Härnösands hospital, som var det ursprungliga namnet på Gådeå sjukhus, hade från år 1818 en egen byggnad på den s.k. lasarettstomten vid Härnösands södra stadsport. En ny hospitalsbyggnad uppfördes 1845 på den s.k. Lerudden i Gådeå, kallad "Gula villan". Härnösands hospital var från 1820-talet fram till år 1943 centralhospital för Härnösands stift, dvs. de fyra nordligaste länen. Då verksamheten vid Härnösands hospital med tiden utökades krävdes även utökade lokaler. En ny hospitalsbyggnad uppfördes intill byggnaden från 1845 åren 1857-1862 med tillbyggnader åren 1876-1878 och 1902-1903. Från 1931 användes inte längre begreppet hospital varmed Härnösands hospital bytte namn till Gådeå sjukhus.
Enligt sinnessjuklagen (1929:321) skulle vård av sinnessjuka ske på särskild anstalt som drevs av staten under överinseende av Medicinalstyrelsen. Sådana anstalter kallades fram till 1958 för sinnessjukhus och därefter för mentalsjukhus.
Sinnessjuklagen innehåller allmänna bestämmelser om sinnessjukvård samt bestämmelser om intagning på mentalsjukhus, om utskrivning från mentalsjukhus och om vård på mentalsjukhus. Vid sidan om sinnesjuklagen finns stadgan (1929:328) angående sinnessjukvården i riket som innehåller närmare bestämmelser om hur verksamheten skulle bedrivas.
Enligt stadgan om sinnessjukvården skulle det vid varje mentalsjukhus finnas en syssloman, från 1947 titulerad intendent, med en stab av kontorspersonal bestående av bokhållare, kassör samt kameral-, kansli- och kontorsbiträden. Intendenten skulle under direktionens och sjukhuschefens överinseende handha sjukhusets ekonomiska förvaltning och därmed sammanhängande angelägenheter. I denna roll ledde och övervakade intendenten kontors- och ekonomipersonalens arbete. Till intendentens uppgifter hörde också att ansvara för inköp av förnödenheter för sjukhusets räkning och att administrera uppbörden av patientavgifter. Intendenten ansvarade för att liggare och register över sjukhusets räkenskaper samt över dess personal upprättades och fördes.
Då lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård trädde i kraft den 1 januari 1967 överfördes samtliga mentalsjukhus till landstingskommunalt huvudmannaskap. Förändringen innebar att Västernorrlands läns landsting blev huvudman för verksamheten vid Gådeå sjukhus som organisatoriskt uppgick i Härnösands sjukhus. År 1983 uppfördes en ny akutpsykiatrisk klinik i anslutning till Härnösands sjukhus och år 1989 togs den nybyggda rehabiliteringskliniken Strandgården i bruk, varmed Gådeå sjukhus inte längre behövdes och verksamheten upphörde.
Källor: Harald Wik, Härnösands historia, del III, 1810-1920 Länsmuseet Västernorrland, Kulturhistorisk utredning, Gådeå sjukhusområde, Rapport nr 1996:3 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Kungliga Medicinalstyrelsens samling av författningar och cirkulär 1958:94 Kungliga Medicinalstyrelsen cirkulär den 14 oktober 1966 Svensk författningssamling (SFS)
Kontroll
Om postens upprättande
2018-06-01: Arkivförteckning dnr HLA 51-2018/20147 upprättad. Arkivförteckningen omfattar leveranser 27/1984, 71/1987, 213/1993, 307/1995, 236/2007 och 376/2008. NW 2018-10-05: Nytt förteckningsblad i serie Ö 1. NW (Fotografierna i Ö 1:3 är inlämnade till Landsarkivet i Härnösand den 3 oktober 2018 av Folke Westin) 2018-11-07: Ny innehållsförteckning samt nya förteckningsblad i serierna Ö 1 och Ö 2. NW
Skapad
1999-11-11 00:00:00
Senast ändrad
2022-06-07 11:09:09
GÅDEÅ SJUKHUS. INTENDENTEN (1818-1966)
Härnösands hospital, som var det ursprungliga namnet på Gådeå sjukhus, hade från år 1818 en egen byggnad på den s.k. lasarettstomten vid Härnösands södra stadsport. En ny hospitalsbyggnad uppfördes 1845 på den s.k. Lerudden i Gådeå, kallad "Gula villan". Härnösands hospital var från 1820-talet fram till år 1943 centralhospital för Härnösands stift, dvs. de fyra nordligaste länen. Då verksamheten vid Härnösands hospital med tiden utökades krävdes även utökade lokaler. En ny hospitalsbyggnad uppfördes intill byggnaden från 1845 åren 1857-1862 med tillbyggnader åren 1876-1878 och 1902-1903. Från 1931 användes inte längre begreppet hospital varmed Härnösands hospital bytte namn till Gådeå sjukhus.
Enligt sinnessjuklagen (1929:321) skulle vård av sinnessjuka ske på särskild anstalt som drevs av staten under överinseende av Medicinalstyrelsen. Sådana anstalter kallades fram till 1958 för sinnessjukhus och därefter för mentalsjukhus.
Sinnessjuklagen innehåller allmänna bestämmelser om sinnessjukvård samt bestämmelser om intagning på mentalsjukhus, om utskrivning från mentalsjukhus och om vård på mentalsjukhus. Vid sidan om sinnesjuklagen finns stadgan (1929:328) angående sinnessjukvården i riket som innehåller närmare bestämmelser om hur verksamheten skulle bedrivas.
Enligt stadgan om sinnessjukvården skulle det vid varje mentalsjukhus finnas en syssloman, från 1947 titulerad intendent, med en stab av kontorspersonal bestående av bokhållare, kassör samt kameral-, kansli- och kontorsbiträden. Intendenten skulle under direktionens och sjukhuschefens överinseende handha sjukhusets ekonomiska förvaltning och därmed sammanhängande angelägenheter. I denna roll ledde och övervakade intendenten kontors- och ekonomipersonalens arbete. Till intendentens uppgifter hörde också att ansvara för inköp av förnödenheter för sjukhusets räkning och att administrera uppbörden av patientavgifter. Intendenten ansvarade för att liggare och register över sjukhusets räkenskaper samt över dess personal upprättades och fördes.
Då lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård trädde i kraft den 1 januari 1967 överfördes samtliga mentalsjukhus till landstingskommunalt huvudmannaskap. Förändringen innebar att Västernorrlands läns landsting blev huvudman för verksamheten vid Gådeå sjukhus som organisatoriskt uppgick i Härnösands sjukhus. År 1983 uppfördes en ny akutpsykiatrisk klinik i anslutning till Härnösands sjukhus och år 1989 togs den nybyggda rehabiliteringskliniken Strandgården i bruk, varmed Gådeå sjukhus inte längre behövdes och verksamheten upphörde.
Källor: Harald Wik, Härnösands historia, del III, 1810-1920 Länsmuseet Västernorrland, Kulturhistorisk utredning, Gådeå sjukhusområde, Rapport nr 1996:3 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Kungliga Medicinalstyrelsens samling av författningar och cirkulär 1958:94 Kungliga Medicinalstyrelsen cirkulär den 14 oktober 1966 Svensk författningssamling (SFS)