i Skaraborgs reg 22 okt 09, vid Västgöta reg 21 maj 10, överstelöjtn vid Skaraborgs reg 13 juli 11, vid Bohusläns reg 2 april 13, tf chef för Hallands reg 21 febr 14, överste i armén 31 okt 14, chef för Bohusläns reg 31 juli 15–3 aug 21, ordf i M:ska stenografförb 20–24, hedersordf 27–31. – LKrVA 10.

G 24 sept 1900 i Folkärna, Kopp, m Christina (Stina) Charlotta Sundborg, f 3 nov 1871 i S Finnskoga, Värml, d 2 mars 1950 i Sthlm, Engelbr, dtr till gränsridaren Oscar S o Lena Larsdtr.

Närsynthet hindrade Olof M från att bli antagen som aspirant vid marinen och han började istället som gymnasist sin militärutbildning vid infanteriets volontärskola i Karlsborg och var korpral när han blev student i Gbg. Efter att ha gått igenom krigsskolan på Karlberg utnämndes han ett år efter mogenhetsexamen till underlöjtnant vid Älvsborgs regemente. Som underofficer var han de sex första åren utan lön och tjänstgö-ringsfri 10 månader om året. Trots avsaknaden av lön var han fri från ekonomiska bekymmer eftersom hans far understödde honom med 4 000 kr årligen, ett understöd han fick behålla så länge fadern levde.

M hade utexaminerats från krigshögskolan med tämligen skrala betyg och såg då pessimistiskt på möjligheterna att göra militär karriär och beslöt sig därför att bli elev vid Gymnastiska centralinstitutet (GCI). Efter treårig utbildning legitimerades han som sjukgymnast och under de följande tolv åren drev han under halva året ett gymnastikinstitut i bad- och vinterkurorten Bournemouth i södra England. Han hade framgång med goda inkomster som följd men då den nya härordningen 1901 tvang honom att välja framtid föredrog han den sv militärtjänsten. – M var stark och vig och en mångsidig idrottsman, bl a intresserad av cykelsport, var i fem år chef för tredje arméfördelningens velocipedordonnanser och propagerade i skrift för cykeln som militärt hjälpmedel.

M:s militära befordran gick långsamt och när han efter 20 år som officer tilldelades svärdsorden hade han endast avancerat till plutonchef. Efter att ha meriterat sig bl a genom halvårig tjänstgöring i franska armén utnämndes han 1908 till major och chef för skjutskolan vid Rosersberg där han gjorde en värdefull insats för skolans organisation. Under upprustningen i samband med världskriget gick M:s befordran snabbare och han pensionerades som överste och chef för Bohusläns regemente.

Under sin första lediga vinter som officer lärde sig M stenografi som elev hos sin mors kusin, riksdagsstenografen och senare riksbibliotekarien E W Dahlgren (bd 9). M var en god tecknare och hade en snabb uppfattningsförmåga och blev snart en skicklig stenograf enligt Gabelsbergers system. Han fick ett speciellt intresse för den stenografiska teorin vilket så småningom ingav honom tanken att utarbeta ett nytt system bättre anpassat till sv språket. Mot slutet av 80-talet gjorde han frekvensbestämningar av sv riksdagstryck omfattande 100 000 ord. Detta arbete blev grunden för det system han i läroboksform – Lärobok i förenklad snabbskrift – offentliggjorde 1892. Systemet, som var grundat på Gabelsbergers tecken, byggde bl a på största möjliga enkelhet, mekanisk hopfog-barhet hos tecknen och bokstavlig vokalbeteckning. Det var på sin tid banbrytande och har haft betydelse även för den internationella stenografins utveckling. Utom dess nästan förbluffande enkelhet torde orsaken till dess snabba framgång ha varit M:s effektiva propaganda genom tidningsartiklar, föredrag och samtal med handelsskolornas rektorer och lärare. 1893 började utgivningen av Tidning för sv snabbskrift och 1899 bildades M:ska stenografförbundet. Systemet vann genom att det infördes i handelsskolor – 1905 användes det i 33 och 1924 i 119 – och genom att det trängde in bland riksdagsstenograferna en sådan spridning att det fick ställning som sv enhetssystem.

M hade tidigt intresserat sig för stenogra-fins historia och på detta område bragt samman ett omfattande bibliotek. Som pensionär från 1921 bearbetade han sin litteratur och fördjupade sina kunskaper genom studieresor till Tyskland, England och Frankrike och resultatet blev Stenografiens historia (1927–29). Arbetet var på sitt område det utförligaste som givits ut och entusiastiska stenografer lärde sig svenska för att kunna läsa det. – M var officiell sv representant vid internationella stenografikongresser där han gjorde betydelsefulla insatser genom att utjämna i samband med världskriget uppkomna motsättningar. Han blev bl a därför väl känd i stenografiska kretsar både i Frankrike och Tyskland.

1921 donerade M rätten till sitt system och utgivningen av sina läroböcker, som då hade tryckts i drygt 100 000 ex, till Miska stenografförbundet. Enligt testamentet skall avkastningen av M:s och hans hustrus förmögenhet användas till semesterstipendier åt kvinnliga stenografer.