Timmermansämbetet

Grunddata

Referenskod SE/SSA/0066/77 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/hrBHk497VKEdTzc0Me1rq6 ExtraID 77 Omfång 0,2 Hyllmeter  Arkivinstitution Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll TIMMERMANSÄMBETET (66/77) INLEDNING Ett av de äldsta ämbetena i Stockholm är Timmermansämbetet vars skråordning utfärdades 1454 av borgmästare och råd. Av skråordningen från detta år framgår det att den var förnyad och således har en äldre funnits som det saknas uppgifter om. Timmermännen var också en av de största hantverksgrupperna under medeltiden. Deras uppgift vid den tiden bestod i att vid uppförandet av hus bygga bjälklag, golv och takstolar av trä och vid byggnadsskedets slut färdigställa den fasta inredningen. Fram till slutet av 1500-talet var Timmermansämbetet en svag organisation, men ca 1600-1650 utvecklades sammanslutningen till att bli ett traditionellt ämbete med lärlingar, gesäller och mästare. Det var också vid mitten av århundradet som en majoritet av mästare bestående av tyska timmermän började uppträda och kalla sig byggmästare. Timmermansämbetet var föregångare till Byggmästareämbetet, se förteckning nr 66/07. Omkring sekelskiftet 1700 ändrades beteckningen timmermansämbete till byggmästareämbete. Ett annat närliggande yrkesområde var snickarens, se Snickareämbetet nr 66/65 och från 1800-talet även murarens, se Murmästareämbetet nr 66/42. Skillnaden mellan timmermannens och snickarens yrken var att till timmermansarbeten räknades alla träarbeten där man inte använde lim, i övrigt tillhörde det snickarens område. Efter skråväsendets upplösning 1846 bildades så småningom fackföreningar med anknytning till byggbranschen, t ex Stockholms Snickeriarbetareförening 1880 (senare kallad Träarbetareföreningen) och Stockholms Byggnadstimmermansförening 1896. I Stockholms stadsarkiv förvaras Timmermansämbetets arkiv tiden 1675-1858, omfattande tre volymer som innehåller protokoll, reglementen och räkenskaper. Arkivet har ordnats och förtecknats under november 2009. Hos Nordiska museet förvaras även handlingar 1730-1904, varav den yngsta handlingen utgörs av lådräkning för timmermännen vid Stora varvet 1899-1904, se bilaga. Stockholms stadsarkiv den 4 mars 2010 Christina Hellgren KÄLLOR: Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987. Edgren, Lars, Från skråhantverk till näringsfrihet, Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996. Pursche, Werner, Från timmermans- till byggmästarämbete - ett Stockholmsskrås omvandling under 1600-talet, Särtryck ur Stockholms byggmästareförening, Stockholm 1964. Pursche, Werner, Timmermansämbetet i Stockholm före 1700, Stockholm 1979. Timmermansämbetet

Kontroll

Skapad 2009-11-18 12:59:48 Senast ändrad 2013-04-25 09:45:50

TIMMERMANSÄMBETET (66/77) INLEDNING Ett av de äldsta ämbetena i Stockholm är Timmermansämbetet vars skråordning utfärdades 1454 av borgmästare och råd. Av skråordningen från detta år framgår det att den var förnyad och således har en äldre funnits som det saknas uppgifter om. Timmermännen var också en av de största hantverksgrupperna under medeltiden. Deras uppgift vid den tiden bestod i att vid uppförandet av hus bygga bjälklag, golv och takstolar av trä och vid byggnadsskedets slut färdigställa den fasta inredningen. Fram till slutet av 1500-talet var Timmermansämbetet en svag organisation, men ca 1600-1650 utvecklades sammanslutningen till att bli ett traditionellt ämbete med lärlingar, gesäller och mästare. Det var också vid mitten av århundradet som en majoritet av mästare bestående av tyska timmermän började uppträda och kalla sig byggmästare. Timmermansämbetet var föregångare till Byggmästareämbetet, se förteckning nr 66/07. Omkring sekelskiftet 1700 ändrades beteckningen timmermansämbete till byggmästareämbete. Ett annat närliggande yrkesområde var snickarens, se Snickareämbetet nr 66/65 och från 1800-talet även murarens, se Murmästareämbetet nr 66/42. Skillnaden mellan timmermannens och snickarens yrken var att till timmermansarbeten räknades alla träarbeten där man inte använde lim, i övrigt tillhörde det snickarens område. Efter skråväsendets upplösning 1846 bildades så småningom fackföreningar med anknytning till byggbranschen, t ex Stockholms Snickeriarbetareförening 1880 (senare kallad Träarbetareföreningen) och Stockholms Byggnadstimmermansförening 1896. I Stockholms stadsarkiv förvaras Timmermansämbetets arkiv tiden 1675-1858, omfattande tre volymer som innehåller protokoll, reglementen och räkenskaper. Arkivet har ordnats och förtecknats under november 2009. Hos Nordiska museet förvaras även handlingar 1730-1904, varav den yngsta handlingen utgörs av lådräkning för timmermännen vid Stora varvet 1899-1904, se bilaga. Stockholms stadsarkiv den 4 mars 2010 Christina Hellgren KÄLLOR: Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987. Edgren, Lars, Från skråhantverk till näringsfrihet, Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996. Pursche, Werner, Från timmermans- till byggmästarämbete - ett Stockholmsskrås omvandling under 1600-talet, Särtryck ur Stockholms byggmästareförening, Stockholm 1964. Pursche, Werner, Timmermansämbetet i Stockholm före 1700, Stockholm 1979.

 Serier (1 st)

Referenskod Titel Anmärkning   Vol. Handlingar Serien i kart. Handlingar som förvaras hos Nordiska museet, se bilaga.