Förord Dossieravdelning H tillhör de fem ursprungliga avdelningarna inom 1920 års dossiersystem. Rubriken var fram till departementets omorganisation 1928 ”Speciella handelsavdelningens ärenden” och har därefter varit ”Handelsavdelningens ärenden”. Då några motsvarande justeringar av dossierplanen inte ägde rum 1928, måste åtskilliga av handelsavdelningens ärenden sökas på dossierer inom andra dossieravdelningar; bl.a. dröjde det till 1953 innan ärenden angående handelsförhandlingar och -avtal och angående en del internationella konventioner, organ och andra samarbetsfrågor överflyttades till H från avdelning HP (till 1928 ”Politiska och handelspolitiska avdelningens ärenden”). Dossiererna angående förhandlingar och avtal i kommunikationsfrågor m.m., periodiskt tillhörande handelsavdelningens handläggning, har hela tiden ingått i HP.
Förteckningen omfattar samtliga H-dossierer t.o.m. 1952. Valet av principiellt slutår sammanhänger med omflyttningarna av ärendena mellan dossieravdelningarna från årsskiftet 1952/53. Från tiden därefter ingår de mellan åren 1953 och 1969 avslutade grupperna 14, 78, 95, 120, 122 och 123, de våren 1953 avslutade H 77-målen och det 1961 med H 117 ersatta stora målet H 7 B/allm samt några vid 1970-talets början avslutade ländermål och uppslag med fåtaliga och spridda handlingar, som det inte förefallit motiverat att splittra i förtecknade och oförtecknade delar.
Uppdelningen mellan förtecknade och löpande delar av beståndet vid slutåret har vanligen kunnat ske genom omflyttningar mellan dossierdelarna (någon form av avställning förekommer inte i departementetsarkivet). För att bevara den ursprungliga delnumreringen har vissa omfångsrika delar måst klyvas i A-delar (förtecknade) och B-delar (från 1953). Med hänsyn till noteringarna i kortregistren har uppslagsdossiererna (aktvis i samlingsdelar ordnade handlingar) alltid delats på detta sätt.
Förteckningen är uppställd enligt dossierplanen (som finns digitalt tillgänglig i förteckningen till ”Utrikesdepartementet 1920 års dossiersystem 1918-1952”), vilket bl.a. innebär att länderna är upptagna alfabetiskt efter målbeteckningarna i den s.k. normallistan som är namnet på listan över fasta beteckningar för målen/dossiererna i 1920 års dossiersystem och är indelad från A till E med genomgående rubriker och kodbeteckningar för länderna. Rubrikerna till normallistans ländermål är utsatta i rubrikkolumnen endast vid avvikelse från normallistan, vars ländernomenklatur framgår av alfabetiska översikter över målbeteckningarna som återfinns under rubriken ”Dossierplan” i förteckningen till ”Utrikesdepartementet 1920 års dossiersystem 1918-1952”. Grupperna 76, 77, 78, 106 och 113 är inte indelade efter normallistan och saknar ländermål.
Utelämnade gruppnummer och mål har aldrig tagits i bruk inom den period förteckning omfattar. Årtalsuppgifter i tidkolumnen avser den första respektive sist inkomna handlingen i den numrerade volymen utom beträffande uppslagsdossierer, där de avser första handlingen i första och sista uppslaget.
Noteringen ”provisorisk” i anmärkningskolumnen betyder, att den åsyftade dossierdelen är bildad av senare inkomna eller anträffade handlingar som ersättning för en förkommen ursprunglig del. Anmärkningen står på dossieromslagen. I många fall torde sådana delar numera vara kompletterade, varvid emellertid den provisoriska delens omslag ofta används utan att anmärkningen tagits bort.
Noteringen ”avslutad” är utsatt i anmärkningskolumnen endast vid grupper och mål, som helt omfattas av förteckningen, och refererar inte till senare avslutade serier.
Anmärkningskolumnen innehåller därjämte uppgifter om viktigare ärenden och kortfattade innehållsbeskrivningar av vissa grupper och mål. Konkreta ärenden måste i första hand sökas med kortregister och diarier. Kortregistren täcker endast ett fåtal mål, främst uppslagsdossiererna. Hänvisningar är införda i anmärkningskolumnen. Diarierna är det bästa sökmedlet, när tidpunkten för det sökta ärendet och inblandade korrespondenter är någorlunda kända på förhand. Diarier är förtecknade i ”Utrikesdepartementet/ Kabinettet för utrikes brevväxlingen 1681-1952” under seriesignum C.
Inom 1902 års dossiersystem registrerades ärenden på de s.k. gula listorna. Sådana uppläggs även till 1920 års dossiersystem men fyller där huvudsakligen en kontrollfunktion. De består normalt enbart av tryckta exemplar av normallistan, på vilket målen förprickas allteftersom de läggs upp. I fråga om en del mål har listorna emellertid större intresse som sökmedel. Således innehåller t.ex. listorna till H 60 F, ”Hjälp åt fartyg”, nummer och rubriker på undermålen och därmed fartygsnamnen m.m. De gula listorna är samlade efter det sista målet i varje grupp.
Gallringar har förekommit i fråga om ländermål under H 13 och i några enstaka andra fall. De har baserats på SFS 1953:716. Handlingar från krigsåren 1939-1945 har i regel undantagits. Den blandade sammansättningen av materialet har försvårat eller omöjliggjort extensiva gallringsåtgärder. Allmänna gallringskungörelsen är otvivelaktigt annars tillämplig på innehållet i många dossierer. Ett exempel är generaltullstyrelsens stencilerade månadsrapporter, som utgör merparten av handlingarna i många H 12 mål. Andra exempel erbjuder de omfattande bestånden av GATT- och OECD-dokument i ärenden, där UD endast agerat som en förmedlande instans till andra svenska myndigheter.
Stockholm september 1979
Sven Johansson
Enstaka kompletteringar gjorda 2018 av Örjan Romefors
Akterna i volymerna 84-269 är ordnade enligt UD:s normallista. Ärenden eller delar av ärenden som ej kan återfinnas i H 6 kan sökas främst på H 7 eller H 90.
Jämför grupperna H 8, H 90 och H 100. Angående tullar på olika varor se även H 20 ff. Volymerna 447-555 innehåller handlingar om tullpolitik i enskilda länder, främst allmänna frågor om tullar. Särskilt under senare år finns uppgifter om tullåtgärder angående särskilda varor på produkt dossiern för denna (t.ex. uppgifter om sockertullar i H 23). Jämför även H 8 som delvis innehåller ärenden av samma typ som H 7.
Grupp H 8 innehåller tulltaxor och annat tryck, som också återfinns på H 13. Ärenden enligt rubriken men också ändringar av tullsatser för olika varuslag och allmän tullpolitik. Grupp H 8 är i mycket sammanblandad med H 7 och med tiden allt mindre använd.
Gruppen har svag profil mot H 6 (allm. rapporter) och H 13 (tryckt statistiskt material) Statistiska uppgifter angående bilateral handel mellan Sverige eller andra finns dessutom på HP 64-65 NL. H 12 slopades på 60-talet, varefter handlingarna fördelades mellan H 6 (allmänna rapporter) H 13 (tryck) och H 114-115 (bilateral statistik).
Enligt gallrings-PM 1960-03-16 gallras gruppen med tio års frist, vilken 1971-02-11 nedsattes till tre år. Handlingar från krigsåren skulle sparas. Då delarna inte avdelades vid det första gallringstillfället har handlingarna från mellankrigstiden och åren närmast efter kriget ofta kommit att bevaras på de långsamt växande målen.
Grupperna 20-59 är egentligen avsedda för rapporter angående produktionen av och allmän handel med rubricerade varor. De har dock också kommit att innefatta ärenden angående tullpolitiska åtgärder m.m. och bilaterala handelsöverläggningar rörande enskilda varuslag.
Detta är gruppens ursprungliga rubrik. Senare tillades "frukt och grönsaker" och utgick "margarin". Handlingar som inte återfinns här bör sökas främst under grupperna 22 och 80.
Från 1932 utökas rubriken efter H 43:s slopande med "verktyg vapen etc.". Handeln med vapen fro.m. 1930-talet vanligen HP 24 V. Handlingar angående kullager utgör en väsentlig del av innehållet på många mål.
Flertalet mål utanför normallistan inom denna grupp avser frågor angående den svenska sjöfarten under andra världskriget. Till H 60 finns ett kortregister som bl.a. omfattar målen: F, G, K, O, P, R, och X.
Det stora målet F (Hjälp åt fartyg) är underindelat dels i en allmän serie, dels i en allmän länderindelad serie, dels (vol. 1326-1375) i en serie konkreta fall. Avser uppbringade, kvarhållna eller beslagtagna svenska fartyg och utländska fartyg med svensk last. Garantiförsäkringar mot reexport, befordran av meddelanden, efterforskningar, reklamationer, försäkringsfrågor m.m. Målet F är avslutat. I volym 1375 finns gula listan med målnumrens rubriker (fartygsnamn) för mål F.
Göteborgstrafiken (G) volymerna 1376-1548 innehåller uppgifter om lejdbåttrafiken Sverige-utlandet under andra världskriget. Rubriken är t.o.m. del 14 "Skeppningar på Göteborg". Målet är mycket underindelat. Efter en allmän serie, som i sin tur är ytterligare indelat (t.o.m. volym 1400) följer en geografisk indelning (volym 1400-1490) och en saklig (volym 1491-1548), båda också underindelade efter olika principer.
Kommissionen och därmed gruppen upphörde 1945. Målen är lagda uppslagsvis och genomgående numrerade och redovisas i en innehållsförteckning i början av varje del (utom målen A och E).
Grupp 77 fortsätter från H 7 L, Marshallplanens uppföljning. Från årsskiftet 1952/53 är delarna rubricerade "Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete". Målindelningen bygger i huvudsak på kommittéorganisationen och ändrades med den våren 1953. Avslutade mål är medtagna i sin helhet. Huvudmassan av materialet består av OEEC-dokument, som insänts som bilagor till Parisdelegationens skrivelser. Inga dokumentserier är komplett representerade på de olika målen. Angående budgeten se P 28 Ä.
På senare delar har i rubriken tillagt "budgetfrågor". Målet omfattar handlingar angående statslån (obligationer), finanslagar, betalningsbalans etc. samt statsbudgeter och näringspolitiska åtgärder i anslutning därtill. Gränserna till H 94 m.fl. är flytande.
Gruppen upphörde och sammanslogs med H 94 från 1932-03-01 (bl.a. kom valutapolitiska åtgärder att läggas på båda grupperna, som därmed inte gick att särskilja).
Från sammanslagningen 1932 med ärenden från grupp 93 har delarna rubriken: ”Bank- och börsväsen, myntväsen och valuta samt produktion av ädla metaller”. Målet rymmer, förutom handlingar om betalningsmedel i allmänhet (bl.a. förfrågningar från myntkabinett) om guld- och silverförråd jämte produktion, allmän rapportering och valutapolitik och åtgärder betingade därav samt om bilateral valuta (clearing-) förhandlingar och avtal, men också konkreta fall av bistånd åt enskilda beträffande olika valutafrågor. Diskontotransaktioner övergår alltmer till H 90, varför gränsen till denna grupp blir allt mer svår att precisera.
Relationerna till H 7 och H 8, ibland även HP 64 och H 94 jämte andra ej alltid särskilt markerade. H 100 gäller uppenbarligen främst dels direkta förbud etc. och ej allmänna regleringar och valutaåtgärder i samband därmed, dels konkreta varuslag och enskildas framställningar.
Separat kortregister finns. Gruppen är indelad enligt normallistan, listans bokstavsbeteckningarna finns förklarade i separat bilaga till förteckningen.
Separat kortregister finns. Gruppen är indelad enligt normallistan, listans bokstavsbeteckningarna finns förklarade i separat bilaga till förteckningen.