Arkiv

Gymnastiska Centralinstitutet, Kungliga (GCI / KGCI)

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420095

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/o3wNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

35,8 Hyllmeter (-)

Datering

1834 – 1966 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band

Arkivinledning (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kungl. Gymnastiska centralinstitutet, 1813 – 1966 (Arkivbildare)

Alternativa namn: GCI

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

Gymnastiska Centralinstitutet, Kungliga (GCI / KGCI) 1813 - 1966

INLEDNING

I. Centralinstitutets tillkomst (1)

1) Nedanstående avsnitt har huvudsakligen baserats på Berättelse af Kongl. Uppfostrings-Comitén, Första häftet (Stockholm 1813), varur även förekommande citat hämtats.

Under 1800-talets första decennier pågick livliga diskussioner i syfte att omdana landets uppfostrings- och undervisningsväsen. Den gymnastiska undervisningens nytta och nödvändighet hade fastslagits redan i den provisoriska skolordning som utfärdades 1807. Gymnastikfrågan fick emellertid en särskild dignitet i och med den allmänna beväringens införande år 1812; det är i ljuset av denna reform man får se den närmast forcerade handläggningen av gymnastikfrågan under de år som följde.

Den 29 januari 1812 tillsattes en kommitté med uppgift att föreslå förbättringar av rikets läroverk samt uppfostrings- och undervisningsanstalter (1812 års uppfostringskommitté). I Kungl. Maj:ts skrivelse till kommittén 1812-10-27 betonas skolgymnastikens roll som en förberedelse för beväringstidens övningar, och även i de yttranden kommittén begärde in från konsistorierna i Uppsala och Lund (avgivna 1812-12-31 respektive 1813-01-27) intog folkuppfostran och nationalbeväring en framträdande plats.

Av nämnda skrivelser och yttranden framgår att Per Henrik Ling (1776-1839) redan då var känd och uppskattad. Ling hade, efter en tids verksamhet i Köpenhamn, år 1805 erhållit platsen som fäktmästare vid Lunds akademi. I en skrivelse till uppfostringskommittén 1813-01-29 anhöll Ling om kommitténs förord hos Kungl. Maj:t för hans begäran om att i Stockholm få grunda en gymnastisk inrättning, bekostad med statliga anslag. I ett åtföljande "Prospekt" lämnade Ling en redogörelse för inrättningens syfte och tänkta verksamhet.
Det positiva bemötandet av Lings begäran framgår av de skrivelser som nu avgick från kommittén till Kungl. Maj:t (1813-02-01 och 1813-04-20) Kungl. Maj:ts bifall följde redan den 5 maj samma år. I brevet till kommittén 1813-05-05, som utgör KGCI:s egentliga stadfästelsebrev, ges Ling i uppdrag att inrätta
en gymnastisk undervisningsanstalt i huvudstaden, med ett årligt arvode av 500 rdr "samt derutöfver tills vidare Etthundrade Riksdaler årligen till hyra för de rum der öfningarne anställas."

Ett av kommittén utarbetat förslag till reglemente för KGCI, avlämnat till Kungl. Maj:t 1814-03-14, godkändes i omgångar 1814-1817.

II. Förvaltningsorganisationen 1813 - 1966

1814 års stadga var närmast - som dess benämning anger - ett "Reglemente för det gymnastiska centralinstitutets föreståndare". Enligt stadgan borde ett "substitut" för föreståndaren anställas, men annan personal omnämns inte och en särskild direktion saknas likaledes.

KGCI ställdes under uppsikt av Ecklesiastikexpeditionen. Denna skulle enligt stadgan bl.a. vara representerad vid de offentliga examinationerna, tillsammans med av flottornas och lantarméns generaladjutanter utsedda representanter. Det militära inslaget blev för övrigt betydande, eftersom en stor del av eleverna och (sedermera) lärarkåren rekryterades militärt.

Stadgans innehåll, liksom det faktum att den aldrig trycktes, kan ses som ett uttryck för den svaga ställning KGCI hade under sin första 50-årsperiod. Förhållandet kompenserades i någon mån av att uppfostringskommittén även fortsättningsvis fungerade som länk mellan institutet och Ecklesiastikexpeditionen i större frågor. Så var fallet beträffande institutets lokalfråga, som löstes 1815 genom att den gamla Styckgjutaregården, i hörnet Beridarebansgatan-Hamngatan, uppläts för KGCI.

Under KGCI:s första period var statsanslagen helt blygsamma. De extrainkomster som inflöt från frisk- och sjukgymnastikens betalande elever och patienter användes för att bestrida städnings- och bränslekostnader o.s.v. - först år 1841 förekom expensmedel på institutets ordinarie stat.

Närmast för att stärka Riksdagens anslagskontroll ställdes KGCI fr.o.m. 1830-01-23 under uppsikt av Kungl. direktionen för Stockholms stads undervisningsverk (2). Skoldirektionen skulle enligt det kungliga brevet fördela anslagen, men fick i realiteten även andra uppgifter: de anställde och entledigade institutets ordinarie personal och fungerande även som medlare i de många stridigheter som förekom inom detta.

KGCI:s stadgemässigt sett svaga ställning togs upp i motioner i Riksdagen 1856, vari bl.a. yrkades att institutet skulle utrustas med en egen direktion och ges en mer tidsenlig stadga. Det utredningsarbete som påbörjades 1858 ledde så småningom fram till den nya stadgan 1864-01-08 (3). Enligt stadgan skulle KGCI ledas av en av Kungl. Maj:t utsedd direktion, som till sitt biträde fick utse sekreterare och redogörare. Den direkta ledningen av verksamheten skulle handhas av dess föreståndare.

Den förvaltningsorganisation, som därmed framträdde kvarstod i sina huvuddrag under KGCI:s återstående verksamhetsperiod. Enligt den nya stadga som följde 1887-07-13 (4) skulle lärarkåren bilda ett kollegium.
I den stadga som följde 1934-06-22 (5) tillkom de särskilda ämneskonferenserna inom gymnastik, lek och idrott.

Efter ett omfattande utredningsarbete flyttades KGCI år 1946 till nybyggda lokaler på Lidingövägen 1, intill Östermalms idrottsplats.

III. Verksamhetens organisation 1813 - 1966

1813 - 1863
Enligt 1814 års stadga skulle KGCI utbilda "skicklige lärare till gymnastikens utbredande i landet, såwäl för medborgare i allmänhet som för krigsståndet", och dessutom årligen ge gratis undervisning till 22 medellösa ynglingar. Elevmatriklar från den äldsta perioden saknas, men enligt en uppgift från Ling själv skall 42 personer ha genomgått lärarutbildning åren 1813 - 1826. Åren 1835 - 1863 utexaminerades ca 300 elever.
Undervisningen var uppdelad i pedagogik, militär (fäktning) och medikal (sjukgymnastik) gymnastik, innehållande såväl teoretiska som praktiska övningar. Mot betalning gavs även sjukgymnastisk behandling, frivillig friskgymnastik samt gymnastik för vissa skolor i huvudstaden.

1864 - 1966
Enligt 1864 års stadga skulle KGCI utbilda både gymnastiklärare och sjukgymnastikläkare - d.v.s. sjukgymnaster - och dessutom ge sjukgymnastisk behandling. Undervisningar och övningar skulle ske inom tre avdelningar - en pedagogisk, en militär och en medicinsk-gymnastisk - vardera ledd av en överlärare. Miliitära elever kommenderades i enlighet med stadgan på generalorder för att utbildas till militära gymnastikinstruktörer, civila elever emottogs efter ansökan för att utbildas till gymnastiklärare eller sjukgymnaster. Kurserna var tvååriga. Direktionen ägde själv att besluta i fråga om antagande av kvinnliga elever.

I enlighet med 1887 års stadga omorganiserades undervisningen så att de tre avdelningarna ersattes av tre kurser om vardera ett år: intruktörskurs, gymnastiklärarkurs och sjukgymnastikurs. Gymnastiklärarkursen förutsatte godkänd instruktörskurs och berättigade till gymnastiklärarbefattning; påbyggnad i form av sjukgymnastikkurs gav rätt till gymnastikdirektörstitel och legimitation som sjukgymnast. Kvinnliga kurser påbörjades nu vartannat år (fr.o.m. 1900 varje år).

Under efterföljande decennier blev KGCI och dess verksamhet föremål för ett omfattande utredningsarbete. De mest brännande frågorna gällde den militära utbildningens omfattning och sjukgymnastikens ställning. Det militära inslaget hade alltid varit starkt vid KGCI - ännu i början av 1930-talet utgjorde militära elever hälften av antalet på gymnastiklärarlinjen. De förslag som avlämnades av 1910 och 1915 års kommittéer, liksom av sakkunniga tillsatta 1924, 1927 och 1931 kunde dock inte föras fram till ny lagstiftning. På uppdrag av Kungl. Maj:t lämnade institutets direktion emellertid år 1934 ett förslag, som antogs av Riksdagen samma år och kom att ligga till grund för KGCI:s nya stadga 1934. Den militärt inriktade undervisningen (1887 års instruktörskurs) upphörde nu. Systemet med militära kommenderingar bibehölls dock. Undervisningen delades upp i en gymnastiklärar- och en sjukgymnast-linje om två respektive ett och ett halvt år (den senare förlängd till två år 1944).

Enligt 1934 års stadga skulle institutet genom forskning befrämja gymnastikens utveckling. År 1939 inrättades i enlighet härmed en professur i kroppsövningarnas fysologi och hygien och år 1944 upprättades
en särskild fysiologisk institution.

Utvecklingen inom gymnastikens och idrottens områden gjorde dock att 1934 års stadga snabbt föråldrades.
De år 1945 tillsatta gymnastiklärarutbildningssakkunniga fick i uppdrag att utreda gymnastiklärarutbildningens framtida innehåll och därvid även ta frågan om sjukgymnastikens ställning vid institutet under förnyad prövning. I en skrivelse till Kungl. Maj:t 1948-05-10 föreslog de sakkunniga sjukgymnastikens avskiljande från KGCI, och efter ytterligare utredningar under 1950-talets mitt blev detta också fallet: fr.o.m. budgetåret 1958/59 överfördes den sjukgymnastiska utbildningen till Karolinska institutet. En ny stadga utfärdades 1959-06-05 (6).

Utbildningen av gymnastikdirektörer - ca 150 årligen vid 1960-talets mitt - förmådde dock inte hålla jämna steg med det växande behovet i samhället, och det var för att utreda möjligheterna till ett ökat utbildningsomfång som Gymnastik- och idrottslärarutbildningen tillsattes 1965-04-23. I sitt betänkande samma år (7) föreslog utredningen inrättandet av en ny Gymnastik- och idrottshögskola i Örebro, vilken tillsammans med den äldre i Stockholm skulle svara för landets gymnastiklärarutbildning. Forskningsverksamheten skulle reserveras för Stockholmshögskolan, där även en särskild idrottslärarlinje skulle tillskapas.

Stadgeändringen 1966-05-27 (8), avsedd för vad som nu rubricerades "Gymnastik- och idrottslärarhögskolorna, medförde att den äldre direktionen för KGCI ersattes av en för de båda högskolorna gemensam styrelse.

IV. Centralinstitutets arkiv

IV. 1. Arkivet 1813 - 1863

Det bestånd av handlingar som återstått att förteckna från institutets första 50-årsperiod är inte särskilt omfattande. Det är svårt att uttala sig om huruvida detta återspeglar brister i den samtida arkivläggningen eller om senare arkivförluster har förekommit. Den i arkivet sämst representerade perioden är P.H. Lings föreståndaretid, 1813 - 1839, under vilken institutet saknade en fast kansliorganisation och uppfostringskommittén innebär dock att handlingar av relevans för institutets utveckling intill 1830 kan sökas även i
dessa arkiv (båda i Riksarkivet).

L.G. Brantings (9) föreståndaretid, 1839 - 1862 utmärks av en betydligt mer omfattande arkivproduktion - väsentliga delar av arkivets struktur har byggtt upp under denna period. Mest givande torde vara registraturen (serie B I), de äldre inkomna skrivelserna (serie E I a), räkenskaperna (serie G I) samt serien av äldre föreståndarehandlingar (serie F II). Sistnämnda, som i realiteten innehåller ett flertal olika serier, överlämnades av Branting till den tillträdande föreståndaren 1862.

Det hos Stockholms stadsarkiv förvarade arkivet från Kungl. direktionen för Stockholms stads undervisningsverk innehåller också, vad avser perioden 1830 - 1863, handlingar av stort intresse för KGCI och dess historia. Den tämligen omfattande skriftväxlingen mellan skoldirektionen och institutets föreståndare torde visserligen återfinnas i institutets registratur och inkomna skrivelser, men i skoldirektionens arkiv (serie A I a) finner man även skrivelser från annan personal vid institutet - skrivelser som inte passerat institutets registratur.

KGCI:s bokföring har under perioden före 1864 endast omfattat statliga expensmedel samt vissa av institutet uppburna inkomster. Dessa handlingar i KGCI:s arkiv kompletteras av serierna G III f och G I a i skoldirektionens arkiv: 1837 - 1842 i form av fullständig huvudbokföring, 1843 - 1864 i form av debet och kredit för vissa statliga expensmedel.

IV. 2. Arkivet 1864 - 1966

De handlingar som tillkommit före 1864 utgör närmast ett föreståndarearkiv. 1864 års förvaltningsreform, som gav institutet en egen direktion och en reglerad kansliorganisation, avspeglar sig även i arkivet: direktionprotokollen tillkommer 1864, och från detta år daterar sig även serierna av diarieförda in- och utgående skrivelser (serierna B II och E I b). Institutet har fr.o.m. 1864 dessutom övertagit hela sin bokföring. Vid sidan av huvudböckerna förekommer nu 1864 - 1884 reviderade redogörelser för institutets räkenskaper, fogade till verifikationerna, fr.o.m. 1885 ersättes redogörelserna av reviderade huvudböcker.

Omfattningen av de utgallringar som företagits framgår av förteckningen (10).

IV. 3. Till institutet donerade handlingar

Vid den inventering som företogs i Gymnastik- och idrottshögskolans lokaliteter våren 1977 påträffades en betydande mängd handlingar i högskolans bibliotek, härrörande från f.d. tjänstemän och deras anhöriga. Handlingarna - övervägande donationer - har en stark innehållslig anknytning till KGCI och dess verksamhet, men är formellt tämligen disperata: handskrifter, manuskript, korrespondenser, teckningar, fotografier m.m. De mest betydande donationerna härrör från L.G. Branting (11) och Hjalmar Ling (professor, överlärare 1864 - 1882), men en rad av de mest namnkunniga personerna i institutets tidigare historia finns företrädda.

Delar av dessa handlingar har förvarats sammanblandade med bibiotekets äldre litteraturbestånda, andra i slutna lådor eller sammanförda i skåp. Efter noggrant övervägande har enstaka av handlingarna överförts till ämbetsarkivet, i första hand handlingar vilka tillhört L.G. Branting. Andra handlingar har lämnats kvar bland de donerade, eftersom de inte med säkerhet kunnat rubriceras som ämbetshandlingar. I samband med det ordnings- och förteckningsarbete som snarast borde komma till stånd beträffande de donerade arkiven kan dessa gränsfall givetvis tas upp till förnyad prövning. De donerade arkivhandlingarnas omfattning gör dock att ett inordnande av hela beståndet i ämbetsarkivet vore direkt olämpligt.

En närmare redogörelse för de donerade arkiven och förslag till åtgärder beträffade dessa har lämnats i en särskild promemoria (12).

Stockholm 1977-07-01

Tom Sahlén

Litteratur:

Kungl. Gymnastiska centralinstitutets historia 1813 - 1913. Med anledning av institutets hundraårsdag utgiven av dess lärarekollegium. Stockholm 1913.

Berättelse av Kongl. Uppfostrings-Comitén, Första häftet. Stockholm 1813.

Sleman, Folke, Kungl. direktionen över Stockholms stads undervisningsverk (Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv. Årsberättelse 1948). Stockholm 1949.

Lindroth, Jan, Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrottsrörelse till 1915. (Studia Historica Upsaliensia. (60.). Uppsala 1974.

Kommittébetänkanden.

Tryckta stadgar.

2) Se Kungl. direktionens arkiv, protokollet 1830-04-14 (Stockholms stadsarkiv, nr 332).
3) SFS 1864:5.
4) SFS 1887:54.
5) SFS 1934:350.
6) SFS 1959:397.
7) Stencil, Ecklisiastikdepartementet 1965-11-23 (nr 7).
8) SFS 1966:232.
9) Branting, Lars Gabriel, 1799-1881, professor.
10) Se även PM till Riksarkivet 1977-05-12 (dnr 1477/S 52).
11) Den Brantingska donationen finns utförligt beskriven i
"Delar av L.G. Brantings efterlemnade handskrifter" Hf. I-III (Uppsala 1882).
12) PM till Riksarkivet 1977-05-12 (dnr 1476/S 52).

Arkivbildarhistorik

Kungl. Gymnastiska centralinstitutet

Kring sekelskiftet 1800 uppkom ett stort intresse för medborgarnas hälsa och fysiska utveckling. Tre system eller huvudriktningar för ungdomens fysiska fostran utbildades: engelsk sport, tysk Turnen och svensk gymnastik. Portalfiguren för den senare blev Per Henrik Ling, som utvecklade sina idéer utifrån naturfilosofiska och nationalromantiska, "götiska" utgångspunkter.

Efter förslag av Ling, via 1812 års uppfostringskommitté, beslöt Kungl. Maj:t den 5 maj 1813 att inrätta ett gymnastiskt institut i Stockholm (reglementen 1814-1817). Institutet (GCI) skulle utbilda "skicklige lärare till gymnastikens utbredande i landet, såväl för medborgare i allmänhet som för krigsståndet". Institutet ställdes under uppsikt av Ecklesiastikexpeditionen som tillsammans med representanter för flottorna och armén skulle vara representerade vid de offentliga examinationerna. 1830 ställdes institutet under överinseende av Kungl. direktionen för Stockholms stads undervisningsverk.

Undervisningen var uppdelad i pedagogisk, militär och medicinsk gymnastik. Mot betalning gavs även sjukgymnastisk behandling, frivillig friskgymnastik samt gymnastik för vissa skolor i Stockholm. 1864 utfärdades en ny stadga (SFS 1864:5), enligt vilken GCI skulle ledas av en av Kungl. Maj:t utsedd direktion. Uppdraget för GCI var nu att utbilda gymnastiklärare och sjukgymnaster samt att ge sjukgymnastisk behandling. Undervisningen organiserades på tre avdelningar: en pedagogisk, en militär och en medicinsk-gymnastisk. Kurserna var tvååriga. Samtidigt infördes en första, ettårig kurs för kvinnor.

1887 omorganiserades undervisningen så att de tre avdelningarna ersattes av tre ettåriga kurser: instruktörskurs, gymnastiklärarkurs och sjukgymnastkurs. 1934 överfördes sjukgymnastiken i huvudsak till medicinska inrättningar. Den militärt inriktade undervisningen överfördes 1936 till Arméns gymnastik- och idrottsskola i Stockholm. År 1939 inrättades en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien och 1944 en särskild fysiologisk institution.

Fr.o.m. den 1 juli 1958 överfördes sjukgymnastutbildningen till Karolinska institutet. GCI upphörde 1966 och efterträddes av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Gymnastik- och idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro fick en gemensam stadga (SFS 1966:232) och gemensam styrelse.

Riksarkivets beståndsöversikt, del 5

Ordning & struktur

Förteckning: Tom Sahlén, 1977
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1995

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2025-04-30 13:34:36

Serier (128 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH FÖREDRAGNINGSLISTOR		Läsesal
A I	Direktionens protokoll	Serien inbunden om annat ej framgår. Med bilagor. Sakregister till viktigare prokollförda ärenden 1932-1944 ingår i serie D IX.
A II	Kollegiets protokoll	Serien inbunden om annat ej framgår. Med bilagor.
A III	Protokoll från ämneskonferenser	Serien inbunden tillsammans med serie A II, Kollegiets protokoll. 1932; Ingår i A II:6 1933; saknas 1934-1943; ingår i A II:8 1944, 1946, 1948, 1950, 1952-1954; ingår i A II:9 1955-1959; ingår i A II:10 1960, 1964-1966; ingår i A II:11 Med bilagor.	Läsesal
A IV	Biblioteksnämndens protokoll	Serien i arkivkartong.
A V	Småprotokoll	1862-1945: Spridda år. Protokoll från lärarsammanträden 1862-1863 ingår i serie A IV:1. Protokoll från kommittérade angående fördjupade studier vid KGCI 1932-1933 ingår i serie A II:6. Protokoll från kommittérade för utarbetande av instruktion för undervisningen 1935 ingår i serie A II:8. Protokoll från förhör med anledning av anmärkningar riktade mot elever 1941-1942 och 1944 ingår i serie A IV:1. Protokoll från konferenser mellan representanter för KGCI och SÖ:s gymnastikrotel 1944 ingår i serie A IV:1. Med bilaga. Protokoll från konferenser rörande den gymnastiska terminologin 1944-1945 ingår i A IV:1. Med bilaga.	Läsesal
A VI	Konceptprotokoll	Serien inbunden. 1956-1963 ingår i serie B VI:1.
B	KONCEPT TILL UTGÅENDE SKRIVELSER		Läsesal
B I	Registratur	Serien inbunden. Utgör avskrifter av utgående skrivelser.
B II	Kopior av utgående skrivelser	Serien inbunden. Föregås av serie B I, registratur. Serierna består av kopior av skrivelser diarieförda i serie C II. Fr.o.m. 1887 med korrespondentordnat register. Sakregister till viktigare utgående skrivelser 1932-1944 ingår i serie D IX.
B III	Administrativa meddelanden	Serien i arkivkartong om annat ej framgår. 1839-1875: Ingår i serie F II:1. "Anslag rörande examinas anställande, ordningen därvid etc. etc." 1876-1926: Ej återfunna.
B IV	Koncept till tjänstgöringsintyg och kursintyg	Serien i arkivkartong.
B V	Uppgifter till militära myndigheter	Serien i arkivkartong.
B VI	Övriga koncept	1946-1966: Ingår i serie B IV:1. Luckor. Spridda koncept från GCI:s föreståndare 1946-1966. Kladdar och koncept till utgående skrivelser från direktionens sekreterare 1951-1963. I serien ingår även koncept till direktionsprotokoll 1956-1963.	Läsesal
B VII	Tryckta läsårsredogörelser	Serien i arkivkartong.
C	DIARIER		Läsesal
C I	Diarium över inkomna skrivelser		Läsesal
C I a	Diarium över inkomna skrivelser	Serien inbunden om annat ej framgår. Tillhörande skrivelser i serie E I b. (Tidigare inkomna skrivelser (serie E I a) ej diarieförda - se dock registren till dessa.) Se även serie D IX, som innehåller register till viktigare diarieförda inkomna skrivelser 1932-1944.
C I b	Personregister till diarium C I a	Serien i arkivkartong.
C II	Diarium över utgående skrivelser	Serien inbunden. ("Registratur"). Tillhörande handlingar i serie B II. Se även serie D IX, som innehåller register till viktigare diarieförda utgående skrivelser 1932-1944. 1944-1969: Se Gymnastik- och idrottshögskolans arkiv, serie C II.
C III	Diarium över handbrevskorrespondens	Serien inbunden. Svensk och utländsk korrespondens, i löpande följd. Tillhörande handlingar i serie E II a-b.
C IV	Diarium över skrivelser från Riksförsäkringsanstalten rörande elever skadade i undervisning	1953-1964: Ingår i serie E IV:1. Luckor 1959, 1961-1963.	Läsesal
D	LIGGARE OCH MATRIKLAR		Läsesal
D I	Matriklar och liggare över personal		Läsesal
D I a	Matriklar över personal	Angivelsen i tidskolumnen avser de år under vilka matriklarna förts. 1940-talet - 1969: Kortmatrikel överförd till GIH 1966 (Aasanv § 8, mom 2 a).
D I b	Löneliggare och lönekort	Serien i arkivkartong. 1945-1962 ingår i serie D I a:2
D II	Adresslistor över gymnastikhandledare	1952-1965 ingår i serie F IV:4	Läsesal
D III	Elevmatriklar		Läsesal
D III a	Diverse äldre elev- och patientförteckningar	1839-1865: Ingår i serie F II:1. Luckor. "Förteckning över fripatienter vid kliniska avdelningen för fruntimmer" 1851-1862. "Förteckning över kurselever admitterade till examen" Se även serie H I.	Läsesal
D III b	Album med namnteckningar	Serien inbunden.
D III c	Studiekort	Serien i arkivkartong. Statistiska centralbyråns studiekort. Med uppgifter om tidigare examina samt avgångsbetyg från KGCI. Tidsangivelsen avser vårtermin och år när utexamination skett.
D III d	Hjälpregister över sökande	1962-1966. Registerkorten utgallrade 1977 efter beslut av Riksarkivet (1977).	Läsesal
D III e	Övriga elevförteckningar	Serien i arkivkartong.
D IV	Tryckta kataloger
D V	Uppgifter å i gymnastik deltagande skolungdom från Stockholms elementarläroverk	Serien i arkivkartong.
D VI	Liggare m.m. över besökare och gäststuderande	1927-1958. Ingår i serie D III e:1. Album med namnteckningar av svenska och utländska gäster 1927-1944.	Läsesal
D VII	Liggare över betyg		Läsesal
D VII a	Tentamenslistor	Serien i arkivkartong.
D VII b	Betygsjournaler	Serien i arkivkartong. T.o.m. 1900 rubriken "Examensbok". Examinationsprotokoll. I serien av äldre föreståndarehandlingar finns även koncept, avskrifter och sammandrag av examensbetyg för åren 1838, 1840-1864 (serie F II:1) samt koncept till examensprotokoll spridda år 1854-1865 (serie F II:2).
D VIII	Frånvaroliggare	Serien i arkivkartong.
DIX	Sakregister till protokoll och diarier	Serien i arkivkartong. Tillhörande skrivelser i serie E I b
DX	Förteckning över fysiologiska institutionens publikationer	1943-1969. Ingår i serie B VII:1. Kronologisk förteckning.	Läsesal
DXI	Arkivförteckningar	1907-1977. Ingår i serie D IX:1. Förteckning över handlingar levererade till Riksarkivet 1935-07-11. Koncept- och originalförteckningar 1941, 1945, 1951, 1955, 1961, 1977. Beträffande till Riksarkivet insända originalförteckningar 1907-1961, se Ämbetsarkivet.	Läsesal
E	INKOMNA SKRIVELSER		Läsesal
E I	Inkomna skrivelser		Läsesal
E I a	Inkomna skrivelser t.o.m. 1863	Serien i arkivkartong. Med årsregister.
E I b	Inkomna skrivelser	Serien inbunden. Serien föregås av serie E I a. Handlingarna diarieförda i serie C I a. Fr.o.m. 1887 med korrespondentregister. Sakregister till viktigare diarieförda skrivelser 1932-1944 ingår i serie D IX.
E II	Handbrevskorrespondens		Läsesal
E II a	Rektorsexpeditionens handbrevskorrespondens		Läsesal
E II aa	Handbrevskorrespondens: svensk och nordisk	Serien i arkivkartong om ej annat framgår. In- och utgående handbrev, diarieförda i serie C III. Serien kronologiskt ordnad. 1934, 1936-1944 saknas.
E II ab	Handbrevskorrespondens: utomnordisk	Serien i arkivkartong. In- och utgående handbrev, diarieförda i serie C IV. Serien kronologiskt ordnad. 1934, 1936-1944 saknas. 1935 ingår i serie E II aa:1. 1967-1968; Ingår i serie E II aa:21. Delvis ej diarieförd.
E II b	Fysiologiska institutionens handbrevskorrespondens	Cirka 1945-1966. Ej diarieförda handbrev till och från institutionens ledning. Tillsammans med senare tillkommen korrespondens överförd till fysiologiska institutionen 1/7 1977.	Läsesal
E III	Kamrerarens korrespondens	1864-1938; Ingår i serie G V d:1-6.	Läsesal
E IV	Skrivelser från Riksförsäkringsanstalten	Serien i arkivkartong.
E V	Inkomna hemliga skrivelser	Serien i arkivkartong.
E VI	Ansökningshandlingar till tjänster		Läsesal
E VI a	Ansökningshandlingar till tjänster: antagna	Befintliga ansökningshandlingar, betygsavskrifter m.m. överförda till personaldossierer inom Gymnastik- och Idrottshögskolan. Se Gymnastik- och Idrottshögskolans arkiv, serie F I.	Läsesal
E VI b	Ansökningahandlingar till tjänster: icke antagna	Serien i arkivkartong. Ansökningar med tillhörande betygsavskrifter m.m. lagda i diarienummerordning.
E VII	Elevers inträdesansökningar	Serien i arkivkartong. Serien består av diarieförda ansökningar med åtföljande handlingar från civila elever, ordnade efter ankomstdatum. Delvis utbrutna ur serie E I a-b.
E VIII	Från lärarna inkomna dagböcker	Serien i arkivkartong. Dagboksblad med noteringar om bedriven undervisning, vidimerade av institutets föreståndare. Angivelsen i tidskolumnen avser läsår.
EIX	Läkarintyg	1946-1964; Läkarintyg avseende elever och lärare. Luckor. Ingår i serie E IV:1.	Läsesal
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
F I	Handlingar rörande institutets tillkomst m.m.	1813-1841; Ingår i serie E I a:1. Avskrifter av skrivelser från Kungl. Maj:t, 1812 års uppfostringskommitté, Per-Henrik Ling samt Kungl. Direktionen för Stockholms stads undervisningsverk rörande medel till det beviljade institutet, institutets byggnader och personal m.m. Med Kungl. Maj:ts skrivelse till uppfostringskommittén 5 maj 1813 vari den av Ling föreslagna inrättningen godkännes. Häri även GCI:s första instruktion, avlämnad av uppfostringskommittén till Kungl. Maj:t 14 mars 1814 samt diverse utkast till och korrespondens rörande densamma. Alltsammans i avskrift. Se även serie F II:2.
F II	Äldre föreståndarehandlingar	Serien i arkivkartong. Serien består av koncept, inkomna skrivelser, tabeller m.m., vilka tillkommit genom föreståndarens verksamhet. Innehållet i volym 1, levererat till Riksarkivet 1935, har kunnat kompletteras i samband med inventeringsarbeten i högskolans bibliotek 1977.
F III	Stadgor och instruktioner	1864-1964; Ingår i serie B VII:1. Även odaterat (u.å.). Av Kungl. Maj:t utfärdade stadgor för KGCI 1864, 1887, 1934 och 1959, med tillägg t.o.m. 1964. Instruktioner för kontorister 1964. Instruktioner odaterat för föreståndare, lärare, expeditionstjänstemän och bibliotekarie. Stadgar för biblioteket och biblioteksnämnden (u.å.). Stadgar för KGCI:s elevkår odaterat; Ekonomisk instruktion för KGCI 1925, 1938. Se även serie F I, som innehåller KGCI:s första stadga 1814 samt handlingar rörande densamma.	Läsesal
F IV	Schemata och arbetsordningar	Serien i arkivkartong om annat ej framgår. Schemata och arbetsordningar utfärdade för institutets lärare och elever. Angivelser i tidskolumnen avser läsår. 1834-1864; Ingår i serie F II:1 "Lektionstabeller".
F IX	Grammofonskivor från 1939 års Lingiad	Serien i arkivkartong.
F V	Stilar till skriftliga prov	Serien i arkivkartong.
F VI	Elevers examensarbeten (uppsatser) 1934 - 1967	Serien i arkivkartong. Elevers enskilda examensarbeten, ordnade ämnesvis.
F VII	Handlingar rörande institutioner för fysisk fostran i utlandet	Serien i arkivkartong. Handlingar tillhörande Byggnadsstyrelsens och KGCI:s gemensamma kommission för studier av institutioner för fysisk fostran i utlandet. (Kommissionens arbete avsåg att ge underlag för Byggnadsstyrelsens utredning angående GCI:s lokalfråga 1937-1938). Beträffande Studiekommissionens och Byggnadsstyrelsens förslag - se direktionens protokoll 26/11 1937 samt Ecklesiastikdepartementets konseljakt nr 94 3/3 1938.
F VIII	Handlingar rörande stipendier och stipendiefonder	1864-1966; Ingår i serie F II:2. Spridda avskrifter av handlingar rörande stipendiefonder 1864-1961. Handlingar rörande Carl Martin Edholms stipendiefond 1895-1903. Med avskrifter av Edholms testamente, fondens stadga samt handlingar i målet mellan Edholms arvingar och KGCI. Tablåer över stipendieansökningar 1955-1966. Stadga för professor R. Murrays minnesfond ingår i serie G IV a.	Läsesal
F X	Övriga ämnesordnade handlingar	1934-1965; Ingår i serie F II:2. Luckor. Handlingar i avskrift rörande KGCI:s museum, innefattande katalog upprättad 1937 samt skrivelser och förslag i museifrågan 1934-1942. Diverse handlingar rörande KGCI:s simhall 1963-1965. Spridda koncept och avskrifter av skrivelser till och från lärarkollegiet 1914-1919. Spridda handlingar rörande 1939 års arkitekttävling. (Se även serie J II).
F XI	Olle Halldéns efterlämnade handlingar
F XII	Övriga personers efterlämnade handlingar
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G I	Institutets räkenskaper 1813-1863		Läsesal
G I a	Räkenskaper avseende anslagna statsmedel		Läsesal
G I aa	Huvudbok för redovisning av anslagna statsmedel	Serien i arkivkartong.
G I ab	Betalda räkningar	Serien i arkivkartong. T.o.m. 1840 årsvisa "Specialräkningar betalda med anslagna statsmedel", därefter kvartalsvis "Betalda räkningar". Utgör verifikationer till huvudbokens räkenskaper.
G I b	Räkenskapsbok för influtna extra gymnastikmedel	1836-1839; Ingår i serie G I aa:1. Lucka 1837. Rubrik "Räkenskapsbok för Kongl. Gymnastiska Centralinstitutet. augusti 1838". Innehåller redovisning av medel som uppburits för lämnad undervisning, samt utgifter vilka bestridits med dessa. Lösa blad för 2:a kvartalet 1836. Med verifikationer 1839.	Läsesal
G I c	Räkenskapsbok för pistolbana vid KGCI	1839-1841; Ingår i serie G I aa:1. Redovisning av medel vilka uppburits genom gåvor, subskriptioner och skottpengar samt utgifter som bestridits med dessa.	Läsesal
G II	Institutets räkenskaper 1864-1965/66		Läsesal
G II a	Huvudböcker		Läsesal
G II aa	Originalhuvudböcker	Serien i arkivkartong.
G II ab	Reviderade huvudböcker	Serien i arkivkartong. 1885; Ingår i serie G II f:7. 1886; Ingår i serie G II aa:1. 1887-1918; Behållna i Kammararkivet efter revision. Se: Verks- och inrättningars reviderade räkenskaper (Sektion 5 RA). Utgör 31 band, 1 häfte. Innehåller fr.o.m. budgetåret 1924/25 även kladdar och dupletter t.o.m. 1934/35 benämnda "Räkenskaper", därefter "Huvudbok". Budgetår juli - juni fr.o.m. 1923/24.
G II ac	Kladdar och dupletter till huvudböcker	1864-1900; Ingår i serie G II aa:1. Lucka 1871-1884. (Se även serie G II c:1). 1923-1966; 1923/24 - 1965/66. Ingår i serie G II ab:2-11 samt serie G V d:2-3.	Läsesal
G II b	Redogörelser för institutets räkenskaper	1864-1884; Ingår i serie G II f:1-7. Reviderade. Koncept till redogörelserna ingår serie i G V d:1.	Läsesal
G II c	Inkomst- och utgiftsböcker	Serien inbunden om annat ej framgår. Under växlande benämningar ("Kassabok", "Räkenskaper", "Inkomst- och utgiftsbok", "Inkomst- och utgiftsjournal"). Inkomster och utgifter i kronologisk följd, med beloppen fördelade på kontokolumner. Serien innefattar såväl reviderade exemplar som dupletter och kladdar. Butgetår juli - juni fr.o.m. 1931/32.
G II d	Räkningsdiarium	Serien inbunden. Diarium över inkomna räkningar. Med uppgift om fakturans belopp, datum, utställare samt verifikations- nummer. Fördelad på kostnadsslag.
G II e	Övriga räkenskapsböcker	Serien i arkivkartong.
G II f	Verifikationer	Serien inbunden om annat ej framgår. Fr.o.m. 1954/55 dock i pärmar. Åren 1864-1884 ingår även reviderade redogörelser för räkenskaperna. 1887-1918; Behållna i Kammararkivet efter revision. Se: Verks- och inrättningars reviderade räkenskaper. (Sektion 5, RA). Utgör 33 band. Serien föregås av serie G I ab, Betalda räkningar. Budgetår juli - juni fr.o.m. 1923-1924.
G II g	Verifikationer till fortbildningskursen i gymnastik	Serien inbunden. 1914-1918; Behållna i Kammararkivet efter revision. Se: Verks- och inrättningars reviderade räkenskaper. (Sektion 5, RA). Utgör 5 band. Redogörelser för de anslagna medlen och deras användning ingår i institutets huvudbokföring (serie G II a). Separat inbundna verifikationer.
G III	Edholmska fondens räkenskaper		Läsesal
G III a	Huvudböcker till Edholmska fondens räkenskaper	Serien i arkivkartong.
G III b	Kassadagböcker till Edholmska fondens räkenskaper
G III c	Räkenskapsinventarium till Edholmska fonden	1933-1936; Ingår i serie G III b:1. Reviderade original och koncept. Se anmärkning under serie G III a:1.	Läsesal
G III d	Verifikationer till Edholmska fondens räkenskaper	Serie i arkivkartong. Verifikationerna sammanbundna med reviderade avskrifter av huvudböckerna. 1902-1918; Behållna i Kammararkivet efter revision. Se: Verks- och inrättningars reviderade räkenskaper. (Sektion 5, RA). Utgör 15 band, 1 häfte. Budgetår juli - juni fr.o.m. 1923/24. 1933/34 - 1935/36; Ingår i serie G II f:23, 25, 27. Se anmärkning under serie G II a:1.
G IV	Övriga fondräkenskaper		Läsesal
G IV a	Räkenskaper till professor Robert Murrays fond	1932/33-1936; Ingår i serie G III d:2. Koncepthuvudbok förd t.o.m. oktober 1936. Innehåller även stadga för professor R. Murrays minnesfond, underställd institutets direktion 24/4 1933.	Läsesal
G IV b	Balansräkningar till fondernas räkenskaper	1928/29 -1932/33; Ingår i serie G III d:2. 1933/34 - 1935/36; Ingår i serie G II f:23, 25, 27. Balansräkningar till "Fonden för utgivande av Hjalmar Lings ritningar", "Fonden för P.H. Lings minne" samt "Professor Robert Murrays minnesfond".	Läsesal
G V	Övriga räkenskaper		Läsesal
G V a	Post- och kvittensböcker	Serien i arkivkartong.
G V b	Materialredogörelser	Serien i arkivkartong. Luckor. 1864-1885; Ingår i serie G II e:1. Kladd. Mellanliggande år saknas.
G V c	Transaktioner med AB Nordiska föreningsbanken i Finland	1945-1956; Ingår i serie G V b:2. Kontoutdrag m.m.	Läsesal
G V d	Handlingar till institutets räkenskaper	Serien inbunden där ej annat framgår. Koncept till räkenskaper av skilda slag, såsom: sammandrag av institutets räkenskaper att föreläggas riksdagens revisorer (jml KK 23/5 1884 samt KK 4/6 1886); inbetalningar till lärarnas änke- och pupillkassa; kassarapporter; löne- och taxerings- beräkningar; pensionsuppgifter; rekvisitioner av statsmedel; anslagsavräkningar. Innehåller även kamrerarens korrespondens 1864-1938.
H	STATISTIK		Läsesal
H I	Statistiska uppgifter rörande KGCI:s elever och patienter	Serien i arkivkartong.
H II	Diverse statistiska uppgifter	1946-1964; Ingår i serie H I:1. Luckor. Angivelsen i tidskolumnen avser år för upprättande. Statistik över sökande, antagna, utskrivna, beläggning m.m. åren 1944-1954. Sammanfattning av lärarnas dagböcker åren 1951/52 - 1953/54.	Läsesal
J	RITNINGAR	Ritningar finns även i Marieberg.	Läsesal
J I	Ritningar över KGCI:s byggnader och lokaler
J II	Förslagsritningar	Spridda handlingar rörande 1939 års arkitekttävling i volym F X: 1.
J III	Ritningar inkomna för granskning	Ritningsskåp.
K	FOTOGRAFISKA AVBILDNINGAR		Läsesal
K I	KGCI:s fotografisamling	Serien i kapslar med lock. Fotosamling upprättad 1946, bestående av fotografier tagna av institutets tjänstemän under olika perioder. Fotografierna sammanförda i ämnesgrupper, med innehållsförteckningar samt försedda med inledande texter. Den till fotosamlingen hörande serien av porträttalbum över KGCI:s elever (1901-), vilken mestadels består av donerade album, har vid ordningsarbetet i maj 1977 kvarlämnats i Gymnastik- och Idrottshögskolans bibliotek, för att ingå i det arkiv som upprättats för de donerade handlingarna, (se inledningen till förteckningen (IV. 3). 5 fotoalbum, odaterade från GCI = placering 4A28:46.
K II	Porträttalbum över KGCI:s elever 1901-.	Serien i kapslar med lock. Serien består mestadels av donerade album.
K III	Glasplåtar	Serien i fotoboxar.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö I	Gåvor till KGCI		Läsesal
Ö I a	Gåvor från f.d. tjänstemän	1859; ngår i serie H I:1. Lars Gabriel Brantings förslag till förnyade allmänna stadgar för gymnastikvården i riket, daterat Nyhammar 12 januari 1859. Gåva ur professor C.A. Georgiis boksamling, inbundet tillsammans med engelskt tryck ("Gymnastic Miscelaneous"). Avskrifter av Brantings förslag samt koncept till detsamma ingår i serie F II:2. Beträffande övriga handlingar, vilka donerats till KGCI, dess bibliotek eller dess museum av f.d. tjänstemän - se inledningen till förteckningen.	Läsesal
Ö I b	Gåvor från utomstående	1958 och 1963; Ingår i serie G III b:1. Färgplansch överräckt av Svenska friidrottsförbundet med tack för betydelsefull insats vid genomförandet av EM i friidrott 1958. Hyllningsskrift från senaten i akademin för fysisk fostran i Warszawa med anledning av institutets 150-årsjubileum 1963. (Svensk och polsk text).	Läsesal
Ö I c	Gåvor från diverse anställda och elever	Serien i arkivkartong.
Ö II	Sammanlagda handlingar	1848-1957: Spridda år. Ingår i serie F II:2.
Ö III	Donerade handlingar	Serien i arkivkartong.
Ö IV	Diverse handlingar, tidningsurklipp m.m. (donerade)	Volym 1-6, 21-22 = arkivkartong. Volym 7-20 = album. Övriga handlingar = se även Gymnstik- och idrottshögskolan i Stockholm 420094, serie Ö I.
Ö V	Tidningsurklipp och Klippböcker		Läsesal
Ö V a	Klippböcker	Samlade alfabetiskt ordnade klipp från perioden ca. 1890-1966. I några fall har samlingen kompletterats med klipp från åren 1967-1973.
Ö V b	Tidningsurklipp

Success! You have made an order!

An error ocurred!