Märk att hela arkivförteckningen inte är tillgänglig i Nationella arkivdatabasen (exempelvis gäller detta det betydande kart- och ritningsbeståndet). Det hänvisas till förteckning i pappersform, tillgänglig i landsarkivets expedition.
Arkivbeskrivning över Österby bruks arkiv I
Arkivet omfattar ca 245 hyllmeter handlingar från 1600-tal fram till brukets nedläggning 1983. Dessutom ingår en stor samling kartor och ritningar. Delar av arkivet ordnades och förtecknades under vintern 1998 av Erik Lindblad som en del av ett SESAM-projekt för bruksarkiv. Den förtecknade delen av arkivet består av bruksräkenskaper och korrespondens och har ordnats i två huvudserier, bruksböcker och korrespondens. Serierna består av 129 hyllmeter handlingar. För att underlätta sökning i materialet har Österby bruks betraktats som en och samma arkivbildare under hela tidsperioden, trots flera ägarskiften.
Handlingar härrörande från Gimo - Österby Ab återfinns även i Gimo bruks arkiv.
A 1 Bruksböcker
Bruksböckerna har förtecknats kronologiskt i volymnummerordning och sträcker sig från 1929-1967. Serien består främst av olika slags räkenskapsböcker. Under 1700-talet var bokföringen huvudsakligen uppdelad i avräkningsböcker, journal och huvudbok. Mot slutet av seklet och under 1800-talet kompletterades räkenskaperna med kassaböcker, dagsverksböcker, inventarie- och balansböcker samt olika tillverkningsjournaler. Avräkningsböckerna delades in i två delar som fram till 1864 kallades bruksbok och bondebok, därefter avräkningsbok I och II. Vid förtecknandet har förekommande årsvis fortlöpande gemensam paginering mellan räkenskapsböckerna följts. Bokföringsmetoder, paginering och volymnamn har dock varierat genom åren.
Serien innehåller även huvudböcker från Österby & Strömbacka bruksägare 1857-1876 samt Dannemora Gjutstålsbolag 1870-1880.
Serien kommer att kompletteras med ett innehållsregister över de handlingar som ingår i serien.
B 1
Handlingar rörande bruket, se sid. 5.
C Korrespondens
Korrespondensen har delats in i sju olika serier. Den äldre delen av korrespondensen består av brev till bruksförvaltare och brukspatroner från 1600-tal till början av 1900-tal med en särskild serie för brukspatron P.A. Tamms brev. Ett särskilt register finns för dessa serier (C1:1). De övriga serierna innehåller kopieböcker, affärskorrespondens, order, beställningar och fakturor från 1900-talet.
Övriga oförtecknade serier
För att underlätta sökning i det hittills oförtecknade materialet ges här en kort beskrivning av innehållet i dessa serier.
Handlingar rörande bruket och gruvor (B 1 & B 2). Innehåller domstolshandlingar, arrendekontrakt, räkenskaper, skifteshandlingar, markegångstaxor m.m. från 1600-tal och framåt. Dessa handlingar är delvis ordnade men ej förtecknade. Ett register till handlingarna rörande bruket finns i arkivet.
Handlingar rörande Fagersta bruks AB, Österby (D 1-D7). Detta material omfattar även handlingar från tiden innan Österby bruk kom att ingå i Fagerstakoncernen, från 1870-tal fram till 1983. Serien innehåller bl.a. handlingar rörande administration, ekonomi, produktion, marknadsföring och forskning. Handlingar är kronologiskt uppställda inom varje serie, men ännu ej förtecknade. I arkivet ingår även kronologiskt uppställda serier med räkenskaper för Lydinge gård 1824-1906 (B 5), journaler från högfrekvensugnen från mitten av 1900-talet (B3) samt verifikationer 1824-1917 (A 2).
Historik
Österby bruk anlades 1565 av kronan genom befallningsman Lars Hansson. Bruket hade varit i Vasaättens ägo sedan 1451, då släkten köpte Örby gård (nuvarande Örbyhus slott). Då bruket anlades fanns där fem hammare och tre masugnar, på 1580-talet hade ytterligare två masugnar uppförts. 1622 arrenderades bruket ut till Paulus Auleander, fyra år senare gick Louis De Geer in som medarrendator tillsammans med Wilhelm De Besche. 1643 köpte Louis De Geer bruket av kronan och under hans tid lades grunden till brukets ryktbarhet och framgång. Under hans överinseende skedde den stora valloninvandringen mellan åren 1628 och 1650. Vallonernas nya smidesmetoder och moderniserade masugnsdrift i kombination med den fina malmen i Dannemora gruvor resulterade i en högklassig stångjärnsproduktion. Österby, tillsammans med Lövsta, blev snabbt ledande på världsmarknaden som stångjärnsexportörer. Österbyjärnet stämplades med två O, då vallonerna skrev bruket som Oosterby. Bruket var sedan i släkten De Geers ägo i mer än 100 år.
Vid mitten av 1720-talet skedde en omfattande nybyggnad och upprustning av samtliga masugnar och hammare i Österby. Bruket gavs oinskränkt smidesrätt av Bergskollegium. 1758 såldes bruket till Claes och Johan Abraham Grill, ägare av det grillska handelshuset som varit en av brukets handelsförbindelser för järnexport. 1768 ärvdes bruket av dotterns Anna Johanna Grill med maken Henrik Vilhelm Peill, vilka tillsammans med Johan Grill blev ägare av bruket. Mot slutet av seklet försämrades handelshusets och brukets ekonomiska ställning och bruket gick i konkurs.
1801 såldes bruket på offentlig aktion till Anna Johanna Grill, svärdotter till Claes Grill, vars systerson Per Adolf Tamm strax förvärvade halva bruket jämte Söderfors. Han övertog ledningen för bruket och därmed inleddes en ny storhetsperiod. Tamm genomdrev tekniska rationaliseringar och moderniseringar och styrde bruket i femtio år fram till sin död 1856. Österby och Strömbacka bruk kom sedan att förvaltas gemensamt av det Tammerska familjeföretaget "Österby och Strömbacka bruksägare" från 1857 fram till 1876. Skötseln överlämnades till Carl Östberg, systerson till Tamm och disponent vid Söderfors. Efter dennes död 1864 inträdde Tamms sonson Gustaf Tamm som disponent på Österby-Strömbacka.
1870 infördes degelstålstillverkning i Österby och för detta bildades "Dannemora Gjutstålsbolag", där de flesta uppländska bruken var delägare. Detta bolag upplöstes 1880, men degelstålstillverkningen fortsatte sedan med stor framgång i Österby. Stångjärnsproduktionen moderniserades och en ny masugn byggdes för att öka produktionen av tackjärn. 1881 började man med tackjärnsexport. Österbys stål blev snabbt berömt för sin höga kvalitet och stålverket kom snart att byggas ut.
1876 upplöstes Österby-Strömbacka bruksägare och verksamheten överläts till två nya aktiebolag, AB Österbybruk, med Lydinge gård och betydande andelar i Dannemora gruvor, samt AB Iggesunds bruk, omfattande samtliga anläggningar i Hälsingland jämte vissa gruvandelar. Österby blev en självständig bruksenhet. I början av 1880-talet inrättades en bruksandel av familjen Tamm, där hälften av brukshandelns vinst skulle avsättas till en pensionsfond åt arbetarna.
1916 såldes bruket av det Tammska familjebolaget till Gimo Bruks AB och bruken kom att förvaltas gemensamt av Gimo-Österby Bruks AB. Under 1920-talet uppstod hot om konkurs för flera järnbruk i Sverige. 1927 bildades därför ett gemensamt försäljningsföretag för Fagersta, Gimo-Österby, Horndal, Kloster och något senare även Forsbacka. Fagersta bruks AB blev huvudföretag i denna koncern. Den samlade tillverkningen av kvalitetsstål förlades till Österby. Under 1930-talet lades degelstålverket ned och ersattes med elektriska högfrekvensugnar. Man upprättade även ett stålgjuteri. Fagersta AB drev bruket fram till dess nedläggning 1983.
Österby bruk Bruksförvaltare, bruksinspektorer och fogdar
1545-1547 Jochum Möller 1548-1566 Hans von Lignitz 1567-1569 Gilius Packet Bössegjutare. 1581-1584 Lars Hansson 1585-1586 Johan Sasse 1587-1588 Lars Hansson 1589-1590 Karl Eriksson 1591-1599 Håkan Nilsson 1600-1604 Dom 1605-1612 Lars Hansson 1613-1622 Hans Sigvardsson 1623-1626 Paulus Auleander (arrendator) 1627-1648 Matthias de Geer. 1648-1650 Daniel de Belombre 1650-1651 Jean Andreas Woltzogen 1652-1692 Matthias Pels 1650-1651 Jean Andreas Woltzogen 1652-1692 Matthias Pels 1692-1700 Jean de Marées 1700-1726 Isac Boor 1726-1738 Karl Wiens 1738-1751 Jacob Öhrner 1751-1784 Gustaf Wåhlberg 1784-1799 Natanael Westergren 1799-1807 Jan Petter Öhberg 1807-1850 Carl Gustaf Löwenhielm 1850-1873 Emil Achates Lindman 1873-1876 Wiktor Bayard 1877-1884 Eph. Iversson 1884-1909 Sigge Lindman 1909- Gunnar Svensson
Brukspatroner, disponenter och platschefer
1701-1712 Vilhelm de Besche 1739-1756 Anthoni de Geer 1757-1767 Claes & Johan Abraham Grill 1768-1799 Johan Abraham Grill & Henrik Wilhelm Peill 1802-1856 P.A. Tamm (ägare) 1857-1865 Carl Östberg (disp) 1865-1884 Gustaf Tamm (disp) 1884-1897 Achates Lindman (disp) 1897-1916 Otto Mauritz Strömberg (disp) 1917-1918 J.A. Leffler 1918-1924 Arvid Gumaelius 1925-1928 Åke Danielsson 1928-1931 Arvid Gumaelius 1931-1935 Hjalmar Åselius 1935-1946 Kjell Åkerhielm 1946-1966 Johan Palm 1966- Rune Tosterud
1451 Genom köp riddaren Johan Kristersson Vasa 1478 Genom arv riddaren Krister Johansson Vasa 1512 Genom arv föregåendes döttrar Brita och Märta Genom byte Gustav Vasa och Kronan
1643 Genom köp Louis De Geer 1652 Genom arv Laurens De Geer 1666 Genom arv Gerard De Geer 1687 Genom arv Louis De Geer 1731 Genom arv föregåendes systrar Maria Kristina och Margareta Elisabeth. Genom köp friherre Anton De Geer. 1738 Genom arv friherre Anton De Geer 1756 Genom arv hovmarskalken friherre Charles De Geer
1758 Genom köp kommerserådet Claes Grill och brukspatron Johan Abraham Grill. Genom arv hälften till C.Grills dotter Anna Johanna, gift med grosshandlare H.W. Peill
1802 Genom köp Anna Johanna Grill d.y., änka efter Adolf Ulrik Grill Genom köp hälften till friherre Per Adolf Tamm 1823 Genom arv och köp hela gården till P.A.Tamm 1856 Österby-Strömsbacka bruksägare, P.A.Tamms arvingar 1876 AB Österby bruk, bildat av P.A. Tamms arvingar
1916 Gimo-Österby Bruks AB, genom köp 1927 Fagersta Bruks AB, Dannemoraverken 1983 Nedläggning
B 1 Handlingar rörande bruket.
Serien täcker perioden 1443-1950. Observera att den ej är kronologiskt ordnad. Vissa kronologi volym 1-105, därefter återkommer äldre handlingar, där varje volym för sig omfattar längre tidsperioder. Innehållet är mycket varierande, endast exempel har angivits i anteckningskolumnen.
Ordning & struktur
Arkivet är förtecknat i två delar, omfattande den del som sedan tidigare förvarats i Riksarkivet i Uppsala (Österby bruk I) respektive den del som 2023 överfördes från Leufsta bruksarkiv till Riksarkivet (Österby bruk II). Båda förteckningarna måste konsulteras för att vinna full översikt över arkivets innehåll.
Delar av arkivet (bl.a. handlingar rörande Dannemora gruvor) är oförtecknat.
Arkivhistorik
Österby bruks arkiv I levererades till Landsarkivet i början av 1966, lev.nr 22/96, och var en gåva från Industriförvaltnings AB Kinnevik.
Från Upplandsmuseet inkom 26 april 2018 två handlingar, ett arrendekontrakt gällande Österbybruks värdshus daterat 26 oktober 1821 och en kungörelse angående bland annat bestraffning av överlastade bruksarbetare daterad 16 februari 1829, vilka handlingar lagts till vol. B 1:43.
Från Stiftelsen Österbybruks herrgård inkom 5 februari 2021 en till 28 nummer uppgående samling kartor och ritningar.
En efterleverans (omfattande bland annat stora delar av brukets kapitalboksserie) överlämnades som gåva i mars 2023 av Lövsta bygderåd. Denna efterleverans har bildat delarkivet Österby bruk II. I samband härmed har den del av brukets arkiv som sedan tidigare förvarats i Riksarkivet i Uppsala kallats Österby bruk I.
Den oförtecknade serien B 4 utbröts 2023 och bildade arkivet Österby brukshandel (med den ingående arkivbildaren AB Gimo brukshandel, filialen Österby).
En bunden förteckning över serie F I i Österby bruks arkiv II inkom som efterleverans 17 augusti 2023. Denna volym har i maj 2024 införtecknats som D VIII:1.
Under 2023 omförtecknades serie F I i Österby bruks arkiv II med nya volymnummer. Relationen mellan de gamla facknumren och de nya volymnumren framgår såväl av en här bifogad konkordans som av anmärkningskolumnen i arkivförteckningen.