Gelbgjutareämbetet

Grunddata

Referenskod SE/SSA/0066/13 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7uStNfWCm4I1Bs64B68IK1 ExtraID 13 Omfång 0,02 Hyllmeter  Arkivinstitution Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll GELBGJUTAREÄMBETET (66/13) INLEDNING Gelbgjutare framställde mässing, vars huvudbeståndsdelar beståndsdelar utgörs av koppar och zink, samt tillverkade föremål av materialet. Namnet gelbgjutare kommer av tyskans "gelb" för gul. I mitten av 1600-talet började mässing tillverkas kontinuerligt i Sverige, innan dess importerades många mässingsföremål som t ex ljuskronor och ljusstakar till kyrkor. Bland mässingshantverkarna räknas även bältare, gryt- och klockgjutare, gördelmakare och mässingsslagare. Gelbgjutare började uppträda i början av 1700-talet och ökade så i antal att yrkesgruppen blev den mest dominerande bland mässingsgjutarna under 1800-talet i Sverige. Bland de föremål som gelbgjutare tillverkade kan nämnas mortlar, skedar och andra saker till hushållet, bjällror, vikter, strykjärn, ljusstakar och olika slags beslag. I Stockholms stadsarkiv förvaras endast en volym, 1793-1849, spridda år, i Nordiska museet finns flera handlingar, 1705-1874, däribland en allmän skråordning antagen den 27 juni 1720 (se bilaga). Gelbgjutareämbetets arkiv har förtecknats i september 2009. Stockholms stadsarkiv den 25 januari 2010 Christina HelIgren KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996. Svensk uppslagsbok, del 12, Malmö 1955.

Kontroll

Skapad 2009-09-08 17:17:02 Senast ändrad 2012-11-26 11:47:26

GELBGJUTAREÄMBETET (66/13) INLEDNING Gelbgjutare framställde mässing, vars huvudbeståndsdelar beståndsdelar utgörs av koppar och zink, samt tillverkade föremål av materialet. Namnet gelbgjutare kommer av tyskans "gelb" för gul. I mitten av 1600-talet började mässing tillverkas kontinuerligt i Sverige, innan dess importerades många mässingsföremål som t ex ljuskronor och ljusstakar till kyrkor. Bland mässingshantverkarna räknas även bältare, gryt- och klockgjutare, gördelmakare och mässingsslagare. Gelbgjutare började uppträda i början av 1700-talet och ökade så i antal att yrkesgruppen blev den mest dominerande bland mässingsgjutarna under 1800-talet i Sverige. Bland de föremål som gelbgjutare tillverkade kan nämnas mortlar, skedar och andra saker till hushållet, bjällror, vikter, strykjärn, ljusstakar och olika slags beslag. I Stockholms stadsarkiv förvaras endast en volym, 1793-1849, spridda år, i Nordiska museet finns flera handlingar, 1705-1874, däribland en allmän skråordning antagen den 27 juni 1720 (se bilaga). Gelbgjutareämbetets arkiv har förtecknats i september 2009. Stockholms stadsarkiv den 25 januari 2010 Christina HelIgren KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996. Svensk uppslagsbok, del 12, Malmö 1955.

 Serier (1 st)

Referenskod Titel Anmärkning   Vol. Handlingar Handlingar som förvaras hos Nordiska museet, se bilaga.