Innehåll: "Lars Petersson, kyrkopräst i Ovansjö, kungör att de 8 örtugland jord och 4 penningland i Ölbo som han köpt och givit salig Margitta, som var Holmgerd Skräddares hustru, har hon bytt med sin make från Ölbo i Hedesunda socken till Hagebo i Ovansjö socken. Därpå har Lars överenskommit med Holmgard att Holmger skall ge gåva av Ölbo till själarykt för Laurens och Margitta." Taget ur Svenskt Diplomatariums beskrivning av innehållet. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 18837.
Innehåll: Ovansjö kyrkas ägor upptecknas av herr Benno som är kanik i Uppsala. Häri ingår uppräkning av marker, kyrkoinventarier, pengar i kyrkkistan, spannmål m.m. Se även Svenskt diplomatiarium brevnummer 1592.
Dokumenthistorik: Originalet från 1293 är förkommet. 1603 när ärkebiskopen i Uppsala, Olaus Martini, var på visitationsbesök i Ovansjö kyrka fanns skriften i kyrkans ägo. Ärkebiskopen blev nämligen ombedd att vidimera skriften, vilket han gjorde, särskilt eftersom den var "af maal och ålderdom, så förderfwatt, att man hänne medh stoor möda och myckett betänkiande niuggast läsa kunde". I samband med vidimeringen gjordes lyckligtvis en avskrift av skriften. Ärkebiskopens brev från 1603 med avskriften av brevet från 1293 finns/har funnits(?) i ett antal handskrivna 1600-talskopior i Ovansjö kyrkoarkiv. Endast fotografier av avskrifterna finns i pergamentsamlingen. Därutöver finns i pergamentsamlingen även en handskriven avskrift från 1908 med svensk kommenterad översättning.
Arkivalisk tillhörighet: Ovansjö kyrkoarkiv
Anmärkning: Pergaments- och pappersbrevsamlingen. Ytterligare en avskrift finns i Ovansjö kyrkoarkiv P:1.
Anmärkning: Det odaterade dokumentet är klistrat på baksidan av ett intyg från 1681 med tillägg 1682. Dokumentet daterat 1319, är klistrat på en handling, med sista datering troligen 1681.
Språk: Svenska och latin
Innehåll: Dokumentet från 1682 intygar att det finns 139 blad i hela boken och att de är numrerade till och med 23. Det odaterade dokument det är ihopklistrat med, är en uppräkning av Hille kyrkas ägor på olika platser, skrivet på latin, med en tillagd översättning på svenska. Handlingen från sannolikt 1681, säger att kyrkoherden den 12 nov 1678 "igenfann" den jord som "uthi det gambla inventario om kiörkiones ägor, vidh andra sidan aff detta bladet fastkliistrat omtalas", det vill säga det som är daterat 1319. Det hänvisar också till en dom där ägorna tillagts prästbordet.
Dokumenthistorik: Fyra dokument sammanklistrade till två. I beskrivningen som hör till pergament- och pappersbrevsamlingen, skulle de två förteckningarna över kyrkans ägor vara avskrifter från 1500-talet. Den från år 1319 är tryckt i G Thulin: "Redogörelse för ecklesiastika boställen i Gävleborgs län" Stockholm 1904, sid 22. I boken anges källan vara "Liber ecclesiae Hillensis f.128 i Hille kyrkas arkiv" och "enligt uppgift skulle 1319 års förteckning vara tagen ur den gamla kyrkoboken och inklistrats i den nya". Den nya kyrkoboken, Hille L I a:1, omfattar åren 1691-1738.
Anmärkningar: I sammanställningen av pergament- och pappersbrevsamlingen anges 14 september som datum, i kommentaren till den transkriberade texten anges 15 september. Sigillet saknas.
Språk: Svenska
Innehåll: Färnebo kyrka tilldöms (delar av) Klappsta by, så som det varit tidigare, innan den nya lagen tillkom.
Anmärkningar: Uppklistrat på papper och infäst i bokpärmar tillsammans med P:15, 25, 26, 31 32 och 52. Sigill saknas. Transkribering finns.
Språk: Svenska
Innehåll: Brändön döms av häradshövding Peder Djäkne, till att åter ligga under kyrkobordet, efter att kyrkobordet "olaglika" fråndömdes ön året innan, eftersom det då inte fanns tolv män som kunde vittna om dess tillhörighet. Se även Svenskt diplomatarium brevnummer 17207.
Anmärkningar: Avskrift tillsammans med ytterligare två avskrifter på dubbelvikt folioblad, se även P 29.
Språk: Svenska
Innehåll: Thorlag i Sunde och Katrina Hindriksdotter bekräftar att de sålt ett fiske i Kölsillre, Haverö socken, till Gudbjörn och Kättil Tryggasson att vara deras evärdeliga ägo. Se även Svenskt diplomatarium brevnummer 17926.
Dokumenthistorik: Kopia gjord av Per Mattson 1679 på begäran av länsman Michel Larsson. Enligt följebrevet är det flera avskrifter (tre) av gamla pergamentsbrev, och pergamentsbreven har skickats tillbaka till länsmannen tillsammans med kopiorna. Originalen på UUB enl. Svenskt diplomatarium.
Anmärkning: Kopia även i Svenskt Diplomatarium, brevnr 32848, Riksarkivet, där brevet omskrivs: "Avskr. (1700-tal) papp. i enskild ägo, troligen efter avskr., där årtalet omskrivits med arabiska siffror, varvid "9" lästs som "1"."
Språk: Svenska
Innehåll: Olof Eriksson, lagmansdomhavande på riddaren Greger Mattssons vägnar, håller ting i Kornsjö i Nätra. Han kungör, att 6 män från Själevad och 6 från Nätra hållit syn i en tvist mellan Sibjörn i Hummelvik (Nätra socken) och Ingield i Bredånger (Nätra socken) och funnit, att Sibjörn och Ingield "skola ... bruka landh och Watten efter ty the i by skatta". Enligt nämndens utslag dömer Olof Eriksson att allt skall "blifva som gammalt ... varit hafwer". Taget ur Svenskt Diplomatariums beskrivning av innehållet. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 32848.
Innehåll: Ärkebiskop Johannes Haquini (Jöns Håkansson) höll visitation i Tuna pastorat den 21 februari 1425, och fastställde då fördelningen av gudstjänsterna inom pastoratet (Tuna, Attmar, Stöde). I annexförsamlingarna Attmar och Stöde ska kyrkoherden hålla mässa 1 söndag per månad, men i Tuna, som är moderförsamlingen, ska den hållas 2 söndagar i månaden. Eftersom S:t Olof är skyddspatron för de båda annexkyrkorna ska kyrkoherden själv förrätta gudstjänsten i Stöde på S:t Olof-dagen och om möjligt hitta en medhjälpare som samtidigt kan hålla gudstjänst i Attmar. Men om ingen hjälppräst finns att tillgå ska Olofsmässan firas i Stöde 2 år i rad och 3:e året i Attmar. Julgudstjänsten ska firas i Tuna 2 år i följd och då ska en mässa samtidigt läsas i Attmar. Vart 3:e år firas julgudstjänsten i Stöde, och endast där. Påsken ska firas i Tuna varje år och invånarna i Attmar får då bege sig dit för att ta nattvarden. I Stöde kommer påskgudstjänst endast att hållas på långfredagen, och dess invånare får ta nattvarden då. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 20427.
Dokumenthistorik: Brevet fanns ursprungligen i Stöde kyrkas ägo. 1881 fanns det hos Vesternorrlands Museisällskap, innan det slutligen kom till Landsarkivet i Härnösand. Ett antal avskrifter har gjorts under 1700- och 1800-talen, vilka uppräknas i Hellbom A. (1972), Medelpads äldre urkunder s. 75. Två av dessa ska förvaras i Stöde kyrkoarkiv. I Hellbom A. (1972) finns slutligen brevet utgivet i tryckt form. Några referat av brevets innehåll finns i tryckta publikationer, bl.a. i Hellbom A (1972) och i Bruce - Flodén (1963), Bygd och kyrka, s. 64, samt Bygdén L., (1926), Hernösands stifts herdaminne IV, s. 169 f, men någon fullständig översättning verkar aldrig ha gjorts.
Textinnehåll: Jöns, ärkebiskop i Uppsala, stadfäster sämja mellan kyrkoherden i Njurunda och Olof "Dyngilsö", som tvistat om en fors; Olof skall få en åker "Frelom" i Dingersjö och prästern skall ha 1/2 forsen men läsa årliga själamässor för Olof, hans hustru och deras föräldrar. Taget ur Svenskt Diplomatariumss beskrivning. Se även Hellbom A.,1972, Medelpads äldre urkunder, nr 44, s. 76-77, samt Svenskt diplomatarium brevnummer 20430.
Dokumenthistorik: Tillhör Dingersjö byamän, originalet förvarades 1957 hos hemmansägaren Birger Bohlin.
Innehåll: Ärkebiskopen i Uppsala, Nicolaus (Nils Ragvaldsson) utlovar 40 dagars avlat åt alla kristtrogna, ångerfulla och botfärdiga som besöker Stöde kyrka vid kyrkofesterna under året, samt på söndagar under fastan och på kyrkans invigningsdag (den s.k. kyrkmässodagen), eller åt dem som bidrar till kyrkans utsmyckning och underhåll, eller vandrar runt kyrkogården under bön för de där vilande. (Delvis hämtat ur Hellbom A., 1972, Medelpads äldre urkunder, nr 49, s. 82, samt Bygdén L., 1926, Hernösands stifts herdaminne IV, s.170). Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 23452.
Dokumenthistorik: Originalet tillhör Stöde kyrkoarkiv men finns numera i pergamentsamlingen. Några avskrifter har gjorts under 1700- och 1800-talen, vilka finns omnämnda i Hellbom, A. 1972, Medelpads äldre urkunder, nr 49, s. 82. Förutom i Hellbom A., behandlas brevet även i Tunberg, S., Svenska Medeltidsregester 1434-41 (nr 1088-1089) och i Bygdén L., 1926, Hernösands stifts herdaminne IV, s.170. I Bruce-Flodén (1963), Bygd och kyrka, s. 65 f diskuteras och återges ett jämförbart brev gällande Attmar från samma tidpunkt, vilket översattes till svenska på 1500-talet.
Anmärkning: Avskrift saknas i landsarkivet. Originalet förvaras av Anundsjö hembygdsförening.
Innehåll: Hans Djäken dömer att Jon Kätilsson och Gulle i Gubbo (Kubbe?) tillförsäkras rätt till Agnsjön. Källa: Birgitta Fritz: Ångermanlands medeltidsbrev, Ångermanland Medelpad 1986 sid 108, Örnsköldsvik 1986; Nils Östgren: Blad ur Anundsjö sockens historia, Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1926-27 sid 43; Norrländsk tidskrift 1966:3. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 24236.
Dokumenthistorik: Originalet förvaras av Anundsjö hembygdsförening. Till brevet finns en träask med bomärken.(Det är tveksamt om den är helt samtida med brevet.)
Innehåll: Ärkebiskop Nicolaus (Nils Ragvaldsson) i Uppsala utlovar 40 dagars avlat åt dem som ber Pater noster och Ave Maria eller andra hängivna böner under knäböjande inför det heliga korsets och martyren Laurentii avbilder, vilka ärkebiskopen nyligen invigt i Tuna kyrka, och även åt dem som inför dessa avbilder frambär sina offer eller utför andra fromhetsverk till deras ära. (Delvis hämtat ur Hellbom, A, 1972, Medelpads äldre urkunder, nr 52, s. 84). Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 24487.
Dokumenthistorik: Endast en avskrift, utförd av N.J. Ekdahl 1829, finns på Landsarkivet i Härnösand, i Tuna kyrkoarkiv. Originalet (pergament 11x20 cm) fanns ursprungligen i Tuna kyrkas ägo, men enligt avskriften lämnades det in till Kongl. Art. Arch. i Stockholm (- antikvitetskollegium enligt anmärkning i Tuna kyrkoarkivs förteckning PI:1). Numera förvaras originalet på Riksarkivet.
Arkivalisk tillhörighet: Tuna kyrkoarkiv
Ingår i Tuna kyrkoarkiv P I:1 (avskr.) Originalet på RA (or. perg. RA 0101).
Anmärkning: Förvaras tillsammans med P:7, 25, 26, 31 32 och 52.
Språk: Svenska
Innehåll: Allmogen i Luleå förklarar att, då många dog i pesten åren efter 1440, bestämde de enhälligt efter en omröstning, att evärdeligen "saa lenge waar Kirkja oc Sochn staar" varje år skicka bidrag till Uppsala domkyrka. Efter att löftet avgetts upphörde pesten direkt. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 24762.
Anmärkning: Maskinavskrift av original förvarat i Uppsala universitetsbibliotek
Språk: Svenska
Innehåll: Anders Djäkne, lagmansdomhavande i Medelpad, kungör att Olof och Jon i Målsta fullt ersatt Sigurd i "Harfue" och Eric Spielbodson för dessas broders död genom fall från ett träd, när han i Olofs tjänst skulle sätta upp ett ekorrnät där. Se Hellbom, A, 1972, Medelpads äldre urkunder, nr 56, s. 87
Ingår i Avskrifts- och kopiesamlingen nr 18 (tidigare nr 20)
Innehåll: Olaf Eriksson, lagmansdomhavande i Ångermanland på riddarens och lagmannens i Uppland, herr Gregers Mattssons i Tyresö, vägnar, håller ting 1493 i Nordmaling och stadfäster 12 synemäns av Umeå och Grundsunde snara förlikning mellan Öre och Håknäs män om fiske i strömmen vid Håknäs. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 33151(Beskrivningen av brevinnehållet tagen ur Svenskt Diplomatarium)
Dokumenthistorik: Har förvarats i Håknäs bykista, har varit deponerat hos Västerbottens museum och åter varit tillbaka hos privatperson. Numera deponerat hos Folkrörelsearkivet i Västerbotten (källa Ingrid Sjödin, arkivarie vid Västerbottens museum 2/2 2009). Se även B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland Medelpad 1986) s. 109. Prawitz 1952, s. 8 not 4.
Anmärkning: Maskinavskrift 1964 och kopia ur Sundsvalls-Posten 1906, av förlorat dokument
Språk: Svenska
Innehåll: Olov Gullesson i Kolsta, säljer sin jord till Sven Henriksson. Då Jakob Unesson i Bergsåker velat utnyttja sin bördsrätt till jorden, ersätts han med en silversked och köpet döms "staduktth ok fast". Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 31555.
Dokumenthistorik: Detta skrivs om dokumentet i Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, Östersund 1972: "Originalet (pergament) påträffades i början av 1900-talet av en ombudsman G B Modin i Skönsberg… en facsimilekopia återgavs i Sundsvalls-Posten 14.4.1906 (med transkribering av författaren Olof Högberg) jämte redogörelse för fyndet. Modins son Sigurd blev sedermera ägare till brevet, och denne erbjöd 1934 Nordiska museet att köpa det. Modins skrivelse remitterades till Riksarkivet ... som lånade in brevet för granskning. Man fann, att sigill saknades och bjöd Modin 30 kronor för urkunden. Denne tyckte att priset var för lågt, varefter Riksarkivet med beklagande återsände brevet till Modin, sedan man först tagit en fotostatkopia, som emellertid tyvärr är ganska otydlig. Modin sålde sedan brevet till hemmansägaren och riksdagsmannen Isak Olof Vestlund i Selånger, varefter det vid eldsvåda 1941 blev lågornas rov." Till landsarkivets avskrift finns skriftväxling mellan Algot Hellbom och Jan Liedgren angående tolkningen av vissa delar av brevet.
Ingår i Avskrifts- och kopiesamlingen nr 20 (tidigare nr 22)
Anmärkning: Avskrift gjord samtidigt med en latinsk avskrift från 1444. Dateringen till sent 1400-tal gjord av N J Ekdahl, som gjort avskriften.
Språk: Svenska
Innehåll: Kvittens att Hakon Jönsson, präst och föreståndare i Eskilstuna fått 20 öre i Johannispengar, av Olof Niklasson från gillesbröderna i Heliga trefaldighets gille, varför de får 40 års frihet från skärselden. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 15278.
Dokumenthistorik: Originalet överlämnat till Kongl. Ant. Arch i Stockholm.
Ingår i Tuna kyrkoarkiv P I:1 Originalet på RA (or. papp. Odat. nr 163 (VHAA:s dep.: Ekdahl), RA 0102).
Innehåll: Uppräkning av mässor som ska hållas, ett intyg om jordbyte mellan Johan Olsson (också i handlingen benämnd Johannes Olavi), präst i Delsbo och Laurens i Byn, ett inventarium gjort av Johan Olsson och rågränsen mellan "Sudherbo sokn oc Bjuraker sokn". Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 26955 och 28014.
Dokumenthistorik: Enligt maskinavskriften av avskriften från 1738 " Fragment af ett gammalt Pärme-Bref, förvaradt i Delsbo Kyrka och i Kongl. Antiquitets Collegio utredt år 1738"
Innehåll: Ärkebiskopen i Uppsala, Johannes (Jöns Bengtsson Oxenstierna), utfärdar i Tuna ett avlatsbrev som gäller annexförsamlingen Stöde. 40 dagars avlat utlovas åt de församlingsbor i Stöde som kommer till gudstjänsten i Stöde kyrka på ett antal stora högtider, vilka uppräknas i brevet. Detsamma utlovas åt dem som bidrar till kyrkans underhåll, samt åt dem som vandrar runt kyrkogården under bön för de avlidna. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 27898.
Dokumenthistorik: Originalet fanns ursprungligen i Stöde kyrkoarkiv men förvaras numera i pergamentsamlingen. Ett antal avskrifter har gjorts under 1700- och 1800-talen varav två ska finnas i Stöde kyrkoarkiv. (Se Hellbom A. Medelpads äldre urkunder nr 63 s. 93). En utgåva av brevet finns i Hellbom A. s. 93 f. Sammandrag på svenska finns i Hellbom A. s. 93 f, samt i Bygdén L., 1926, Hernösands stifts herdaminne IV, s.170. I den sistnämnda finns även alla brevets uppräknade högtider översatta till svenska.
Anmärkning: Avskriven tillsammans med "några gamla bref, som finnas i Walbo Socn i Gestrikeland.
Språk: Svenska
Innehåll: Kung Kristian förelägger efter valboböndernas klagan, gävleborgarna att hålla rätt farled, eftersom de gör dem stor skada med sitt olaga fiskeri. Se även P 24 och 39 samt Svenskt Diplomatarium brevnummer 28074
Anmärkning: Avskriven tillsammans med "några gamla bref, som finnas i Walbo Socn i Gestrikeland.
Språk: Svenska
Innehåll: Lagmannen Mats Jöransson avdömer i Sten Stures närvaro, att syn ska hållas om rätt farled, eftersom valbobönderna återigen klagar över att gävleborna hindrar fisket för dem. De visar upp det tidigare dombrevet från kung Kristian, och synemän utses. Se även P 23 och 39.
Innehåll: Ärkebiskopen i Uppsala, Jacobus (Jakob Ulfsson), ger herr Sverkillus Olavi collation på Luleå pastorat, på villkor att han understöder sin företrädare med 50 mark per år. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 30968.
Dokumenthistorik: Brevet fanns ursprungligen i Luleå kyrka (Nederluleå förs 1831-), och tillhör Nederluleå kyrkoarkiv. Numera förvaras det i pergamentsamlingen. En avskrift av brevet, gjord 1776, finns bevarad i anslutning till originalet.
Arkivalisk tillhörighet: Nederluleå kyrkoarkiv O II:1
Innehåll: Ärkebiskop Jacobus (Jakob Ulfsson) i Uppsala skriver till kyrkoherden i Luleå, Sverkillus Olavi angående reduktion av avgifter. Olavis företrädare har avlidit och Olavi behöver därmed inte längre lägga ut 50 mark i understöd. (Se P 25). Istället ska han varje år vid Olofsmässan betala 20 mark till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 31463.
Dokumenthistorik: Brevet förvarades ursprungligen i Luleå kyrka (Nederluleå förs 1831-), och tillhör Nederluleå kyrkoarkiv. Numera förvaras det i pergamentsamlingen. En avskrift med kort historisk förklaring på svenska, gjord 1776 av Carl Gustaf Nordin, finns bevarad i anslutning till originalet. Originalbrevet omtalas i Bygdén L., 1923, Hernösands stifts herdaminne II, s. 194.
Innehåll: Olof Eriksson, lagmansdomhavande i Ångermanland dömer angående fisket i Krokhugget. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 31763.
Dokumenthistorik: Kontaktkopia av en utskrift gjord 1951 av Vitterhetsakademins diplomatariekommitté. En tidigare avskrift har gjorts av Johan Nordlander till en avskriftsbok, upplagd av biskop Lars Landgren och som 1951 förvarades i Västernorrlands länsmuseum Murberget med beteckningen nr 3. Även 1776 gjordes en avskrift, då av biskop C G Nordin. Denna avskrift ingår i ett samlingsband förvarat i Uppsala universitetsbibliotek med beteckningen E169 och avskriften (gjord av C.G. Nordin efter originalet 1776) står på fol. 275r-v. Samma fiske avhandlades 1490 av samme Olof Eriksson. Detta brev avskrevs av C G Nordin 1777 och denna avskrift har kopierats av Johan Nordlander och ingår också den i biskop Landgrens kopiebok. Originalet är enligt Birgitta Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland Medelpad 1986, sid 108) åter i socknen efter att ha varit deponerat hos Mo Domsjö.
Arkivalisk tillhörighet: I enskild ägo
Ingår i Avskrifts- och kopiesamlingen vol. 1b:31. Originalet i enskild ägo
Anmärkning: Avskrift tillsammans med ytterligare två avskrifter på dubbelvikt folioblad, se även P 8.
Språk: Svenska Innehåll: Laurs Olsson i Viken med hustru och söner har sålt ett köpefiske i Vassnäs (Haverö) till Rolf och Ol(of) Tryggesson i Hogdal. Detta bekräftas av lagmansdomhavanden Ol(of) Eriksson. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 32369.
Dokumenthistorik: Kopia gjord av Per Mattson 1679 på begäran av länsman Michel Larsson. Enligt följebrevet är det flera avskrifter (tre) av gamla pergamentsbrev, och pergamentsbreven har skickats tillbaka till länsmannen tillsammans med kopiorna. Originalen saknas.
Innehåll: Olof Eriksson, lagmansdomhavande i Medelpad, stadfäster på ting i Källsta, Stöde, ett jordbyte i Backe och Brattås. Se Hellbom A., 1972, Medelpads äldre urkunder, nr 108, s. 137. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 32370.
Anmärkning: Uppklistrat på papper och infäst i bokpärmar tillsammans med P: 7, 15, 25, 26, 31 och 52. Sigill saknas. Transkribering finns.
Språk: Svenska
Innehåll: Lagman Olof Nilsson dömer ett fiskevatten, som av ålder tillhört prästbordet, att även i fortsättningen ligga under prästbordet. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 34559.
Anmärkning: Uppklistrat på baksidan av ett papper av samma storlek med texten:"Thetta gamla monument (sic!) fant jag hos Bonden i Weckebo och färla S:n Erick Olofsson Anno 1729." Underskrivet Jonas Buller. Detta papper har lagats med tejp. Handlingen är daterad 1404, men experter vid Riksarkivet vid tidpunkten för avskriften, ska årtalet vara 1504. Spår av grönt sigill.
Språk: Svenska
Innehåll: Joghan Jönsson, föreståndare för Gudsbergs kloster och konvent ger Laurens Nilsson och hans hustru Gertrud, "gudelig" Birgitta och "gudelig" Olaf Enfridsson andeligt broderskap i deras heliga orden. Se även Winroth A, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 13 1987 sidan 142, samt Svenskt Diplomatarium brevnummer 34705.
Dokumenthistorik: Dokumentation finns rörande avskriften 1903.
Anmärkning: Avskrift tillsammans med ytterligare två avskrifter på dubbelvikt folioblad
Språk: Svenska
Innehåll: Silvester Torstensson och Olof Olsson bekräftar att de "före byrdena" överlåtit jord i Sätra åt Olof och Lasse Olffsson i Vassnäs. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 35685.
Innehåll: Knut Eskilsson, lagman i Uppland, förnyar på begäran av Une Nilsson i Ri, Timrå socken, ett fördärvat brev av år 1409 om gränserna till hans egendom. Domen godkäns ännu en gång i Sundsvalls landsting den 23 mars 1663 i ett tillskrivet tillägg. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 39632.
Dokumenthistorik: Enligt ett medlagt dokument: "Deposition av Fru Kristina Thunborg, Granlo 1:6, Selånger (pa. Granlo, Sundsvall Brevet funnet av fru Thunborg i sågspånsfyllningen på vinden till hennes ägande gård i Granlo. Fru Thunborgs svärfader, Daniel Thunborg, inflyttade till Granlo från Ljustorps socken år 1907. Sannolikt medförde han då brevet, som efter hans död var på väg att komma på slarv" Tillagt: "Uppgifterna ovan lämnade av Fil Dr Arvid Enqvist Sundsvall"
Innehåll: Peder i Håsjö kungör att han sålt ett öde böle i Ragunda till Erik Olofsson i Kullsta. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 37672 och 37673. Eventuellt kan orden "här med" i landsarkivets avskrift vara en feltolkning av namnet Germund, som står i diplomatariets register. I så fall är det Germund Pedersson som säljer sitt ödeböle.
Arkivalisk tillhörighet: Enligt notering på avskriften: "Originalbrevet i nämndeman Is. Ol. Westlunds, Kvarsätt, Sundsvall ägo"
Innehåll: Medelpads fogde Staffan Sasse håller ting i Stöde och Pål (Påvel) i Edsta anser sig ha bördsrätt till jord som nu ligger under Stöde prästbord. Efter rannsakan av intygas dock att jorden, så långt man kan minnas har hört till prästbordet och den tilldöms åter prästbordet. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 38913.
Dokumenthistorik: Avskrift i Hellbom: Medelpads äldre urkunder, Östersund 1972, nr 163. Enligt Hellbom även avskrifter i Stöde kyrkoarkiv och Uppsala Universitetsbibliotek (Avskriftssamling E 175, fol 411 b, r, samt i Magnus Nordenströms Stöde-beskrivning år 1769 (Joh. Nordlander: Norrländsk samling 1:2 s 63) Se även Svenskt diplomatarium brevnr 38913.
Språk: Svenska Innehåll: Gustav (Vasa) beviljar och tilldelar Jöns Joannis, Ovansjö, prästgäll mot att den vanliga räntan fortsätter att betalas, och uppfordrar allmogen att se honom som sin rätta "kyrkoherre" och att ge honom det tionde som de är vana att ge sin präst. Herr Jöns kommer att i gengäld sköta sina prästerliga plikter och ansvara inför Gud och kung Gustav. Inte påträffad i Gustav Vasas Riksregistratur.
Avskrift (Avskriven tillsammans med "några gamla bref, som finnas i Walbo Socn i Gestrikeland". )
Språk: Svenska
Innehåll: Gustav (Vasa) befaller, efter Valboböndernas klagan, sina befallningsmän att se till att valbobönderna får nyttja sitt skattefiske obesvärade av gävleborgarna. Se även P 23 och P 24. Inte påträffad i Gustav Vasas Riksregistratur.
Innehåll: Erik Andersson, kyrkoherde i Segersta och prost i Hälsinglands södra prosteri, erkänner emottagandet av vissa silversaker från Färila kyrka och Kårböle kapell "till vår nådige herres behov".
Innehåll: Olof Persson, lagmansdomhavande i Gästrikland dömer Per Olsson i Kräbäcks försäljning av 5 öresland till Per Larsson i Kräbäck som fast.
Dokumenthistorik: Originalbrevet översänt för avskrift av intendent Philibert Humbla, Gävle museum, som angivit Fredrik Larsson, Framnäs, Österfärnebo, som brevets ägare. Brevet återgick den 1 februari 1950. Den medföljande lappen från Philibert Humbla ligger tillsammans med kopiorna.
Innehåll: Å lagmannen över Uppland och "all Wästernordlanden" Claes Flemings vägnar, utfärdar Per Andersson, lagmansdomhavande i Medelpad, dom över jordbyte mellan Joen Persson i Slätt och Olof Persson i Bängling på sex mål jord i Bängling och sex mål jord i Högland.
Dokumenthistorik: Deposition från Medelpads fornhem 1948
Innehåll: Å lagmannen över Uppland och "all Wästernordlanden" Claes Flemings vägnar, utfärdar Per Andersson, lagmansdomhavande i Medelpad, dom över Olof Persson i Bänglings jordaköp i Slätt. Jorden är köpt både av svärfadern och av Jonas Larsson "som war hans half sydsters iord". Oklart vems halvsyster det var.
Dokumenthistorik: Deposition från Medelpads fornhem 1948
Innehåll: Å lagmannen över Uppland och "all Wästernordlanden" Claes Flemings vägnar, utfärdar Per Andersson, lagmansdomhavande i Medelpad, dom att Per Jonsson i Rockland har sålt fem mål jord i Östervåla till Erik Ersson i Berge. Hans Carlsson har i sin tur bytt till sig tre mål av den jorden mot sin hustrus jord och barnens lotter i Möcklinge.
Dokumenthistorik: Deposition från Medelpads fornhem 1948
Innehåll: Jöns Claesson i Gävle framlägger ett pappersbrev om ett röjningsland vid Köpmanholmarna, som Nils Olsson i Testeboda år 1551, sålt till Nils Eriksson i Gävle, Jöns Claessons svärfar. Jöns ville få brevet stadfäst, vilket också skedde. Magnus Brahe var lagman.
Innehåll: Jöns Claesson i Gävle begär och får stadfästelse av två jordköp, dels av den södra delen av Ängsviken och halva Ängsviksudden av Lasse Joensson i Testebo, dels av den norra delen av Ängsviken och den andra halvan av Ängsviksudden av Olof Jonsson i Testebo.
Innehåll: Enligt ett gammalt synebrev från 6 oktober 1614, har rågången mellan Alfta och Bollnäs socknar gåtts upp av Lasse Larsson och Lasse Kielbjörnsson med tolv ovälde män. Dock fortsatte tvisterna socknarna emellan i synnerhet kring några fäbodar med bland annat tillhörande fiske. Den 17 september 1619 rannsakar häradshövdingen över Dalarna, Albrecht Hansson och Carl Bonde, kammarråd och ståthållare över Västmanland, Kopparberg och Järnbergslagen, Öster- och Västerdalarna, trätan och tillsammans med 4 tolfter ovälde män från båda socknarna kommer man överens hur fäbodarna ska delas upp. Problemen fortsätter dock och föranleder ett kungligt brev från den 27 februari 1620, där besluten i det tidigare brevet befästs.
Anmärkning: Trasigt med textförluster. Avskriften verkar dock innefatta hela ursprungstexten. Sigill finns. Uppklistrat på papper och infäst i bokpärmar tillsammans med P: 7, 15, 25, 26, 31 och 32.
Språk: Svenska
Innehåll: Olaus Bures donationsbrev till Luleå sockens fattiga. Donationen på 100 daler, ska investeras på bästa sätt, och räntan ska gå till vadmal, lappskor och "annat så gement som de fattiga i kölden kunna hjälpa sig med".
Benämning: "33 T S Gradvale - Propr d tempore. In vigil. Pentec etc"
Datering: Medeltida
Original
Anmärkning: Omslag till landsbok. Fram- och baksida skadade, men välbevarade insidor. Text och notskrift på samtliga fyra sidor.
Språk: Latin
Innehåll: Fragment av ett graduale. Graduale sec XV.
Dokumenthistorik: Bladet var ursprungligen en del av ett medeltida graduale, men blev sedan omslag till "Norlands Booken", 1631 års landsbok hos Gävleborgs läns landskontor. Landsboken har senare bundits om och pergamentsbladet har fått sin plats i pergamentsamlingen.
Arkivalisk tillhörighet: Gävleborgs läns landskontors arkiv, E I a:3
Innehåll: Lagtingsdom. Carl Larsson å Axel Oxenstiernas vägnar samt Abraham Ingemarsson i befallningsman Lars Isakssons ställe, fastställer rågången mellan Ljusdal och Färila socknar, och Sunnanåsfjärdingens och Ygs byar, enligt en tidigare överenskommelse.
Innehåll: Kerstin Nilsdotter har sålt börds- och besittningsrätt till hemmanet Östanå 4 1/2 seland i Viksjö, till sin syster Brita Nilsdotter och hennes man Daniel Mårtensson, mot att fortfarande få ärva föräldrarna.
Transkribering: "Kongl:ge Maij:ts Trotienare och Häradshöfdinge över Ångermanlands Södra Domsago Med therunderliggande Åhsele Lappmarck, Jag Martin Lundeberg, Giör härmed Witterligt För allom them, som thetta mitt öppna Bref händer förekomma, Se , Läsa eller höra Läsas, at Åhr efter Christii Börd Ett Tusende Sjuhundrade och på det Sextijonde Tredje, Then Siuttonde dag i November Månad, Tå Laga Ting Hållit blef med Stånds Personer och meninge Allmoge af Säbrå Harad i Ählands Giästgifwaregård, kom för mig och sittjande Rätt Daniel Mårtensson, och företedde Ett d: 26 Martii 1761 i wittnens närwaru utgifwit Salubref, genom hwilket, såsom underskrifwit af männerne Jacob Hornäus, Eric Ohlsson im Rogsta, och Jan Jansson i Skiållsta, Hustrurne Kierstin Märeta (....) Nilsdotter, till Systren Brita Nilsdotter och hennes man förbemelte Daniel Mårtensson för redan ärlagde Etthundrade dahler kopparmynt, uplåtit och försålldt theras Börds och Besittningsrätt uti Östanå Hemman, Fyra och Ett halft Seland, dock therwid förbehållit, att efter Förälldrarnas död, gå lika i Arf med bemelte theras Syster, såväl i Hus och Jord, som annan Lösegendom, På hwilken handell, som 3:ne Upbud ordentligen funnos wara skiedde, d: 16 November 1761: d: 15 Martii och 16 November 1762: Så begiärtes nu sedan Laga ståndtiden utan klander äfwen förflutit Härads Rättens Fasta och Skiöte Bref, Hwilket allt Härads Rätten behörigen öfwerwägadt, samt wid så beskaffad Klanderlös Lagfölgd i förmågo af l: alt. 4: Cap: Jordab:n för rättwist pröfwadt, att tilldöma bemelte Hustru Brita Nilsdotter och mannen Daniel Mårtensson Börd och Besittning på förenemnda Skattehemman Fyra och ett halft Seland, Hus och Jord i Östanå med allo thy som ther till ligger, innom gårds och utom, imwåto och torro, Näraby och fiärre, Åker, Äng, Skog Marck, Fiskie och Fiskie wattn, Ström och Qwarnställe, intet undantagande af allt hwad af ållder thertill lydt och legadt, ännu ligger och lyder eller hädanefter med Lag till winnas kan, att äga råda och besittja såsom all annom Lag och wälfången Egendom; Fördristande jag ingen härå att tahla, wider näpst för Dom Brott, som Lag förmår; Och ther äro the thollf fasta wittnen till, som settadt med Rätten och i Domboken antecknade finnas. Till yttermera wisso sätter jag mitt namn, med Häradets, och mitt egit wanliga Insegel, under thetta Bref. Gifwit År och dag, som före skrifwit står. På Härads Rättens wägnar Martin Lundeberg"
Transkriberat av verkmästaren Karl Erik Nylander, Västra Höganbo, Kungsängen.
Datering: Odaterade (dateringen i förteckningen 1500-1600-tal men ev. äldre)
Original
Anmärkning: P 59 består av två olika dokument: a) ett pergamentsblad ur liturgisk sångbok, skadat, med notskrift, b) 27 sidor ur liturgisk sångbok, med notskrift. Främre hälften på svenska, bakre på latin.
Språk: Latin och svenska
Innehåll: Fragment av antiphonarium sec XII // (graduale sec XIII-XIV)
Dokumenthistorik: De två fragmenten inkom till Landsarkivet i Härnösand i en leverans från Österfärnebo församling 1952 (Lev 71/1952). De tillhör Österfärnebo kyrkoarkiv men förvaras i pergamentsamlingen. P1 i Fört 37/1948 är detsamma som P 59. Hänvisning finns från P 1 till P 59.
Anmärkning: Omslaget är mycket skadat och svårläst. Boken består av 10 blad, vikta till häfte med text på 15 sidor.
Språk: Latin och svenska
Innehåll: Mellan åren 1501 och 1534 antecknades kyrkoräkenskaperna för Stöde kyrka i denna bok. Somliga ord är på svenska, andra på latin. Inkomsterna (leuata) bestod främst av spannmål och "stokkeoffer", d.v.s. gåvor till kyrkan, ofta i form av pengar. Bland utgifterna (erogata) upptas både smått och stort. Inköp av vax, rökelse och helig olja (crisma) var årligen återkommande utgifter. Bland andra utgifter kan t.ex. nämnas inköpet av en korkåpa ("corkapan") för 60 mark år 1517, en avlatstavla ("afflass tafflan") för 2 öre 1519, en bild av S:t Georg för 26 mark 1521 och en S:t Annabild för samma summa 1528. 1522 gav man 43 mark för kyrkans målning ("kyrchenness maalnyngh") och 5 mark för en dopfunt ("fwnttdhyn"). 1529 betalade man 6 öre för Nya testamentet. Kyrkan lånade även ut pengar. Sywurdh Kaareson var en flitig låntagare som synes av åren 1502 och 1510. // Bokens (förmodat) tillhörande omslag är ett pergamentsfragment av ett medeltida missale, sec XIV, eventuellt från 1400-talet.
Dokumenthistorik: "Stödeboken" tillhör Stöde kyrkoarkiv och finns sedan 1941 på Landsarkivet i Härnösand dit den inkom som en deposition från Murberget (ID 179/1941, UD 830/1941). Tidigare har den förvarats hos Norrländska Hembygdsbiblioteket i Härnösand dit den donerades av Stöde kyrka på 1880-talet. Ett antal avskrifter har gjorts, bl.a. i Hellbom, A., 1972, Medelpads äldre urkunder s. 148-154. Bokens innehåll har behandlats i bl.a. Arkiv för Norrländsk hembygsforskning, 1918, s. 97-111 (art. av Cornell H.), Hellbom A., 1972, Medelpads äldre urkunder s. 147-155 samt Ericsson, L., 1983, En räkenskapsbok från Stöde kyrka 1501-1534. // Pergamentsomslaget inkom till Landsarkivet i Härnösand i oktober 1969 från Kammararkivet, där det hade hittats i samband med överflyttningen till Riksarkivets nya lokaler. Det hade antecknats att "Troligen har fragmentet varit omslag till Stödeboken som behandlats av RA:s bokbinderi." Nu förvaras pergamentsomslaget tillsammans med räkenskapsboken, (båda P 60), i pergamentsamlingen.
Anmärkning: Två blad. Text och notskrift på båda bladens fram- och baksida. Pärmar till kyrkoräkenskaper 1615-1694.
Språk: Latin
Innehåll: Fragment av sequentionarium sec XIV
Dokumenthistorik: De två pergamentsbladen har varit omslag till två olika volymer med kyrkoräkenskaper, vilka förvaras i Norrbo kyrkoarkiv i en gemensam volym, L I a:1. Pergamentsbladen förvaras däremot i pergamentsamlingen.
Anmärkning: a) Ett blad. Text med röda och blå detaljer och med inslag av notskrift på fram- och baksida. b) två exemplar av en sida ur tryckt bok från 1629. Omslag till kyrkoräkenskaper 1629-1680.
Språk: Latin och svenska
Innehåll: a) Ett blad ur ett medeltida missale, sec XIII. b) En sida (2 ex) ur "Lille Prognosticon eller Practica på thet åhret effter wårs herres Jesu Christi nåderijka födelse MDCXXIX" (1629), tryckt i Riga.
Dokumenthistorik: Pergamentsbladet (a) har ursprungligen tillhört ett medeltida missale, en liturgisk mässbok, men har sedan återanvänts som omslag till kyrkoräkenskaper från perioden 1629-1680 i Ljusdal kyrkoarkiv L I a:1. Bladet förvaras emellertid inte längre i kyrkoarkivet, utan finns numera i pergamentsamlingen.
Anmärkning: Ett blad. Text och notskrift på fram- och baksida.
Språk: Latin
Innehåll: Ett blad ur ett medeltida missale, sec XIV, med notskrift (graduale).
Dokumenthistorik: Bladet har ursprungligen varit en del av ett medeltida missale, men under 1600-talet återanvändes det som omslag till en födelsebok i Bergsjö kyrka. Boken förvaras fortfarande i Bergsjö kyrkoarkiv (C:1, 1682-1706), men omslaget förvaras i pergamentsamlingen
Innehåll: Brev från kyrkoherde och nämndemän i Sollefteå, ställt till hövitsmannen för Medelpads och Ångermanlands fänika, Måns Gudmunsson och hans mönsterskrivare Ingemar Jönsson i Kärfsta, Stöde, angående Lars Ingelsson i Skedom och hans nöd.
Anmärkning: Kort förklaring på svenska på brevets baksida (i övre vänstra hörnet ev. tidigt 1800-tal)
Språk: Latin
Innehåll: Ärkebiskop Johannes Haquini (Jöns Håkansson) utlovar 40 dagars avlat åt alla som besöker Högs kyrka på julen, påsken och på ett flertal uppräknade helgons dagar, samt på kyrkans invigningsdag (den s.k. kyrkmässodagen), som biskopen, efter församlingsbornas önskemål, fastställer ska firas årligen på S:t Urbans dag. 40 dagars avlat utlovas även åt dem som bidrar till Högs kyrkas underhåll eller knäböjer under bön i samma kyrka, samt åt dem som vandrar runt kyrkogården under bön för de avlidna. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 20442.
Dokumenthistorik: Brevets innehåll omnämns kortfattat i en sockenbeskrivning från 1700-talets mitt av kyrkoherden i Forsa och Hög, mag. Nils Wettersten, (Wettersten N., utg.1901, Forssa och Högs ålder och wärde, s. 149 f.). Brevet har tillhört Högs kyrka, där det enligt samma kyrkoherde har förvarats i sakristian (Wettersten N., s. 148 f.). Det inkom till landsarkivet med en leverans från Pastorsämbetet i Hög 1986 (Lev 80/1986), och förvaras numera i pergamentsamlingen.
Anmärkning: Kort förklaring på svenska på brevets baksida (ev. tidigt 1800-tal)
Språk: Latin
Innehåll: Ärkebiskop Jacobus Ulphonis (Jakob Ulfsson) utlovar 40 dagars avlat åt alla som i Högs kyrka knäböjer och läser Fader vår och Ave Maria framför altartavlans bilder, som idag har invigts av ärkebiskopen. 40 dagars avlat ges också åt dem som på olika sätt ger bidrag åt kyrkan. Brevet är skrivet i Forsa kyrka den 20 feb 1471. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 29216.
Dokumenthistorik: Brevets innehåll omnämns kortfattat i en sockenbeskrivning från 1700-talets mitt av kyrkoherden i Forsa och Hög, mag. Nils Wettersten, (Wettersten N., utg.1901, Forssa och Högs ålder och wärde, s. 150.). Brevet har tillhört Högs kyrka, där det enligt samma kyrkoherde har förvarats i sakristian (Wettersten N., s. 148 ff.). Det inkom till landsarkivet med en leverans från Pastorsämbetet i Hög 1986 (Lev 80/1986), och förvaras numera i pergamentsamlingen.
Anmärkning: Kort förklaring på svenska på brevets baksida (i övre högra hörnet ev tidigt 1800-t)
Språk: Latin
Innehåll: Ärkebiskop Jacobus Ulphonis (Jakob Ulfsson) utlovar 40 dagars avlat åt alla som i Högs kyrka knäböjer och läser Ave Maria framför S:t Urbans bild. Brevet är skrivet i Forsa kyrka den 27 februari 1515. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 37702.
Dokumenthistorik: Brevets innehåll omnämns kortfattat i en sockenbeskrivning från 1700-talets mitt av kyrkoherden i Forsa och Hög, mag. Nils Wettersten, (Wettersten N., utg.1901, Forssa och Högs ålder och wärde, s. 151.). Brevet har tillhört Högs kyrka, där det enligt samma kyrkoherde har förvarats i sakristian (Wettersten N., s. 148 ff.). Det inkom till landsarkivet med en leverans från Pastorsämbetet i Hög 1986 (Lev 80/1986), och förvaras numera i pergamentsamlingen.
Innehåll: Kyrkoherden i Nykyrka (?) tackar för den bok han redan fått till socknen och påminner om att han blivit erbjuden ytterligare en bok (mässbok) för 30 mark och att han sänder sin farbror med 12 mark till att börja med. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 30692.
Anmärkning: Inbunden bok. Notskrift på omslag. Ett brev från 1646 på insidan av pärmen.
Språk: Latin (notskrift), svenska (kyrkoräkenskaper)
Innehåll: Omslaget består av en medeltida notskrift (fragment av ett graduale eller antiphonarium) med text på latin. Boken innehåller kyrkoräkenskaper på svenska från åren 1647 till och med 1658.
Dokumenthistorik: Boken inkom till landsarkivet 1986 i en leverans från Pastorsämbetet i Hög (Lev 80/1986).
Anmärkning: Texten svårläst p.g.a. att bläcket bleknat.
Språk: Latin
Innehåll: Ärkebiskop Birger håller visitation i Tuna kyrka den 7 april 1374, och passar då på att utfärda en kvittens för kyrkvärdarna vid Tuna kyrka på deras förvaltning av kyrkans intäkter och utgifter. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 10506.
Dokumenthistorik: Brevet tillhör Hälsingtuna kyrkoarkiv och finns sedan 1987 på Landsarkivet i Härnösand dit det inkom med en leverans från Pastorsämbetet i Hälsingtuna (Lev 70/1987). Det förvaras i pergamentsamlingen. En yngre avskrift av brevet finns bevarad i anslutning till originalet.
Anmärkning: Ett blad. Text med röda inslag på fram- och baksida. Skadat.
Språk: Latin
Innehåll: Fragment av medeltida kyrkohandbok (manuale eller missale).
Dokumenthistorik: Fragmentet har varit omslag till en födelse- och dopbok i Eds kyrkoarkiv, volym C:1. Volymen, som bands om 1916, förvaras med Eds kyrkoarkiv på Landsarkivet i Härnösand, men dess pergamentsomslag förvaras i pergamentsamlingen. Fragmentet inkom till Landsarkivet i Härnösand 1990 med en leverans från Pastorsämbetet i Resele och Ed (Lev 9/1990, Eds kyrkoarkiv vol. P I:1).
Anmärkning: Handlingar rörande Högsjö Liber Cantus
Språk: Latin
Innehåll: Innehåll: a) Ett häfte med hymner på latin. Texterna är hämtade bl.a. ur Bibelns Höga visan. På en av sidorna har melodin textsatts med "Bombidibidibom, bom, bom". b) "De Musica". Musikteoretisk skrift med övningar på kyrkotonarterna. c) m.m.
Dokumenthistorik: Handlingarna inkom till Landsarkivet i Härnösand 1993 i en leverans från Pastorsämbetet i Högsjö (Lev. 59/1993). Med handlingarna inkom även korrespondensen som fördes i samband med konserveringen av boken på 1920-talet. Dessa handlingar förvaras tillsammans med "pärmutfyllnadsdokumenten" (i P 76).
Innehåll: Lars Karlsson, lagman över Ångermanland stadfäster rågången mellan byarna Järnäs och Bredvik, efter gamla minnesgoda mäns och tolv åsyna vittnens utsagor. Se även Svenskt Diplomatarium brevnummer 17767.
Dokumenthistorik: Avskrift finns bland annat av Nordin e. or. i C 169:59, UUB och tryckt i T. Lundkvist, Medeltidsdokumenten i Nordmaling (Västerbottens läns Hemb.förenings årsb. 1953), s.145 . Se även Svenskt diplomatarium nr 17762
Innehåll: Fastebrev för Carl Cederström på Wij säteri. Hovrättsrådet och riddaren Fredric von Post och hans hustru Ulrica Cederström, säljer till hennes bror Carl Cederström.
Dokumenthistorik: Register, se serie D:1, konvolut nr 1, handling nr 10, enskilt arkiv A:300
Arkivalisk tillhörighet: Wij säteri och bruk, enskilt arkiv A:300
Innehåll: Drottning Kristinas salubrev till kammarrådet Mårten Augustinsson Leijonsköld på åtskilliga skatte- och kronoskattehemman i Ulfkarleby, Örbyhus län, samt Ockelbo i Gästrikland.
Dokumenthistorik: Register, se konvolut 32 nr 1, enskilt arkiv A:300
Arkivalisk tillhörighet: Wij säteri och bruk, enskilt arkiv A:300
Innehåll: Kung Karl XI:s godkännande, att hemmanen Rönnbacken och Leråsen och det hemman som stått under andligt frälse (Wij?), och som inte gett ekonomisk avkastning, byter villkor med varandra, för att få ekonomisk lönsamhet, så att fordran kan betalas.
Dokumenthistorik: Register, se konvolut 32 nr 11, enskilt arkiv A:300
Arkivalisk tillhörighet: Wij säteri och bruk, enskilt arkiv A:300
Innehåll: Sammanställning över vad (sannolikt av kyrkoherden Herr Sven Hansson) som betalats för Anders Björnsons hemman och vad som lagts ut för Peder Törilsson.
Dokumenthistorik: Register, se konvolut 33b nr 16, enskilt arkiv A:300
Arkivalisk tillhörighet: Wij säteri och bruk, enskilt arkiv A:300
Innehåll: Peder Törilssons syskons samtycke till byteshandlingen mellan Herr Sven (Johannis, kyrkoherde) och Peder Törilsson om den senares hemman i Wij, mot ett mindre tillhörigt den förre. Här finns också kvittenser av Peder Törilssons syskon för deras arvslotter efter föräldrarna.
Dokumenthistorik: Register, se konvolut 33b nr 17, enskilt arkiv A:300
Arkivalisk tillhörighet: Wij säteri och bruk, enskilt arkiv A:300
Anmärkning: Pärm med överklistrad text på insidan (inte notskrift)
Språk: Latin
Innehåll: Ett blad av Graduale Arosiense, enligt text på den nyinbundna bokens pärm.
Dokumenthistorik: Har fungerat som pärm till "Een liten Songbook til at brukas i Kyrkionne". Inkom till landsarkivet i Härnösand som leverans 223/2008.
Anmärkning: Kalvskinnsbrevet i Gide. Materialet är sannolikt inte kalvskinn. En transkribering av texten finns i Erik Nylander, Släkten och hembygden, s. 17.
Språk: Svenska
Innehåll: Rörande laxfiske vid Gidenäset.
Dokumenthistorik: Dombrevet utgör en deposition från Björna sockens hembygdsförening
Dokumenthistorik: Del av leverans av Bror Hillgrens arkiv / Delsboarkivet, lev. 2015:101. Dokumentet är samlat av Bror Hillgren för att ingå i en samling handlingar rörande Delsbo.
Dokumenthistorik: Del av leverans av Bror Hillgrens arkiv / Delsboarkivet, lev. 2015:101. Dokumentet är samlat av Bror Hillgren för att ingå i en samling handlingar rörande Delsbo.
Dokumenthistorik: Del av leverans av Bror Hillgrens arkiv / Delsboarkivet, lev. 2015:101. Dokumentet är samlat av Bror Hillgren för att ingå i en samling handlingar rörande Delsbo.
Dokumenthistorik: Del av leverans av Bror Hillgrens arkiv / Delsboarkivet, lev. 2015:101. Dokumentet är samlat av Bror Hillgren för att ingå i en samling handlingar rörande Delsbo.
Pergamentskrift tillhörig läroverksbiblioteket. Franska senmedeltida uppteckningar, vilka synas röra en notaries funktion i penningaffärer. Handskriften finns i pärmarna till en bok av Ursini, tryckt 1656.