Svartå bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/50232 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ihVM8Zy0z9Dkmi0bgjY1YF Omfång 5,9 Hyllmeter  (108/72.) Datering 1811 – 1893  (Tidsomfång) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Svartå bruk, 1687 – 1893 (Arkivbildare) (Malmböcker 1852-1893, kolböcker 1852-1892, blåsningsjournaler 1847-1889, kapitalböcker 1811-1892, avräkningsböcker 1826-1892 m.m.) Alternativa namn: Svartåhyttan Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, sågverk, kvarnrörelse)   Forshyttan, 1642 – 1846 (Ingående arkivbildare) (Protokoll 1848-1889, kapitalböcker 1847-1848, avräkningsböcker 1836 m.m.) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)   Pardixhyttan, 1629 – 1873 (Ingående arkivbildare) (Protokoll 1849-1882, utgående handlingar 1861-1862, malm- och kolböcker 1857-1868, tackjärnsböcker 1861-1863 m.m.) Alternativa namn: Paradishyttan Alternativa namn: Pardishyttan Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll ARKIVBESKRIVNING FÖR SVARTÅ BRUK HISTORIK Svartå bruk bestod av en masugn, en hytta, en såg och en kvarn samt stora skogsarealer. Till bruket hörde även 52/64-delar i Forshyttan och 20/128-delar i Pardixhyttan, vars masugnar sköttes av förvaltaren vid Svartå bruk. Bruket hade sitt ursprung i Svartåhyttan, som anlades 1687. Den var belägen vid Svartån i Brattfors socken, väster om nuvarande länsväg 240, ett par mil söder om Sunnemo. Än idag finns där rester efter bl a masugnen och ett kolhus. Svartåhyttan priviligierades från början som hjälphytta till Pardix- och Forshyttorna (anlagda 1629 respektive 1642), men blev snart självständig. År 1756 överflyttades blåsningsrättigheten till Svartåhyttan från Elfsbacka bruk, som då ägde hyttan. Svartåhyttan levererade tackjärn till Elfsbacka bruk, som stod för hamrarna. Elfsbacka bruk försökte på olika sätt höja den tekniska standarden i takt med industrialiseringen, men misslyckades, mycket p g a de långa transporterna. Man räknade med att kunna avhjälpa detta genom Bergslagsbanan, som var planerad att gå förbi Östanås, Sunnemo-Uddeholm o s v, men förslaget röstades ned av traktens bönder. 1893, då Elfsbacka bruk utbjöds till försäljning upphörde verksamheten vid Svartåhyttan. 1894 köptes Svartåhyttan, Forshyttan och delar av Pardixhyttan, jämte huvuddelen av skogsmarken - ca 10000 hektar - med flottningsleder mot Svartån och Grässjön, av Uddeholms AB. Vid denna tidpunkt var Svartåhyttan ännu i brukbart skick, men driften återupptogs aldrig. Forshyttan och Pardixhyttan hade då varit nedlagda sedan 1846 respektive 1873. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Andersson, Ingvar; Uddeholms historia till 1914, Stockholm, 1960. Bonnevier, Fr. Lennart; Om bruksforskning - de värmländska hyttorna och hamrarna. Särtryck ur Bergshanteringens vänner, Stockholm, 1961. 222 sevärdheter i Värmland; Värmlands museum och Länsstyrelsen i Värmlands län. Karlstad, 1986, 4:e upplagan. OTRYCKTA KÄLLOR Carlberg, Harry; otryckt skrift om Elfsbacka bruk, 1977, Värmlandsarkiv. Uddeholms AB, Centralförvaltningens dossierer - 1967, Arkivförteckning 001/72, Värmlandsarkiv. Arkivbildarhistorik Svartå bruk Hytta 1687-1893, sågverk, kvarnrörelse. Uppköpt av Uddeholm 1894. ---------- ÄLDRE ARKIVHISTORIK: Svartå bruk Svartå bruk bestod av en masugn, en hytta, en såg och en kvarn samt stora skogsarealer. Till bruket hörde även 52/64-delar i Forshyttan och 20/128-delar i Pardixhyttan, vars masugnar sköttes av förvaltaren vid Svartå bruk. Bruket hade sitt ursprung i Svartåhyttan, som anlades 1687. Den var belägen vid Svartån i Brattfors socken, väster om nuvarande länsväg 240, ett par mil söder om Sunnemo. Än idag finns där rester efter bl a masugnen och ett kolhus. Svartåhyttan priviligierades från början som hjälphytta till Pardix- och Forshyttorna (anlagda 1629 respektive 1642), men blev snart självständig. År 1756 överflyttades blåsningsrättigheten till Svartåhyttan från Elfsbacka bruk, som då ägde hyttan. Svartåhyttan levererade tackjärn till Elfsbacka bruk, som stod för hamrarna. Elfsbacka bruk försökte på olika sätt höja den tekniska standarden i takt med industrialiseringen, men misslyckades, mycket p g a de långa transporterna. Man räknade med att kunna avhjälpa detta genom Bergslagsbanan, som var planerad att gå förbi Östanås, Sunnemo-Uddeholm o s v, men förslaget röstades ned av traktens bönder. 1893, då Elfsbacka bruk utbjöds till försäljning upphörde verksamheten vid Svartåhyttan. 1894 köptes Svartåhyttan, Forshyttan och delar av Pardixhyttan, jämte huvuddelen av skogsmarken - ca 10000 hektar - med flottningsleder mot Svartån och Grässjön, av Uddeholms AB. Vid denna tidpunkt var Svartåhyttan ännu i brukbart skick, men driften återupptogs aldrig. Forshyttan och Pardixhyttan hade då varit nedlagda sedan 1846 respektive 1873. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Andersson, Ingvar; Uddeholms historia till 1914, Stockholm, 1960. Bonnevier, Fr. Lennart; Om bruksforskning - de värmländska hyttorna och hamrarna. Särtryck ur Bergshanteringens vänner, Stockholm, 1961. 222 sevärdheter i Värmland; Värmlands museum och Länsstyrelsen i Värmlands län. Karlstad, 1986, 4:e upplagan. OTRYCKTA KÄLLOR Carlberg, Harry; otryckt skrift om Elfsbacka bruk, 1977, Värmlandsarkiv. Uddeholms AB, Centralförvaltningens dossierer - 1967, Arkivförteckning 001/72, Värmlandsarkiv. Allmän anmärkning Förteckningsnummer 9/93

Kontroll

Senast ändrad 2021-06-22 11:40:29

ARKIVBESKRIVNING FÖR SVARTÅ BRUK HISTORIK Svartå bruk bestod av en masugn, en hytta, en såg och en kvarn samt stora skogsarealer. Till bruket hörde även 52/64-delar i Forshyttan och 20/128-delar i Pardixhyttan, vars masugnar sköttes av förvaltaren vid Svartå bruk. Bruket hade sitt ursprung i Svartåhyttan, som anlades 1687. Den var belägen vid Svartån i Brattfors socken, väster om nuvarande länsväg 240, ett par mil söder om Sunnemo. Än idag finns där rester efter bl a masugnen och ett kolhus. Svartåhyttan priviligierades från början som hjälphytta till Pardix- och Forshyttorna (anlagda 1629 respektive 1642), men blev snart självständig. År 1756 överflyttades blåsningsrättigheten till Svartåhyttan från Elfsbacka bruk, som då ägde hyttan. Svartåhyttan levererade tackjärn till Elfsbacka bruk, som stod för hamrarna. Elfsbacka bruk försökte på olika sätt höja den tekniska standarden i takt med industrialiseringen, men misslyckades, mycket p g a de långa transporterna. Man räknade med att kunna avhjälpa detta genom Bergslagsbanan, som var planerad att gå förbi Östanås, Sunnemo-Uddeholm o s v, men förslaget röstades ned av traktens bönder. 1893, då Elfsbacka bruk utbjöds till försäljning upphörde verksamheten vid Svartåhyttan. 1894 köptes Svartåhyttan, Forshyttan och delar av Pardixhyttan, jämte huvuddelen av skogsmarken - ca 10000 hektar - med flottningsleder mot Svartån och Grässjön, av Uddeholms AB. Vid denna tidpunkt var Svartåhyttan ännu i brukbart skick, men driften återupptogs aldrig. Forshyttan och Pardixhyttan hade då varit nedlagda sedan 1846 respektive 1873. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Andersson, Ingvar; Uddeholms historia till 1914, Stockholm, 1960. Bonnevier, Fr. Lennart; Om bruksforskning - de värmländska hyttorna och hamrarna. Särtryck ur Bergshanteringens vänner, Stockholm, 1961. 222 sevärdheter i Värmland; Värmlands museum och Länsstyrelsen i Värmlands län. Karlstad, 1986, 4:e upplagan. OTRYCKTA KÄLLOR Carlberg, Harry; otryckt skrift om Elfsbacka bruk, 1977, Värmlandsarkiv. Uddeholms AB, Centralförvaltningens dossierer - 1967, Arkivförteckning 001/72, Värmlandsarkiv.

 Serier (48 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A PROTOKOLL   A 1 Protokoll, Forshyttan   A 2 Protokoll, Pardixhyttan   B UTGÅENDE HANDLINGAR   B 1 Utgående handlingar   B 2 Utgående handlingar, Pardixhyttan   D REGISTER OCH LIGGARE   D 1 PRODUCTIONSBÖCKER   D 1 a Malmböcker Serien i kartong. Tunna böcker och häften.   D 1 b Kolböcker Serien i kartong. Tunna böcker och häften.   D 1 c Malm- och kolböcker, Pardixhyttan   D 1 d Blåsningsjournaler   D 1 e Tackjärnsböcker   D 2 DAGSVERKSBÖCKER   D 2 a Dagsverksböcker   D 3 ÖVRIGA REGISTER OCH LIGGARE   D 1 f Tackjärnsböcker, Paradixhyttan   D 1 g Spannmålsböcker   D 2 b Kolningsböcker   D 2 c Dadgsverksböcker, Pardixhyttan   D 3 a Övriga register och liggare   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR   F 1 Ämnesordnade handlingar Serien i kartong.   F 2 Ämnesordnade handlingar, Forshyttan   F 3 Ämnesordnade handlingar, Pardixhyttan   G RÄKENSKAPER   G 1 HUVUDBOKFÖRING   G 1 a Kapitalböcker Serien inbunden om inte annat anges. Bokföringsår t o m 1873, därefter kalenderår.   G 1 b Kapitalböcker, Forshyttan Serien inbunden.   G 2 AVRÄKNINGSBOKFÖRING   G 2 a Avräkningsböcker Serien inbunden om inte annat anges. Bokföringsår t o m 1873, därefter kalenderår. Vol: G2A:17b är en gåva av Torsten Lindberg Börsåsv. 3A i Uddevalla.   G 2 aa Journaler Serien inbunden. Bokföringar t o m 1874, därefter kalenderår.   G 2 b Avräkningsböcker, Forshyttan   G 2 c AVRÄKNINGSBÖCKER PARDIXHYTTAN   G 3 KASSABOKFÖRING   G 3 a Kassaböcker Serien i kartong. Tunna böcker och häften. Innehåller även lösa handlingar.   G 4 ÖVRIGA RÄKENSKAPER   G 2 ab Skogsjournaler Serien inbunden om inte annat anges.   G 2 ac Förlagsböcker Bokföringar 1858-1865, därefter kalenderår.   G 2 ca Malmjournaler, Pardixhyttan   G 3 b Kassaböcker, Pardixhyttan   G 4 a Strödda räkenskaper   G 4 b Strödda räkenskaper, Forshyttan   G 4 c Strödda räkenskaper, Pardixhyttan   J KARTOR OCH RITNINGAR   J 1 Ritningar   Ö ÖVRIGA HANDLINGAR   Ö 1 Övriga handlingar