Byggnadsstyrelsen, Kungliga

Grunddata

Referenskod SE/RA/420508 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/SqMNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 2237,2 Hyllmeter  Datering 1918 – 1993  (Tidsomfång) Villkor Ja Villkorsanm Sekretess enligt OSL 15.1 och 18.8 kan förekomma beroende på vilken typ av användning som byggnaden har. Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band) (Forskarexpeditionsex.) Arkivförteckning (godkänd): F häfte (F-exp/pärm) (Övriga) Arkivinledning (pdf) Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg) Arkivbildare/upphov Byggnadsstyrelsen, 1918 – 1993 (Arkivbildare) Alternativa namn: Kungl. Byggnadsstyrelsen  (1918 – 1974) Alternativa namn: KBS Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll Byggnadsstyrelsen (KBS) inrättades 1918 (instruktion SFS 1917:986). Den övertog då Överintendentsämbetets uppgifter men fick ett i förhållande till föregångaren vidgat verksamhetsområde. Byggnadsstyrelsen skulle ha ett övergripande ansvar för byggnadsväsen, stadsplanering och byggnadsminnesvård i landet. Den skulle följa den tekniska utvecklingen på området och fastställa normer för konstruktioner och material. Vidare skulle den ansvara för lokalförsörjningen för hela den civila statsförvaltningen och för central statistik över statens byggande. Från 1928 bedrevs en betydande del av statens byggnadsverksamhet i Byggnadsstyrelsens egen regi. Vid starten var myndigheten indelad i fem enheter, byggnads-, intendents- och stadsplanebyråerna, kulturhistoriska byrån och administrativa byrån. 1925 bröts en utredningsbyrå ut ur byggnadsbyrån. 1962-1963 genomfördes en omorganisation. Antalet byråer ökades till elva och fem regionala byggnadsavdelningar inrättades. Statsförvaltningens allmänna expansion och vidgningen av verksamhetsområdet avspeglas i Byggnadsstyrelsens organisation. 1918 hade myndigheten 31 anställda och förvaltade 118 byggnader. 1967 hade Byggnadsstyrelsen över 800 anställda och förvaltade 3.500 byggnader. Detta år genomfördes en ny omorganisation. Byggnadsstyrelsens verksamhet koncentrerades till lokalförsörjning, byggande och förvaltning av statens byggnader medan myndighetsfunktionerna fördes över till andra myndigheter. Kulturhistoriska byrån, med byggnadsvårds- och kyrkobyggnadsfrågorna flyttades över till Riksantikvarieämbetet. Planbyrån och tekniska byrån bildade stommen i en ny myndighet, Statens planverk, som hade hand om stadsplanefrågor och normgivningen om husbyggande. Från 1920 inrättades tjänster som länsarkitekter, vilka tillhörde Byggnadsstyrelsen. 1967 överfördes de till Statens planverk. Under 1980-talet genomfördes en omfattande decentralisering av verksamheten från huvudkontoret till regionala och lokala enheter. Processen blev inledningen till Byggnadsstyrelsens avveckling 1993. Ansvaret för de värdefullaste kulturbyggnaderna, regeringskansliets och utrikesförvaltningens hus fördes då till en ny myndighet, Statens fastighetsverk. En annan ny myndighet, Statens lokalförsörjningsverk, skulle svara för planeringen av statliga myndigheters försörjning med lokaler. Fastighetsförvaltningen överfördes till två bolag, Vasakronan AB och Akademiska hus AB. Ordning & struktur Kungl. Byggnadsstyrelsen, KBS 420508 Innehåll: Inledning av Åsa Laestadius (år saknas) Bilageförteckning Bilaga 1, Register över förteckningspärmar Bilaga 2, Register över pärmar som överlämnas separat till RA Bilaga 3, Grafisk framställning över organisatoriska förändringar Bilaga 4, Regionernas utseende och omfattning Bilaga 5, Regionernas (Södra, Västra, Östra, Mellan, Norra) fastighetsdistrikts utveckling i samband med övergången till nya organisationer (inkl. översikter över fastighetsdistrikten och deras utveckling i samband med bolagiseringen) Bilaga 6, Lista över pensionsgrundande uppgifter i olika delarkiv Bilaga 7, Tablå över vissa anställda i KBS, KBS-AV och Statens Lokalförsörjningsverk och var deras personaldossiéer är arkiverade Bilaga 8, Lista över Statliga byggnadsminnen, SBM Volymförteckning, se resp delarkiv

Ämnesord

Ämnesord, sak KBS (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess Delvis

Kontroll

Skapad 1996-02-14 00:00:00 Senast ändrad 2025-01-10 15:20:14

Byggnadsstyrelsen (KBS) inrättades 1918 (instruktion SFS 1917:986). Den övertog då Överintendentsämbetets uppgifter men fick ett i förhållande till föregångaren vidgat verksamhetsområde. Byggnadsstyrelsen skulle ha ett övergripande ansvar för byggnadsväsen, stadsplanering och byggnadsminnesvård i landet. Den skulle följa den tekniska utvecklingen på området och fastställa normer för konstruktioner och material. Vidare skulle den ansvara för lokalförsörjningen för hela den civila statsförvaltningen och för central statistik över statens byggande. Från 1928 bedrevs en betydande del av statens byggnadsverksamhet i Byggnadsstyrelsens egen regi. Vid starten var myndigheten indelad i fem enheter, byggnads-, intendents- och stadsplanebyråerna, kulturhistoriska byrån och administrativa byrån. 1925 bröts en utredningsbyrå ut ur byggnadsbyrån. 1962-1963 genomfördes en omorganisation. Antalet byråer ökades till elva och fem regionala byggnadsavdelningar inrättades. Statsförvaltningens allmänna expansion och vidgningen av verksamhetsområdet avspeglas i Byggnadsstyrelsens organisation. 1918 hade myndigheten 31 anställda och förvaltade 118 byggnader. 1967 hade Byggnadsstyrelsen över 800 anställda och förvaltade 3.500 byggnader. Detta år genomfördes en ny omorganisation. Byggnadsstyrelsens verksamhet koncentrerades till lokalförsörjning, byggande och förvaltning av statens byggnader medan myndighetsfunktionerna fördes över till andra myndigheter. Kulturhistoriska byrån, med byggnadsvårds- och kyrkobyggnadsfrågorna flyttades över till Riksantikvarieämbetet. Planbyrån och tekniska byrån bildade stommen i en ny myndighet, Statens planverk, som hade hand om stadsplanefrågor och normgivningen om husbyggande. Från 1920 inrättades tjänster som länsarkitekter, vilka tillhörde Byggnadsstyrelsen. 1967 överfördes de till Statens planverk. Under 1980-talet genomfördes en omfattande decentralisering av verksamheten från huvudkontoret till regionala och lokala enheter. Processen blev inledningen till Byggnadsstyrelsens avveckling 1993. Ansvaret för de värdefullaste kulturbyggnaderna, regeringskansliets och utrikesförvaltningens hus fördes då till en ny myndighet, Statens fastighetsverk. En annan ny myndighet, Statens lokalförsörjningsverk, skulle svara för planeringen av statliga myndigheters försörjning med lokaler. Fastighetsförvaltningen överfördes till två bolag, Vasakronan AB och Akademiska hus AB.

 Arkiv (46 st)

Referenskod Titel Tid Anmärkning   25 Byggnadsstyrelsen Utredningsbyrån 1963-1989 1963 – 1989   01 Byggnadsstyrelsen Styrelsen 1976 – 1993   02 Byggnadsstyrelsen PBS/Verkssekretariatet 1972 – 1993   03 Byggnadsstyrelsen Internrevisionsenheten 1972 – 1993   04 Byggnadsstyrelsen Administrativa byrån 1918-1967 1918 – 1967   05 Byggnadsstyrelsen Administrativa byrån 1967-1983 1967 – 1983   06 Byggnadsstyrelsen Administrativa byrån 1983-1993 1983 – 1993   07 Byggnadsstyrelsen, Kungliga A-säk I. Administrativa byrån/Säkerhetschefens arkiv 1912 – 1995   08 Byggnadsstyrelsen Ekonomibyrån 1967-1982 1967 – 1982   09 Byggnadsstyrelsen Personaladministrativa enheten 1983 – 1993   10 Byggnadsstyrelsen Byggnadsbyrån 1918-1967 1918 – 1967   11 Byggnadsstyrelsen Byggnadsbyrån 1967-1978 1967 – 1978   12 Byggnadsstyrelsen Byggnadsbyrån 1978-1989 1978 – 1989   13 Byggnadsstyrelsen Intendentsbyrån 1918 – 1984   14 Byggnadsstyrelsen Fastighetssektionen/Fastighetsbyrån/Fastighetsenheten 1969 – 1993   15 Byggnadsstyrelsen Första projekteringsbyrån (gamla) 1962-07-01--1967-06-30 1962 – 1967   16 Byggnadsstyrelsen Första projekteringsbyrån (nya) 1967-09-19--1978-12-30 1967 – 1978   17 Byggnadsstyrelsen Andra projekteringsbyrån 1962 – 1978   18 Byggnadsstyrelsen Tredje projekteringsbyrån 1962 – 1968   19 Byggnadsstyrelsen Fjärde projekteringsbyrån 1962 – 1967   20 Byggnadsstyrelsen Projekteringsbyrån 1979 – 1988   21 Byggnadsstyrelsen Byggproduktionsstaben 1988 – 1993   22 Byggnadsstyrelsen Lokalförsörjningsstaben 1989 – 1993   23 Byggnadsstyrelsen Fastighetsförvaltningsstaben 1989 – 1993   24 Byggnadsstyrelsen Utredningsbyrån 1925-1962 1925 – 1962   26 Byggnadsstyrelsen Värmetekniska avdelningen (VTA) 1921 – 1965   27 Byggnadsstyrelsen Utvecklingsbyrån 1967 – 1979   28 Byggnadsstyrelsen Inredningssektionen/Inredningsenheten 1979 – 1989   29 Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån 1963 – 1989   30 Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten 1976 – 1993   31 Byggnadsstyrelsen Marksektionen 1920 – 1993   32 Byggnadsstyrelsen Stadsplanebyrån (Planbyrån) 1918 – 1967   33 Byggnadsstyrelsen Nordisk kontakt om statsbyggeri 1962 – 1993   34 Byggnadsstyrelsen Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 1944 – 1975   35 Byggnadsstyrelsen Helgo Zettervalls fond 1964 – 1993   36 Byggnadsstyrelsen von Rothsteins donationsfond 1964 – 1993   37 Byggnadsstyrelsen Södra regionen 1964 – 1993   38 Byggnadsstyrelsen Mellansvenska regionen (KBS-M) 1964 – 1993   39 Byggnadsstyrelsen Västra regionen (KBS-V) 1964 – 1993   40 Byggnadsstyrelsen Östra regionen (KBS-Ö) 1966 – 1993   41 Byggnadsstyrelsen Norra regionen 1956 – 1993   42 Byggnadsstyrelsen Utrikesbyrån/KBS-U 1919 – 1993   43 Byggnadsstyrelsen Avvecklingsorganisationen (KBS-AV) 1993 – 1995   44 Byggnadsstyrelsen Verksgemensamma ritningsarkivet 1874 – 1993 Serierna J1CA Mikrofilmade ritningar från regionerna 1909-1993 och J1CB Register till mikrofilmade ritningar från regionerna finns i Marieberg.   45 Byggnadsstyrelsen Verksgemensamma bildsamlingen   46 Byggnadsstyrelsen Skokloster